”Vem vill ta hand om lille Figge?”

”Vem vill ta hand om lille Figge?”

”I det idylliska lilla förstadssamhället Spånga ligger tämligen undangömt för världens blickar ett litet barnhem. Det startades 6 augusti i fjol och är sålunda ganska nytt. Det är ej heller någon i vanlig mening stor inrättning. Men den har en storhet – kärlekens och självförsakelsens. Det är nämligen tre unga kvinnor, själva fattiga på jordiska ägodelar, som, ömmande för barnen, öppnade verksamheten i fråga, och som alltfort sköta densamma. Deras namn är Ida och Ester Andersson samt Clara Eriksson. Inalles ha hittills upptagits omkring 30 barn.

Naturligtvis är det huvudsakligen ogifta mödrar som det lilla hemmet söker hjälpa. De betala i regel till hemmet för barnet 10, 15 och 20 kronor per månad. En hård prövning vederfors hemmet i somras då difteri utbröt bland flera av de små. För närvarande finnas å hemmet några barn vars framtid säkerligen skulle bli lyckligast om de finge goda fosterföräldrar:

Var finns dessa fosterföräldrar? Vem vill taga denne lille Figge, som trippar omkring på golfvet? Han är 20 månader gammal, knubbig, klarögd och älsklig.

Många lyckönskningar på namnsdagen. Mamma är hos oss och hon hälsar så mycket. Kära hälsningar från Klara, Ida och Ester.
Många lyckönskningar på namnsdagen. Mamma är hos oss och hon hälsar så mycket, Kära hälsningar från Klara, Ida och Ester.

Vem känner sig manad att som sina upptaga lilla Sigrid, 11 månader, eller lilla Eva, 9 månader?

– Vår värd Grosshandlare Carl A. Svensson är mycket god. Vi restera nu med hyran för hela sista kvartalet, men han är lika förekommande mot oss ändå. Vår läkare, doktor Mårtensson i Sundbyberg, är vi också mycken tack skyldig för allt han gjort för hemmet, berättar syster Andersson med värme, i det hon pysslade om ett par tre småttingar på en gång. Medan jag å verandan trakterades med kaffe kom den största av flickorna, 4-åriga Nansy, upp och hälsade på mig. En mörklagd flicka med stora ögon.

– Hon har, säger min värdinna, undergått  stora förändringar och framsteg, sedan hon kom hit då mamman dött. Jag tog farväl av de goda systrarna vid Spånga barnhem, innerligt önskande, att deras kärleksverk måtte få stor framgång. Utkommen på vägen kom lilla Nansy och räckte mig sin lilla hand till ett sista adjö…
Inskickat av Carin Ljung, Spånga Fornminnes och Hembygdsgille.
Artikeln är kortad.

 

 

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *