1967

Beskedlig hastighet trots fri fart

Fram till 1967 rådde i princip fri fart för bilar i Sverige. Svaga motorer och dåliga vägar var dock hinder för eventuella fortkörare. Sedan i bilens barndom talades det om fartbegränsningar och 1906 kom den första förordningen för motorfordon. I städer och tätorter gällde 15 km/tim i dagsljus och 10 km/tim vid mörker och dimma. På landsbygden fick man köra i 25 km/tim i dagsljus. Begränsningen gällde lyckligtvis inte ambulans