Coca-Cola kan tacka Alexander för succén

Coca-Cola kan tacka Alexander för succén

Nästan alla har någon gång hållit i en Coca-Colaflaska. Men inte det många vet är att det var en glasblåsare från Surte som skapade den kurviga succén. Läs om formtalangen Alexander Samuelssons makalösa karriär.

Geniet från Surte. Glasblåsaren Alexander Samuelsson (1862–1934) var gift två gånger och fick tre barn. Yngst var sonen William som dog 1974.

Alexander Samuelsson föddes 1862 och kom till Surte med sin familj nio år senare. Han började så småningom jobba på Surte glasbruk och lärde sig grunderna i glasblåsning. Då han fyllt 21 utvandrade han till Amerika och fick jobb hos Everett Glass Company i Newark, Ohio. 

Unik design. Den välsvarvade flaskan var Alexanders förtjänst.

Här utvecklade han nya maskiner och metoder för flasktillverkning och blev ett hett namn i glasbranschen. 1904 började han som produktionschef hos Root Glass Company i Terre Haute, tio mil från Newark, som redan tillverkade glasflaskor åt Coca-Cola och det är nu hans öde länkas ihop med den svarta drycken. Den hade blivit mäkta populär som medicin mot nervösa besvär och baksmälla. När drycken senare blandades med kolsyra var succén ett faktum. Baksidan var att flera konkurrenter som sålde snarlika drycker och försökte snylta på framgången. Då föddes tanken på en unik flaska som skulle förknippas med Coca-Cola så till den milda grad att en kund skulle känna igen flaskan i sömnen. En designtävling utlystes. På Root Glass Company fick Alexander Samuelsson och några kolleger uppdraget att utveckla ett tävlingsbidrag och under stort hemlighetsmakeri satte de i gång. De sökte inspiration genom att läsa om kokabladet och kolanöten, ingredienserna som gett drycken dess namn. Men det blev till slut den kurviga formen på kakaobönan som fick männen att tända till.

De vann designtävlingen i Atlanta och på patenthandlingen står Alexander Samuelsson som upphovsman. När masstillverkningen drog i gång hade flaskan förändrats något och blivit lite smalare, endast två stycken flaskor finns kvar av den ursprungliga prototypen. En är i privat ägo och den andra är en välbevarad raritet på Coca-Colamuseet i Atlanta. Alexander Samuelsson blev inte rik på sitt storverk, men kunde dra sig tillbaka till ett gott pensionärsliv vid 70 års ålder. Huset i Newark står kvar och vid Terre Haute finns en skylt till minne av flaskpionjärerna. Men inte så mycket mer.

Alexander efterlämnade inga brev eller dagböcker. En katekes som han ägde är det enda privata som finns kvar. Man vet alltså inte så mycket om hans tankar och funderingar och heller inte vad han tyckte om Coca-Cola. Men det är uppenbart att glasblåsaren från Surte var en skicklig hantverkare med stor talang för design och med kunskap om de tekniska krav som massproduktionen ställde.