Änglarna vakar vid vår sida

Änglarna vakar vid vår sida

Vilka är de egentligen, våra älskade änglar? Ett sändebud mellan gudar och människor, en dröm om en skyddsängel eller ett vackert bokmärke i barndomen. Oavsett har de alltid levt vid vår sida.

Åsa Wettre är författare till den stämningsfullt himmelsblå Änglaboken där hon beskriver barndomens och julens alla änglar. Där finns även en förnämlig översikt av änglar i konsten, skriven av Åsas man Håkan Wettre, tidigare intendent vid Göteborgs konstmuseum. Han ger ett fint svar på frågan om vad en ängel är.
– Mänsklighetens äldre syskon. 

Åsa Wettre

Vi som har läst Bibeln lite slarvigt får veta att änglarna skapades före människorna och att keruberna, Paradisets väktare, är omnämnda i Första Mosebok. Enligt Gamla testamentet är änglarnas främsta uppgift att hjälpa och skydda människorna; Sadrak, Mesak och Abednegro blev till exempel räddade ur den brinnande ugnen. (I Astrid Lindgrens saga Nånting levande åt Lame-Kal får de äran att ge namn åt tre små kattungar.) I Nya testamentet är dock änglarnas främsta uppgift att vara Guds budbärare.

Håkan Wettre poängterar att kristendomen inte har ensamrätt på änglar:
– De förekommer i islam, judendom, schamanism, taoism, buddhism …”. Och vi får veta att änglarna från början inte hade vingar; det framgår bland annat av målningar i katakomberna. Men när kristendomen blev statsreligion i Rom på 300-talet övertog änglarna helt sonika segergudinnan Nikes vingar. Trots det fortsatte bildhuggarna i ett par hundra år att göra dem vinglösa. På 1200-talet angav ockulta beräkningar antalet änglar till 399 920 004, sannolikt räknade man antalet stjärnor på himlavalvet – men siffran korrigerades ner till 301 655 722. Fornkristna teologer försökte få ordning i hierarkin. De fann tre, med tre änglakörer vardera. Överst serafer, keruber och tronänglar som alla har direktkontakt med Gud. Att de var manliga är en kvalificerad gissning. Det grekiska ordet för ängel i Nya testamentet, angelos, är maskulinum. Gabriel känner vi definitivt till från bebådelsen, Mikael lite mera tveksamt, kanske bara från allhelgonapsalmen? Och så Lucifer förstås, den fallna ängeln. I konsten, behövs en visuell symbolisk form för att visa det som egentligen inte kan visas, eftersom änglarna inte har någon fysisk form. 

Vakar. I paret Wettres hem finns denna vackra tavla av en skyddsängel.

Änglarna i konsten började få kvinnliga drag under barocken, och när bokmärkesänglarna gjorde sin entré fanns inte en enda manlig ängel att köpa i pappershandeln. På 1940-och 50-talen bytte vi dem med hjälp av en skrivbok där vi vikt sidorna som en dragspelsbälg och placerat en ängel i alla fack utom ett. Kompisen stoppade in sin bytesängel på måfå, och fann ibland till sin besvikelse att facket var tomt. Det saknades inte spänning i byteshandeln.
– Bilden av ängeln har förändrats allteftersom den tagit steget ut i den världsliga världen, understryker Håkan Wettre. 

Änglakultens blomstringsperiod inföll under senrenässansen då jordens skönhet lyftes fram, i motsats till medeltiden då himlen stod för den fulländade skönheten. Ängeln blev alltmer en förbindelselänk mellan det himmelska och det jordiska; de musicerande änglarna lämnade plats åt förmänskligade ljuva gestalter som bringade glädjebudskap. Under upplysningstiden blev änglarna omoderna, men snart kom romantiken, full av dramatik. Man började intressera dig för de fallna änglarna, de som förvisats ur paradiset.

Fallen. Sårad ängel av den finske konstnären Hugo Simberg (1873–1917) finns på Ateneum i Helsingfors.

