Linas recept håller lika mycket i dag som då

Linas recept håller lika mycket i dag som då

Vilka rätter lagade man och vilka kakor bakade folk på 1800-talet? Nu vet vi lite mer efter att Olof Hedengren återupptäckte en undangömd receptsamling efter sin farfars mor. 

Text KG Mattsson Foto Västernärkes hembygdsarkiv & KG Mattsson

De använde många ägg i sina recept. Det kan bagerskan Ann-Marie Waern konstatera efter ett ha provbakat några av Lina Hedengrens kakrecept som har återfunnits i ett hembygdsarkiv i Närke. Både Sockerspånen, Smörbröden och Godrånen. Det är troligen bara Judebröden och Mandellöven som skulle platsa i hyllorna på ett nutida konditori.
– Ja det var väl så här det var på landet förr. Man hade höns och tog vara på deras ägg, säger Ann-Marie.

Gods med anor. Riseberga herrgård fotograferad i början av förra seklet.

Lina Hedengren, eller Carolina som hon egentligen hette, föddes 1826 i Stockholm.  Född i en stenrik familj. Pappan Severin Wigert var grosshandlare och mamma Hedda Catharina Hjortsberg, kom från en känd skådespelarsläkt. De var bekanta med både kungahuset och den dåtida kultureliten. Linas mormor var dotter till Gustav III:s fodermarsk vid Hovstallet, italienaren Giovanni Battista di Dosmo. Och Lina själv, omvittnat vacker och omsvärmad av alla, hade själv en gång dansat med kronprins Oscar, sedermera kung Oscar I. Men när hon träffade godsägare Olof Gabriel Hedengren från Närke sa det klick. Trots att hon då bara var 14 år, han 28. Även han var omsvärmad av det motsatta könet. Det påstås att han hade en kärleksaffär med den världsberömda operasångerskan Jenny Lind. Det vittnar i alla fall några bevarade kärleksbrev dem emellan. Men kärleken från unga Lina besvarades. Efter deras första möte kunde Olof Gabriel inte tänka på någon annan än Lina. Lina och Olof Gabriel gifte sig 1844 och den unga damen från storstaden blev husmor på landet i Närke. Ett troligen inte alltför lätt steg för en societetsflicka med klass. Men Lina Hedengren visade snabbt att hon hade kapacitet. Snart styrde och ställde hon bland både kokgrytor och baktråg. Inte barskt och strängt, utan med vänlighet och lyhördhet och hon blev snabbt omtyckt.
– Det var inte lätt för Lina att komma till Riseberga, hon hade säkert ingen köksutbildning. Jag tror inte ens hon fick hushållskunskap av sin mor. Sådant skötte ju tjänstefolk om i överklassen. Men jag tror att hon fick god hjälp av gårdens husmor och kanske Olof Gabriel också berättade hur det gick till. Sedan tror jag att Lina var en ordentlig och ordningsam kvinna med stark pliktkänsla. Det kan man ju utläsa av hennes dagbok, säger Olof Hedengren. 

Lina visade ganska snart att hon kunde sköta både hem och hushåll. Och det behövdes. På en gård av Riseberga storlek fanns många anställda och fester anordnades ofta, för grannar, vänner och tillresande släktingar. Vad sägs om Fru Wetters köttkorv eller Madame Agéliis fiskpudding av kokt fisk? Laxpudding; Saur sauce till fisk, Ostlådor, Gelé att slå öfver á la dauben, Champinioner med hvit gräddsås, Sillmjölskaka och Mangogurkors inläggning. Kunskaper hämtade ur dåtida kokböcker, lokala kunskaper eller från resor på kontinenten. Några i dag bortglömda, andra omvandlade för nutida smaker samt ett och annat mindre lyckat recept. Som vi kanske ska vara glada över att slippa äta. Exempelvis Njurkaka, Bensoppa eller Svålbullar. Nej, då tar vi nog mycket heller del av Madame Öbergs mandelberg eller Madame Agéliis vattesprits. Mördegstårta, Bärcompote, Apelsinpudding, Vanille glace, Inkokta päron och Kryddskorpor.

Återupptäckt. Carolina ”Lina” Hedengren(1826–1911) skrev ned sina recept i en bok som återupptäcktes i ett hembygdsarkiv av hennes barnbarnsbarn Olof Hedengren.

