1968 – revolter, mord och nyskapande

1968 – revolter, mord och nyskapande

Händelserna för 50 år sedan behåller sin magi av ungdom och protest. Vi minns de stora händelserna som trängde in också i vårt folkhem. Men majoriteten svenskar brydde sig nog ändå mer om Gunnar Wiklund än om Ho Chi Minh.

Anders Carlberg (1943–2013).

Min gamle vän Anders Carlberg (1943–2013) fick ibland ett plågat uttryck när det var dags att ”minnas 1968”.
– Nu ska det pratas om kårhus­ockupationen igen, sa han ironiskt. Anders var en ledande kraft när studenterna i Stockholm ockuperade sitt kårhus i maj 1968 i protest mot UKAS, en reform som skulle ge en mer reglerad studiegång. Ockupationen var långt mildare än de samtida, våldsamma studentupproren i Paris och Berlin. Den gav väl inte något konkret resultat, typ Stoppa matchen-aktionen i Båstad som ju faktiskt stoppade tennismatchen mot Rhodesia. Snarare blev kårhusockupationen en vandringssägen som den nykläckta vänsterrörelsen kunde omhulda. Anders Carlbergs verkliga storverk utförde han långt senare som social entreprenör och skapare av den unika samlingsplatsen Fryshuset. Då hade de små vänstergrupperna somnat in och Anders verkade inom socialdemokratin och andra folkrörelser där han byggde upp ett enormt nätverk som han använde i sitt sociala arbete.

Det arbetet pratade Anders hellre om än kårhusockupationen, men självklart var han ett barn av ”68-vänstern”. Den vågade ifrågasätta gamla föreställningar om tredje världen, kvinnans roll, miljön och mycket annat.  Där kanske vi finner 68-rörelsernas största betydelse för eftervärlden. När man läser om 1968 kan man få för sig att vänstern, Vietnamrörelserna och andra radikala grupperingar var jättestora. Men deras inflytande styrdes inte av antalet människor.
– Snarare blev dessa grupper några som definierade tidsandan, dom som var på väg nånstans, säger författaren Henrik Berggren som nyligen kommit ut med en bok om 1968. Grupperna blev spännande för kulturpersoner och debattörer. Man vill ju tillhöra det som rör sig, inte det stillastående. Därför kunde in på 70-talet vänstern och olika solidaritetsrörelser med kanske sammanlagt ett tiotusental aktiva ”överrösta” till exempel Pingströrelsen som bara den hade 90 000 medlemmar.
– Men det var nog tur för 68-vänstern att den inte fick makten, säger Henrik Berggren. Nu kan man minnas tiden i ett förlåtande, romantiskt skimmer. Minnenas Journal har botaniserat bland revolter, mord och dramatiska nyheter som får oss att minnas 1968. Men parallellt med det internationella skeendet som trängde sig på i våra vardagsrum via TV-apparaten löpte vardagen på. Runt ”Svenssons” köksbord pratade man nog mer om Gunnar Wiklund än om Nordvietnams ledare Ho Chi Minh.

KRIG. Paris i maj och juni 1968 när polisen slogs mot studenter som barrikaderat gatorna.

Studentrevolten: Paris i maj såg ut som ett slagfält
Paris studenter protesterade mot den etablerade undervisningen och utropade Sorbonne som ett autonomt ”folkets universitet”. Polisen gick hårdhänt fram mot studenterna och skapade närmast ett krigstillstånd på gatorna. Missnöjda och strejkande arbetare gav rörelsen en tyngd som fick president de Gaulle i gungning. I Berlin ledde ”Röde Rudi” Dutschke studentrörelsen som stödde Vietnams folk och protesterade mot hur gamla nazister fortfarande satt kvar på höga poster i statsförvaltningen. Dutschke skadades svårt när han sköts av en högersympatisör i april. Upproren klingade av, bland annat sedan arbetarna i Frankrike fått löneförhöjningar.

CHOCK. Nguyên Ngoc Loan, Sydvietnams högste polischef, skjuter ihjäl motståndsmannen Nguyên Van Lem helt öppet på gatan. Bilden chockade världen.

Vietnamkriget: Folket besegrade stormakten
Länge spred USA budskapet att man var på väg att besegra Nordvietnam och den sydvietnamesiska gerillan FNL. Men efter Tet-offensiven och amerikanernas förlust i slaget vid Khe Sanh insåg allt fler också i USA att kriget var på väg att förloras.  I Sverige växte FNL-grupperna och avskyn mot USA:s krigföring fick näring av bilder som när polischefen i Saigon inför filmkameran skjuter en tillfångatagen gerillakämpe på gatan.

OMSVÄRMAD. Robert Kennedy, ständigt i centrum för intresset, både under sin bror Johns presidenttid och åren efteråt.

Morden: Hoppet dog med King och Kennedy
Martin Luther King, 39, blev under sin korta livstid en älskad ledare för de svarta i USA och tog emot Nobels fredspris 1964. Hans talekonst (I have a dream) gick rakt in i människors hjärtan och världen chockades när han mördades i Memphis i april av den kriminellt belastade James Earl Ray.  Motivet var oklart. Efter Kings död skakades USA av kravaller och upplopp. Vid OS i Mexiko lyfte John Smith och Tommie Smith näven i protest mot rasförtrycket. Den karismatiske Robert Kennedy gav landet ett hopp om fred i Vietnam och att den splittrade nationen skulle helas. Hoppet släcktes av Sirhan Sirhan den 4 juni. Han klev fram bakom en ismaskin och sköt Kennedy på det hotell där han precis firat ett nytt steg mot att bli demokraternas presidentkandidat.  Sirhan var palestinier och mördade Kennedy för att han stött staten Israel.

STORSÄLJARE. Maos lilla röda blev den mest sålda boken näst efter Bibeln.

Kina: Kulturevolutionen nådde också Sverige
Den gråa och misslyckade ”socialismen” i Östeuropa hade få entusiastiska anhängare. Desto fler såg med optimism på Kina under ordförande Mao som med heroiska metoder lett revolutionen till seger 1949.  Här fanns framtidsmodellen för världens fattiga. Att Maos politik och maktspel, till exempel kulturevolutionen, skördade miljontals människoliv väckte inte så många frågor bland de svenska anhängare som gärna citerade ur Maos lilla röda. På sommaren tvingades Mao dra i bromsen för kulturrevolutionen. Han höll på att förlora kontrollen. 

PIONJÄR. Christian Barnard gjorde världens första hjärttransplantation.

Framstegen: Hjärta, mus och långa hopp
Den sydafrikanske kirurgen Christian Barnard hade redan 1967 genomfört ett hjärtbyte, men patienten dog efter 18 dagar. I januari 1968 gick det bättre. Den 58-årige tandläkaren Philip Blaiberg fick ett nytt hjärta och överlevde 594 dagar. Donatorn var Clive Haupt, en svart banktjänsteman som avlidit på en strand. Transplantationen i apartheidens Sydafrika fick Expressens Sigge Ågren att formulera en av den svenska tidningshistoriens mest geniala löpsedlar:

PIONJÄR. Bob Beamon slog alla med häpnad med sitt världsrekord på 8,90.

Svart hjärta lika rött som vitt.
I Mexiko-OS sprängde Bob Beamon en annan gräns genom att hoppa osannolika 8,90 meter i längdhopp. Uppfinnaren Douglas Engelbart inledde en ny era genom att den 9 december i San Francisco demonstrera ett system med datormus, tangentbord och bildskärm.

SLUTET. Sovjetiska stridsvagnar rullar in i Prag. Soldaterna trodde at de skulle välkomnas som befriare.

Pragvåren: En fläkt av frihet i öst
Under året försökte sig den tjeckiske ledaren Alexander Dubcek på försiktiga reformer sedan han tagit över efter den impopuläre Antonin Novotny. Dubcek ville skapa en ”socialism med mänskligt ansikte”. Där ingick bland annat ett större mått av yttrandefrihet. Pragvåren blev till isvinter när sovjetiska stridsvagnar rullade in i landet i augusti och stoppade alla förändringar. Tjeckernas protester hjälpte inte. Även i Polen och Östtyskland förekom protester mot regimerna. I Leipzig genomförde tre studenter en spektakulär kupp i protest mot rivningen av stadens älskade Universitetskyrka. Under en internationell musikfestival sänktes plötsligt ett plakat ner på scenen inför ögonen på publik och journalister. Bygg upp kyrkan på nytt, stod det på plakatet.  Två av de tre studenterna flydde ur Östtyskland, en greps och fick ett långt fängelsestraff.

LIDANDE. Bilden från Biafra i augusti är en av många som förfärade världen.

Nöden: Biafra gav svälten ett ansikte
Konflikten mellan Nigeria och utbrytarstaten Biafra ledde till en fruktansvärd hungersnöd i Biafra. Globalt, inte minst i Sverige, blev de utmärglade barnen en sinnebild för mänskligt lidande. Utbrytarledaren Ojukwu utnyttjade bilderna på svältens offer för att få ökat stöd internationellt, men Biafra föll 1970.

NY IMAGE. The Beatles med sin indiske guru, framförallt George Harrison berördes av hans budskap.

Trender: Hippies, droger och meditation
Musikalen Hair, som hade Europapremiär i Stockholm, fångar en annan bild av 1968 än demonstrationer och konfrontationer. Hippiesen tar förvisso avstånd från krig och våld, men söker sig gärna bort från verkligheten till ett annat sätt att leva. Kärlek och gemenskap utan materiellt överflöd är ett tema, gärna kryddat med droger och happenings. The Beatles fascineras av Maharishi Mahesh Yogi och far till Indien i februari för att fördjupa sig i hans lära om meditationens välsignelser. Beatlesmedlemmarna troppar dock av efterhand. Det visar sig bland annat att mästaren är lite väl förtjust i sina unga, kvinnliga studenter. I Sverige leder sökandet efter en alternativ livsstil bland annat till gröna vågen och får betydelse för miljörörelsens utveckling.

Kommer
1968 – livet bakom de stora rubrikerna