På 1800-talet gjorde skyddsängeln sitt intåg, med benägen hjälp av 1800-talets massproducerade oljetryck. William Blake (1757–1827), visionär gravör, konstnär och poet umgicks sedan barndomen med änglar. Han var tidigt influerad av Emanuel Swedenborg (1688–1772) som mitt i livet övergav sin framgångsrika vetenskapliga karriär för andevärlden, där änglarna hade en framträdande plats. I Om himlen och helvetet beskriver han utförligt deras klädsel: ”De som är förståndigast har kläder som blixtrar som av eld, andra har kläder som strålar av ljus. De mindre förståndiga har glänsande vita kläder eller vita kläder utan glans, och de ännu mindre förståndiga har kläder av olika färger. Den innersta himlens änglar däremot är nakna. Att änglarna i den innersta himlen är nakna beror på att de är i oskuld, ty oskuld motsvarar nakenhet.”

Man skulle kunna tro att änglarnas ställning försvagades i samma takt som kyrkans.Men så har det inte blivit. Rafaels putti, i kvinnlig form, var förebilden för de bokmärken man kunde köpa i ark. Dagens barn gör fortfarande änglar i snön, och till jul plingar änglaspelet i många hem. Staken har en intressant historia som bygger på en medeltida tysk tradition. Man hängde änglar i taket, och värmen som steg satte änglarna i rörelse. Men det var en svensk hantverkare, Erik Boberg, som efter andra världskriget tillverkade det änglaspel vi har idag. Under samma period gjordes många lövsågade änglar. Några har ett julgransljus i vardera handen, andra knäböjer graciöst med ett ljus i handen, eller på plattan om händerna är upptagna i bön. De utstrålar en naiv, innerlig skönhet. Samma innerlighet finner vi i Elsa Beskows bild ”Jesusbarnets födelsedag” där den ena lilla ängeln har ett ljus med gloria; hon ser ut som ett syskon till den lilla flickan som dukat födelsedagsbordet.

Åsa Wettre berättar i boken att den ”utlösande ängeln”, som satte igång hennes ”änglaförälskelse” var en liten lergodsfigur, skapad av keramikern Kerstin Danielsson. Kerstin hade gjutit den i en form till julbasaren i dottern Pamelas skola. Åsa fick Kerstins eget exemplar i gåva, för sin egen ängel säljer man inte.

Änglar har fortsatt att inspirera, inte bara konstnärer och poeter, utan även filmmakare: 20 filmer med ordet ”ängel” i titeln finns listade i Änglaboken. Och änglamusik är det gott om. Bland de 34 titlarna finns populära namn som ABBA, Ted Gärdestad, Evert Taube, Paul Simon och Bob Dylan. Änglar finns visst lite överallt. I Åsa Wettres Änglarnas A – Ö hittar man bland annat ”Att ängla”, fotbollslaget Änglarna (alltså IFK Göteborg), Hell’s Angels, Husets ängel, Hemmets goda ängel (Carl Larsson 1909, dock utan vingar), Änglarnas stad (Los Angeles), Ängelholm, Änglahuset i Ystad, Änglamakerskor (inte särskilt trevliga), Sibiriens ängel (Elsa Brändström, desto trevligare) och sex sorters Änglamat och Ängladryck.

Den som mirakulöst överlevt en hemsk olycka talar gärna om änglavakt, och rannsakar ofta sitt liv, skapar ett före – efter, vilket inte sällan resulterar i en livsavgörande förändring. Ofta till det bättre. Behovet av en skyddsängel behöver inte ha någon religiös anknytning; det kan helt enkelt uppstå ur en önskan att känna sig omhuldad, vilket inte är samma sak som att ständigt sätta sig själv och sina egna behov i centrum. Antony Gormley gav invånarna i Tyneside just en sådan skyddsängel, den 20 meter höga skulpturen ”Angel of the North” i rostigt stål från de nerlagda varven. De 54 meter breda vingarna har en lutning på 3.5 grader – Gormley ville skapa ”a sense of embrace”. Så varför inte låta änglarna, mitt i julkommersen, göra sitt gammaltestamentliga jobb, att stödja och hjälpa människorna att ta fram det bästa inom oss själva. Och nog klarar väl såväl agnostiker och humanister som ateister att sjunga G-ordet i Zacharias Topelius julpsalm (se ruta), fint tonsatt av den unge Jean Sibelius.