Riseberga är en mycket stor gård, en lantegendom av herrgårdsstorlek. Till stor del känd för att ha en klosterruin på sina marker. Uppbyggd av cisterciensordens nunnor på 1100-talet och nämnd i både förtida lagböcker och sentida skönlitterära verk. Det var Gustav Vasa som såg till att plundra dess skatter, för att betala skulderna för sina krig. Bygdens folk tog dock vara på byggmaterialet och mången bondstuga i trakten har än idag stengrunder från Riseberga kloster. Så även Riseberga bönhus, som idag räknas som Sveriges äldsta missionshus. Uppförd 1855 på initiativ av Olof Gabriel Hedengren. Linas man var mycket framgångsrik. Han räknades på sin tid som Närkes störste lantbrukare. På Riseberga ordnade han jordbruksmöten och bedrev regionens första lantbruksskola. Alltid först med dåtida nymodigheter. Innovativa lantbruksmaskiner och importerad boskap, täckdikning och fabriksmässig osttillverkning. Men han visade även framfötterna i politiken. Inte bara i sockenstämman, utan även på riksnivå. Var med vid reformmöten på 1840-talet och bidrog till att avskaffa den gamla ståndsriksdagen, var med och skapade Lantmannapartiet och satt själv som riksdagsman några år. 

Men när han och Lina, inom loppet av ett halvår, miste alla sina fyra barn i olika sjukdomar, rasade tillvaron för Olof Gabriel. Han gick ner i sig i en depression och tappade tron på tillvaron. Lina däremot hade en stark gudstro, vilken hon snart delade med sig till sin sörjande make. Sakta men säkert reste han sig upp och på en hemresa från Örebro läste han Bibeln och blev kristen. Åter hemma samlade han genast sina anställda till husandakt för att berätta vad han upplevt. Snart blev det känt i bygden att godsägaren hade blivit frälst. Folk från grannsocknar och intilliggande landskap vallfärdade snart till Riseberga. Det blev så många besökare att han och Lina bestämde sig för att uppföra ett eget bönhus. Carl Olof Rosenius invigningstalade och Lina spelade på den införskaffade orgeln. Dubbelt välsignade blev de också då de fick åtta barn till, en del av dem senare kända inom politik och militär. Lina må ha varit en mycket viktig del av Olof Gabriels liv, men hennes plats i livet var, liksom så många andra kvinnor förr, i skuggan av sin man. De var pigor, tjänsteflickor, husmor eller hustrur. Men ett fritt yrke var otänkbart. Kvinnan skulle sköta hemmet, laga mat och föda barn. Myndiga blev de inte förrän 1863, rösträtt fick de vänta på till 1919.
– Det finns inte så mycket efterlämnat av Lina i arkiven, bara några få brev. Desto mer finns efter hennes man. Man kan ju få uppfattningen att kvinnan inte gjorde så mycket, men det stämmer inte alls. Det hon sysslar med i vardagslag påminner om egenföretagarens roll. Hon är full av kreativitet, och när hennes man var bortrest, på utlandsresor eller i riksdagen, så var hon herrgårdens självklara centralgestalt. Genom sin dagbok gör hon ett tydligt avtryck i historien, berättar Olof.

Gammalt recept. Bagerskan Anna-Marie Wearn har bakat kakor efter Linas gamla recept. Hon låter sin man Hans smaka och båda ger Lina godkänt.

Lina inte bara skrev ner sina recept, hon sammanställde även en dagbok över livet på Riseberga. Där får man en mycket intressant inblick i hur vardagen såg ut på herrgårdarna på 1800-talet. Och Linas roll var allt annat än passiv. Hon organiserade och ledde arbetet i huset med mathållning, skötsel och rengöring. Hon skötte inköp av matvaror, textilier och möbler. Beslutade om trädgården, livsmedelsförråden och skötte gårdens småkreatur.
– Nej, inte satt hon vid pianot och spelade Chopin direkt. Hon tycks vara med i allt som rör sig i hemmet. Lina fyllde även sin dagbok med allehanda tips och knep, exempelvis om hur man vårdar en kalv, stöper ljus, får segt kött mört, saltar fläsk och färgar ylle rött. Men framförallt fylls Linas dagbok av bak-och matrecept. När Ann-Marie Waern bakat de sista kakorna, sätter hon på kaffet och bjuder in Hans. Han låter sig väl smaka av alla fem sorterna. Men när Ann-Marie några dagar senare förärade sonens 30-årsdag med Linas kakor, blev det tvärstopp.
– Nej sa han, de torra kakorna kan du behålla själv.
– Det kan ju tänkas att jag inte har samma handlag som Lina, men Sockerspånen blev nog lite väl torra, mycket ägg och vetemjöl är det. Och godrånen var knepiga att få till, de skulle ju bakas i plättlägg på spisen. Förr gjorde man dem väl över öppen eld. Överlag tycker jag nog att Linas kakor ändå är rätt goda, avslutar Ann-Marie Waern. §
Källa: Herrgårdsfruns recept, livet, köket och maten. Skriven av Olof Hedengren 2017, tryckt på Norstedts. Hemsida; www.riseberga.dinstudio.se.

