12 snilleblixtar som gjorde skillnad: Elljusstaken

12 snilleblixtar som gjorde skillnad: Elljusstaken

Vi avslutar vår serie om snilleblixtar med en verkligt lysande idé. Lagerbiträdet Oscar Andersson hittade på den elektriska ljusstaken.

Text Torbjörn Österholm Foto Sjöberg Bild

Nu i julmånaden december tänder svenskarna miljoner elljusstakar som lyser upp fönstren i det kalla vintermörkret. Jonas Gardell sa en gång att elljusstaken är så fint och svenskt, något att vara stolt över. Vad passar bättre än elljustaken för att avsluta vår serie om svenska snilleblixtar? Den uppfanns år 1934 av lagerbiträdet Oscar Andersson (1909–1996) som jobbade på Philips i Göteborg. En av hans arbetsuppgifter var att ta emot krånglande elektriska julgransbelysningar som kom i retur. Men varför slänga en hel belysning när det kanske bara var några lampor som inte lyste, tänkte Oscar, och kläckte en idé som idag förefaller självklar, men ingen hade tänkt på den förut. Hans experimenterande ledde först till ljus­slingor i takkronan och på julbordet. Sen tändes idén om att förändra en ljusstake i trä, avsedd för stearinljus, till en elektrisk ljusstake.

FRÅN GRANEN. Oscar Andersson placerade julgransbelysning i en stake och så var elljus­staken född.

Ljusstaken köpte han för två kronor. Han borrade upp hålen för ljusen så att lampsocklarna passade. Med ett stämjärn mejslade han en skåra under ljusstaken där han dolde sladdarna, som han sedan täckte med en pappskiva. Principen är densamma som man använder idag. Den fiffige Oscar löste också några elektriska problem med belysningen och till julen 1934 lyste världens första elektriska ljusstake i fönstret i Oscars föräldrahem i Landala. Den väckte allmän beundran av alla förbipasserande och bland familjens vänner. Oscars far var mäkta imponerad över sin sons uppfinningsrikedom! Ledningen på Philips var dock skeptisk. Inte ville människor byta ut ”riktiga” adventsstakar med sina fina stearinljus mot detta elektriska påfund?

Men till sist testade man idén i alla fall. I julhandeln 1939 marknadsfördes Oscars skapelse under namnet ”julottestakar” och de 2 000 exemplaren gick åt som smör i solen. Brandsäkerheten var ett viktigt försäljningsargument. Fladdrande stearinljus vid fönster i närheten av gardiner kunde ju leda till eldsvåda. Numera är elljusstaken en lysande affär. Bara i Sverige säljs runt en miljon stakar varje år. Den försynte Oscar Andersson tog inte åt sig äran av uppfinningen. Den som istället hyllades som hjärnan bakom elljusstaken var Philips försäljningschef Werner Simonsson i Göteborg. Oscar Andersson arbetade under Simonsson och vågade inte säga rakt ut att det egentligen var han som hade kommit på idén. Men numera är det ingen tvekan om vem som uppfann vår älskade elljusstake. Allt ljus på Oscar!

Extra­gnistra. Erlings stjärnor gnistrade extra fint med sina utstansade hål.

Två andra julidéer som lyser upp våra hem
Adventsstjärnan föddes i Tyskland på 1880-talet som en påminnelse om den bibliska stjärnan som lyste över Betlehem och ledde de tre vise männen till Jesusbarnet. Den kom till Sverige via Lundaprofessorskan Julia Aurelius som flyttade till Sverige 1912 med en stjärna i bagaget. På 1930-talet förekom importerade stjärnor i svenska hem, men stjärnorna var svindyra. Det var då entreprenören Erling Persson och hans kompanjon Björn Wennberg gjorde adventsstjärnan till var mans egendom. Paret satsade på en gulröd pappstjärna som tillverkades i 200 000 exemplar inför julen 1941. Den kostade bara 2,50 kronor och hade små stjärnformade hål stansade i pappen vilket fick stjärnan att gnistra lite extra. Ett genidrag och snart blev tillverkningen en storindustri med 300 anställda. Erling Persson gick sedan vidare och byggde upp klädimperiet Hennes & Mauritz. 

Pling. Änglaspelet plingar in julen under december.

Änglaspelet bygger på en gammal tradition från medeltiden där änglar hängdes i taket som dekoration. Lite värme eller en luftpust och de rörde sig. Änglaspelet uppfanns av tysken Walter Stock, men det är Erik Boberg, hantverkare i Gävle, som gav uppfinningen luft under vingarna. Han startade sin tillverkning efter andra världskriget i en källare. Boberg förenklade spelet, men behöll änglarna med sina klassiska frisyrer. Tack vare en effektiv marknadsföring blev de svenska änglaspelen mycket populära framför allt i USA, trots att elektriska julbelysningar redan höll på att ta över marknaden. Redan 1952 exporterades de flesta av de 75 000 änglaspelen som tillverkades i Sverige till USA. Suget från de många svenskamerikanerna var enormt, man såg änglaspelen som en fläkt av Sverige.

Kategorier: ,

Allt innehåll på denna webbplats, inklusive men inte begränsat till bilder, film, texter och tillhörande metadata, skyddas av upphovsrätt, varumärken, patent, affärshemligheter och andra immaterialrättsliga lagar och avtal. Du får inte ladda ner bilder, ta skärmdumpar, lagra digitalt, distribuera, visa och/eller kopiera innehåll från www.minnenasjournal.nu såvida du inte ingått i ett skriftligt avtal med Minnenas Journal.