Riddarholmskyrkan i Stockholm: Under valven vilar vår svenska historia

Riddarholmskyrkan i Stockholm: Under valven vilar vår svenska historia

Kyrkan är vacker och fridfull, men rymmer huvudpersonerna i Sveriges mest blodiga historia. I en sarkofag vilar den kanske värste krigarkonungen av dem alla, den 30 november är det 300 år sedan han sköts ihjäl.

Riddarholmskyrkan i Stockholm är den enda bevarade av huvudstadens medeltida klosterkyrkor. Franciskanermunkarna (eller gråbröderna) började bygga den runt 1270 och i sitt testamente önskade kung Magnus Birgersson (Ladulås) att han ville begravas i kyrkan. Han dog 1290 efter att ha gynnat kyrkan på olika sätt och gjort sig till dess främste donator. 

ALTARET. Framför altaret, ritat av Nicodemus Tessin d.ä, tronar kungarna Magnus Ladulås och Karl Knutsson Bonde.

I dag kan vi beskåda kung Magnus praktfulla gravmonument i sten framför högaltaret, den så kallade gravtumban skapades på 1570-talet. Bredvid ligger en annan medeltidskung, Karl Knutsson Bonde, död 1470. Kyrkan uppfördes i tegel vilket var ovanligt i Sverige och präglades redan från början av sin kungliga glans. Ett exempel är de förgyllda valvribborna i koret. Den ursprungliga klosterkyrkan har byggts om och byggts till vid flera tillfällen, vilket man kan se spår av i kyrkan, till exempel i form av ett ursprungligt fönster vid orgelläktaren, som murats igen, men bevarats. År 1835 slog blixten ner i den gamla spiran och den efterföljande branden pågick i flera dagar. Kyrkan klarade sig, men spiran fick ersättas. Byggnaden har i sig en spännande historia, men den speciella upplevelsen vid ett besök är kanske ändå den påtagliga närvaron av Sveriges historia. 

Vår historia är förvisso inte alls bara våra konungars, men de är ändå en ingång till det förflutna. I denna kungliga begravningskyrka vilar alla regenter och deras familjer från och med Gustav II Adolf och till och med Gustaf V, utom drottning Kristina som ju abdikerade och har sin sista viloplats i Rom. Gustav II Adolf, död vid Lützen 1632, hittar vi i det Gustavianska gravkoret där hans stoft placerades i en marmorsarkofag 1832. I kryptan under koret vilar bland andra Gustav III. 

Flera berömda fältmarskalkar från det 30-åriga kriget följde sin konung i graven och har egna gravkor i kyrkan, äldst är Johans Banérs från 1636. Fältmarskalken Lennart Torstensson (1603–1651) var framgångsrik och hyllad men under stora delar av sin krigiska gärning svårt plågad av reumatism. Livets sorger och motgångar slog också till mot flera andra av de mäktiga herrarna. I det Karolinska gravkoret, som stod färdigt 1743, kan vi beskåda fyra av Karl XII:s söner, avlidna som barn. Prins Ulrik (1685) blev bara tio månader gammal och hans magnifika sarkofag är ett exempel på vad stormaktstidens bästa hantverkare kunde åstadkomma. Den och andra påkostade gravmonument visar också begravningspraktens betydelse för de kungliga.

LEJONET. Gustav II Adolf som kallades för Lejonet från Norden ligger begravd i en sarkofag ritad av Giacomo Quarenghi.

Ingen möda sparades för att hylla en död monark vid jordfästningen och det hände att kyrkorummet komponerades om helt för ändamålet med hjälp av svarta textilier och tillfälliga installationer. Vid Gustav III:s begravning restes enar i täta led i kyrkan som skulle symbolisera döden och saknaden. 

I det Karolinska korets huvudvåning vilar en ständigt omdiskuterad gestalt i svensk historia. Karl XII (1682–1718) blev kung som 15-åring och tillbringade en stor del av sitt vuxna liv ute i fält. Han var på toppen av sin bana en av Europas mäktigaste män efter att ha besegrat en fientlig allians bestående av Ryssland, Sachsen–Polen och Danmark–Norge i olika slag. Men slaget vid Poltava 1709 blev början till slutet och den 30 november 1718 sköts kungen ihjäl i en skyttegrav vid Fredrikstens fästning i Norge där han inlett en belägring. Vem som sköt har stötts och blötts genom seklerna och kungens grav har öppnats vid flera tillfällen (se särskild text). Det Stora nordiska kriget 1700–1721 förde Sverige till ruinens brant, men kungen lät sig aldrig bevekas. Nya trupper skulle stampas ur marken och först efter hans död blev det så småningom fred.