Linas Godrån
6 lod (80 g) revet socker, 9 äggulor, 3 skedblad (matskedar) skirt smör, Något vetemjöl, ½ quarter (1,65 dl) tjock söt grädde, Skalet af en citron

1. 6 lod refvet socker röres väl tillsammans med 9 äggulor, hvartill blandas 3 skedblad skirt smör, något hvetemjöl, ½ quarter tjock söt grädde, skalet af en Citron.
2. Hvarefter mera mjöl tillägges så att smeten blifver som en lös deg, hvaraf tages en knif och utbredes i rånjernet, som förut är väl upphettat och smort, hvarefter de gräddas ljust gula.”
Godrån bakas med hjälp av särskilda godrånsjärn. De består av två flata och på insidan ornerade järnskivor, cirka 20 x 10 cm stora. 

Linas Smörbröd
3 ägg, 8 lod smör (105 g), ½ skålpund (210 g) socker, 20 lod (265 g) mjöl.

1. Smöret kallröres, ägg och socker vispas tillsammans, sist mjölet och lite tillstött vanilla.
2. Lägges i runda plättar på plåten och överströs med hackad mandel.”

Så bakar du Linas Mandellöv
100 g rumsvarmt smör, 100 g strösocker, 0,5 tsk malen kanel, 0,5 tsk mortlade kardemummakärnor , 1 nypa salt, 1 ägg, 250 g vetemjöl, 0,5 tsk hjortronsalt, Kallt vatten eller uppvispat ägg, pärlsocker, finhackad mandel

1. Vispa smör och socker med elvisp. Tillsätt kanel, kardemumma, salt och ägg och rör om ordentligt.
2. Blanda mjöl och hjortronsalt, häll det i smörblandningen och arbeta till en smidig deg. Låt degen vila i kylen några timmar.
3. Kavla ut degen tunt, med lite mjöl om det behövs, och ta ut kakor med en utstickare som ser ut som ett löv.
4. Pensla kakorna med vatten och ägg och doppa dem i socker och mandel. Lägg dem på plåtar med bakplåtspapper och grädda i 175 grader 10–12 minuter

Judebröd
Brunt pudersocker 1 skålpund (425 g), Ägg, hela 6 st, Smör ½ skålpund (210 g), Sötmandel (några bittra) ¼ skålpund (105 g), Kanel 1 thésked, Kardemumma 1 thésked, Hjortronsalt 1½ ort (6 g), Hvetemjöl 1 skålpund (425 g)

1. Sockret arbetas med äggen; Smöret tvättas, röres till det blir pösigt och hvitt, lägges till de rörda äggen: mjölet, kryddorna och hjortronsaltet äfvenså.
2. Utbakas i runda små plätter hvilka strykes med ägghvita, doppas i groft socker, gäddas.”
3. När de sefardiska judarna utvandrade från Spanien till norra Europa tog de med sig det här receptet på små söta kakor som på Linas tid ofta bakades till jul.

Sockerspån
3 ägg, 30 ort (130 g) socker, sicktadt (trösocker), 30 ort (130 g) hvetemjöl, 1 thésked vatten, 1 droppe orange-skal (apelsinskal) eller litet rifvet citronskal

1. Äggen vispas länge och ifrigt tills de äro pösiga och tjocka; sockret ihälles sakta hvarunder vispningen fortfar och fortsättes tills allt är väl smält.
2. Då iröres hvetemjölet, citronskalet och vattnet och blandas väl. Smeten lägges med en sked i små aflånga högar på smorda plåtar, utbredas med en knif 2 fingerbreda, 4 tum (12 cm) långa, ej för tunna.
3. Gräddas 1 plåt i sender gulbruna. Krökas genast varma öfver en rund pinne i form af hyfvelspån.

 

Kategorier:

Allt innehåll på denna webbplats, inklusive men inte begränsat till bilder, film, texter och tillhörande metadata, skyddas av upphovsrätt, varumärken, patent, affärshemligheter och andra immaterialrättsliga lagar och avtal. Du får inte ladda ner bilder, ta skärmdumpar, lagra digitalt, distribuera, visa och/eller kopiera innehåll från www.minnenasjournal.nu såvida du inte ingått i ett skriftligt avtal med Minnenas Journal.