Min egen historia

Asta skrev i sin dagbok om hur maten ransonerades

1940 började Asta Karlsson, då 24 år, skriva dagbok där hon berättade om sina vardagliga bestyr. ”Konstigt att när det är tomt i skafferiet är barnen hungriga jämt.” Skrev Asta i sin dagbok år 1941 då kriget hade pågått under ett par år. Efter krigsutbrottet 1939 infördes i Sverige livsmedelsransonering, denna ransonering gällde alla, vuxna som barn. Utöver matvaror som kaffe, kött och socker ransonerades även kläder, skor och restaurangbesök. Ransoneringen

Stefan hjälper morfar med allt möjligt

SPELA OCH KLIPPA. Två fina bilder på samarbete över generationsgränserna. Stefan Alm, 5, hjälper morfar Alvar Pettersson att klippa gräsmattan i Lotorp, Örebro, 1965. På den andra bilden spelar de dragspel tillsammans 1963. Stefan sitter säkert på unicaboxen. Inskickat av Jan Alm, Örebro.

Jakten var Josefs liv

Ungkarlen Josef Andersson var en jägare som ”med smygande, fjädrande steg smög sig fram i de mörka småländska skogarna”, skriver Wåge Johansson i sin berättelse om en ovanlig människa. Josef Andersson (1886–1963) var den siste småländske yrkesjägaren. Han var uppvuxen i byn Älkärr, Ingatorps socken i Eksjö kommun och kallades Joffe i Älkärr, senare Joffe i torpet sedan han flyttat till Österåstorpet i Ydre, en kilometer norrut. Jag minns från min

Emma var en hjälte i det tysta

Billy Bengtson, tidigare chef­redaktör för Norra Skåne, berättar om sin mors moster Emma som i alltid hade tid för samhällets olycksbarn. Emma är en av de många bortglömda hjältarna i folkhemmet. Så skönt de hade det i gröngräset med kaffebricka och allt, Emma Johnsson, längst till höger och Alma Bohlin, som uppfostrades i Emmas barndomshem. Paret till vänster liksom hunden är okända. Bilden är sannolikt tagen någon gång på 1920-talet

Läs den gripande historien om Agnes som överlevde Titanic

Agnes Sandström föddes 1887 i byn Kopparberg i Närke. Hon överlevde Titanic-katastrofen 1912. Läs Nalle Elfqvists gripande berättelse om hennes liv och den dramatiska natten när det ”osänkbara fartyget” gick till botten. Titanic-katastrofen inträffade natten till den 15 april 1912. Agnes Sandström (1887–1985) lyckades få med sig sina båda döttrar i livbåt nummer 13. Minstingen Beatrice, 1,5 år, bar hon i famnen medan 4-åriga Marguerite (Margit) hängde henne i kjolen.

Sigge minns sin barndom i Vargträsk

Sigurd ”Sigge” Vesterlind växte upp under enkla förhållanden i en liten by i södra Lappland som heter Vargträsk. Han minns några händelser från 40-talet som belyser villkoren för tidens barn. – Jag fick ansvaret att ensam gå med bud i mörka skogen. Min far arbetade i skogen och det hände ofta, från det att jag var fem, sex år, att jag följde med honom ut i skogen tidigt om morgonen. Då

Ernst fångades av Esters magiska värld

Ernst Kirchsteiger fascinerades av Ester Maria Erikssons hus och renoverade det i TV4. Fotografen Nalle Elfqvist berättar om Ester som ville bli präst, men fick stanna hemma med sina djur. Våren 2014 hade ”inredningsoraklet” Ernst Kirchsteiger snokat upp en stor 20-talsvilla på en före detta bondgård i Täby utanför Örebro. En byggnad i sen jugendstil och i ett visst förfall, eftersom det var åtskilliga år sedan bondkvinnan Ester Maria Eriksson

När eleverna kom blev det liv i Skara

Eleverna kallades ”skulta” och de fick fart på Skara i augusti när utbildningen började. Ida Molander-Johansson minns en rolig tid på Folkskoleseminariet. Den lilla staden Skara i Västergötland har varit centrum för olika utbildningar i flera hundra år. Folkskoleseminariet tog emot sina första elever i mitten av 1800-talet och stängdes 1972. Under somrarna var nog livet i Skara lugnt och stilla men i augusti blev där liv och rörelse då

Den som väntar på något gott...

Först som pensionär fick Kjell Lagergren återuppleva körglädjen i en BMW 2002. – Som ung hade jag en liknande bil och under årens lopp har jag inte kunnat glömma den, säger han.  På det glada 70-talet gjorde Kjell Lagergren vägarna osäkra med sin trimmade BMW 1602. – Den var verkligen speciell, men det gällde att ta det lugnt på vintern. Bakvagnen var alldeles för lätt och det var inga problem att

”Vi väckte kägelbanan ur sin långa sömn”

Sakta rullade den anrika kägelbanan i Sala mot sin död. Då dök ett gäng entusiaster upp och idag är banan i full gång igen. Tack för fina tips om hur gamla tider får nytt liv. Minnenas Journal har på sistone berättat om skvaltkvarnar, vattenhjul och gamla radio-apparater för att ta några exempel på läsartips. Jan Brandberg i Sala hörde av sig och berättade om kägelbanan i Sala som renoverats och återigen