Det Bernadotterska gravkoret byggdes 1858–1860 och har den första Bernadotten på Sveriges tron, Karl XIV Johan, som centralfigur i en pampig sarkofag av blekröd granitell från Älvdalen. Vikt: 16 ton! Men hans barnbarnsbarn Gustaf V blev den siste monarken att begravas i Riddarholmskyrkan. Redan på 1910-talet lanserade kronprinsessan Margareta idén om att skapa en ny, kunglig begravningsplats ”ute i naturen”. Så småningom blev den färdig att tas i bruk i Hagaparken. En vandring i Riddarholmskyrkan tar dig också förbi omkring 700 målade vapensköldar som tillhör bortgångna serafimerriddare. När Sveriges högsta utmärkelse, Serafimerorden, instiftades 1748 härledde man den till Magnus Ladulås tid och kopplades därför ihop med kyrkan. 

VAPENSKÖLDAR. I kyrkan finns serafimerriddarnas vapensköldar uppsatta, här Carl XV som avled 1872.

Den utdelas sedan ordensreformen 1975 endast till utländska statschefer eller därmed jämställda personer samt, sedan 1995, till medlemmar av det svenska kungahuset. Vid vårt besök tipsade guiden Emma Schill om detaljer i kyrkan som du kanske lätt missar. Ett exempel: Gustav Gustavsson af Vasaborg var utomäktenskaplig son till Gustav II Adolf och därför har Vasaskärven i hans vapen vid gravkoret ett rött streck över sig, en så kallad bastardbalk, berättar Emma Schill. Även i närområdet utanför kyrkan skrevs historia. Gustav III:s mördare Anckarström gick från Riddarholmen till den på Riddarhustorget placerade schavotten där han skulle avrättas.  Det var på Riddarhustorget som riksmarskalken Axel von Fersen d.y. mördades av en arg folkmobb den 20 juni 1810, anklagad för att ha förgiftat den svenske kronprinsen Karl August. I fastigheten Östra Gymnasiehuset, precis utanför kyrkan, bodde på 1730-talet kung Fredrik I:s älskarinna Hedvig Taube. Förbindelsen väckte mycket ilska och Hedvig kallades “Riksförargelsen”.Ja, det är många starka känslor som du kan förnimma under ett strövtåg på Riddarholmen och i dess grannskap.

FÄLTMARSKALK. Gravkor för Lennart Torstensson, en av 30-åriga krigets berömda fältmarskalkar, död 1651.

Vem sköt Karl XII?
Det har funnits många spekulationer om Karls XII:s död, en teori är att han lönnmördades av sina egna när han, obekymrad om sin egen säkerhet som vanligt, stack upp huvudet ur skyttegraven vid Fredrikstens fästning en grå novemberdag 1718. Kanske var det ett beställningsmord från Fredrik av Hessen som blev svensk kung 1720. Forskning med början vid en berömd gravöppning 1917 visade dock att skottet kommit från det norska lägret. Det man länge trodde var kulans utgångshål, av det logiska skälet att det var störst, var i själva verket kulans ingångshål och därför hade kulans avlossats från vänster, den sida där det fanns norska befästningar. Att ingångshålet var större berodde på att kulan först passerat kungens hatt och sedan tappat fart så att utgångshålet blev mindre. Dessutom måste skottet ha avlossats från långt håll att döma av skadorna. 

OMTVISTADE SKOTTHÅL. Vid gravöppningen 1917 blev krigarkonungens skottskador synliga och föremål för analys. Kulans ingångshål syns till vänster, tidigare trodde man att det var utgångshålet. Numera talar allt för att Karl XII stupade efter att ha träffats av en norsk karteschkula av järn.

Vid gravöppningen 1917 såg man på röntgenbilder rester av den blykula som träffade kungen en vecka före slaget vid Poltava. Men det fanns inga kulrester i skallen. Varför? Svante Ståhl, överingenjör vid Bofors, slår fast i en uppsats 2003 att kungen i själva verket dödades av en karteschkula av järn. Det var kulor som sköts med en slags kanon. Man vet att sådana kulor avlossades från den norska fästningen och de orsakade just sådana skador som syns på kraniet. 

Peter Englund, som skrev den banbrytande boken Poltava (Atlantis 1988), menar att fallet är avslutat. Karl XII föll för en fiendekula, skriver han i tidningen Populär Historia 9/2018 i en genomgång av forskningsläget.

Gör ett besök!
All information om Riddarholmskyrkans öppettider och guidning hittar du på www.kungligaslotten.se