Glögg är jultradition sedan 1800-talet

Glögg är jultradition sedan 1800-talet

Den heta och smakrika glöggen är ett självklart inslag i julfirandet. Att dricka varmt kryddat vin har uråldriga traditioner, men det var först på sent 1800-tal som det blev en del av den svenska julen.

Text Peter Fredriksson Foto Spritmuseum, Getty Images & Sjöberg Bild

Visst har det druckits kryddat vin tidigare i Sverige, och man vet med säkerhet att under Vasa-tiden blev det populärt inom hovet att tillsätta olika kryddor till vinet. 

Flinka fingrar. Tappning av glögg på vinlagret i Stockholm 1951.

Gustav Vasa hade till exempel en förkärlek för en blandning av rhenvin, socker, honung, kanel, ingefära, kardemumma och nejlikor och som tillreddes av hans egen glöggblandare. Sonen Erik XIV å sin sida föredrog kryddade vinblandningar som även innehöll mjölk, och som han enligt upptecknade källor gärna drack sig lustig på. Att det svenska hovet var först ut med dessa nymodigheter beror på att man i högre grad än allmogen fick influenser från kontinenten, och där hade det sedan länge druckits kryddade viner. Redan i antikens Rom serverade man sötade och kryddade viner vid festliga tillfällen och sakta men säkert spred sig detta även utanför imperiets gränser. I Sverige hakade så småningom adeln och andra grupper som hade råd på den kontinentala traditionen, och man ansåg att det kryddade vinet hade flera hälsobringande egenskaper, till exempel kardemumma skulle lindra vid magvärk medan nejlika retar aptiten. Först på 1600-talet dyker ordet glödgat vin upp i svenska språket för första gången. Ordet glödga betyder att hetta upp och det var så man tillredde vinet. Ett sätt att söta upp vinet var att dränka in en sockertopp i till exempel konjak och sedan antända den. Så fick det smälta sockret rinna ned i vinet och på så vis ge det sin sötma, och i kokboken Den svenske kocken från 1837 finns det till exempel följande recept på Glödgat win:
”Vanligt rödt win uppkokas med något muskotblomma, kanel och kryddnejlikor, jämte nödigt socker och antändes. När det slutat brinna, silas det och drickes varmt.”

Livat & glatt. Glöggen har i alla tider marknadsförts med färgglada etiketter.

I övriga Europa började det här med att dricka kryddade viner dock mer eller mindre bli passé, men i Sverige hängde traditionen kvar.
– Det är ganska intressant att se hur man redan på 1800-talet betraktade det varma kryddade vinet som något genuint, en gammeldags tradition som höll på att försvinna och som man gärna höll fast vid i juletider, säger Eva Lenneman på Spritmuseum och konstaterar att när väl glöggen började drickas i alla samhällsgrupper hakade även dryckesindustrin på och började tillverka färdigbuteljerad glögg.

Lokala entreprenörer och vinhandlare tog fram vackra etiketter som pryddes av färgglada och rödkindade tomtar och försäljningen tog rejäl fart. En av de mest ansedda vinhandlarna var J.D. Grönstedt & Co i Stockholm och i deras vinglögg ingick flera olika viner som blandades med sockerlag, russin, sötmandel, kanel, kardemumma, nejlikor och ibland vanilj. Ungefär samtidigt blev det allt vanligare att glöggen hade just vin och inte sprit som bas, vilket under en tid var populärt framförallt bland allmogen som gillade att värma upp sprit med kryddor.

Sockersött.Leverans av sockertoppar till vinhandelsfirman J D Grönstedt & Co 1911.

– Förmodligen beror det på att man var ute efter den värmande känslan, men sen var även tillgången på sprit bättre än på vin. Det är egentligen först på senare år som det åter börjar bli vanligt med mer uppspritade glöggblandningar, och personligen kan jag nog tycka att drycken vinner på att spritas en aning eftersom den högre alkoholhalten lyfter fram de olika kryddornas smak på ett bättre sätt, säger Eva Lenneman som tycker sig se att trenden går mot ett större utbud av mer traditionellt kryddade glöggdrycker.

Efter att Vin & Sprits monopol upphört översvämmades marknaden med nya varumärken och ingredienser, men även om kunderna gillade att experimentera i början har de nu återvänt till mer klassiska smaksättningar. Enligt den senaste statistiken från Systembolaget säljer de knappt tre miljoner liter glögg om året, och det är betydligt mindre än under 90-talet då försäljningen hamnade på cirka fem miljoner liter. I dag säljs dessutom 68 procent av alla flaskor i december. Här finns det något som tyder på att vi inte enbart dricker glögg till jul, vilket de flesta tror, eftersom 32 procent av alla flaskor säljs under andra månader.

Rörande jobb. Här tillverkar en arbetare kryddsprit som ska användas till glöggen.

– Ja, det är lite av ett mysterium. Glögg är ju inget som vinner på att lagras, så en tredjedel av de flaskor som säljs dricks av allt att döma vid andra tillfällen än under julen. Vem vet, vi kanske ser början på en ny tradition där man serverar glögg vid andra tillfällen. Dessutom finns det ju nya smaker som till exempel lakrits och clementin som gör att glöggen får nya användningsområden, säger Eva Lenneman som menar att det går att använda överblivna glöggslattar i till exempel olika bakverk där speciellt mjuka och fruktiga kakor kan få ett riktigt lyft av den kryddiga drycken. Det går även att göra glöggsirap genom att koka glöggen så att den får en simmig konsistens. Efter att den fått svalna kan man ringla den över färska klyftade fikon eller stekta kanelkryddade äppelklyftor.

På Spritmuseum brukar man anordna glöggprovningar och under 2016 hade man temavisningar om julens drycker, där bokade sällskap kunde få en visning och glöggprovning i samband med julmiddag i den restaurang som finns i samma byggnad som museet.

Visste du att …
… alkoholen börjar dunsta redan vid 78 grader samtidigt som smakerna förändras vid varmhållning. Värm därför glöggen sakta och häll sedan över den i en termos eller i en speciell glöggryta.

Kategorier:

Allt innehåll på denna webbplats, inklusive men inte begränsat till bilder, film, texter och tillhörande metadata, skyddas av upphovsrätt, varumärken, patent, affärshemligheter och andra immaterialrättsliga lagar och avtal. Du får inte ladda ner bilder, ta skärmdumpar, lagra digitalt, distribuera, visa och/eller kopiera innehåll från www.minnenasjournal.nu såvida du inte ingått i ett skriftligt avtal med Minnenas Journal.