Våra största filmstjärnor skäller och går på alla fyra

Våra största filmstjärnor skäller och går på alla fyra

Ända sedan filmens barndom har det funnits filmjyckar som publiken tagit till sitt hjärta. Under stumfilmseran beundrade vi Stella, därefter har vi lärt oss älska kloka Lassie, trygga Båtsman och smarta Turbo.

Genom avancerad DNA-analys har forskare kommit fram till att männi­skor och hundar levde tillsammans redan för 100 000 år sedan. Därför är det inte så konstigt att hundar även intagit en självklar plats i filmhistorien.
De flesta tänker först på den klips­ka collien Lassie när det talas om hundar på film, men även Sverige har haft många duktiga filmhundar.
Redan 1908 kom kortfilmen Han som klara’ boven, där den svenska biopubliken fick se den första hundhjälten på film. Handlingen var enkel. Ett brott begås i form av stöld och misshandel. Brottslingen försöker fly, men blir infångad av en rättrådig sankt bernhardshund.

Under 10-talet fortsatte man att framställa hundar som hjältar. 1913 gjordes Falskt alarm och 1916 Brandsoldaten. I båda filmerna är det hundarnas förmåga att få upp spår som löser alla problem.
Sveriges första riktiga hundfilmstjärna hette Stella och var en foxterrier. Den högt ansedde regissören Georg af Klercker stod bakom Ur en foxterriers dagbok (1916). Som titeln avslöjar är det en filmberättelse ur hundperspektiv. Man får följa hunden under en dag när den promenerar, hämtar tidningen, stjäl bakelser, uträttar sina behov och till sist somnar och drömmer om råttor.

Kritikerna var hänförda. Detta hade man inte sett på film förut! Recensenten Jens Flik skrev i Nya Dagligt Allehanda (15 november 1916): ”En överdådigt rolig humoresk i dramatisk form ur en enastående intelligent vov-vovs lif och leverne. Det präktiga djurets husse är filmskådespelaren Arvid Hammarlund, som spelar med i skämtet och vinner sympatier äfven han. Denna i sitt slag unika film bör ingen hundvän försumma att se.”
Två år senare kom den efterlängtade uppföljaren, men den fick ett mer ljummet mottagande.
Under 20-talet figurerade hundar framför allt i journalfilm. Ibland fokuserades det på hundkapplöpning, ibland berättades det om olika raser.
Det dröjde in på 30-talet innan hundar syntes på vita duken mer frekvent. Främst förekom de i dokumentärer och upplysningsfilm.
1933 hade Hur behandlar du din hund? premiär, en film om hunduppfostringens ABC. Andra filmer i samma anda visade hundars arbete i polisens tjänst och hur draghundar levde.
Men hundar var även med i reklamfilm. 1935 kunde biopubliken till exempel se en hund gå in i en affär och köpa Samarin.

Lilla Prick.
Lilla Prick.

Hundar började även användas i vanlig spelfilm, främst i komedier. Ofta var det terriern som exponerades, en populär ras under denna tid.
På 40-talet och 50-talet öppnades dörren för fler hundraser. Men fortfarande var det så kallade knähundar som var mest populära. I var och varannan film fanns de med.
Dessutom gestaltades den första litterära hunden på filmduken, och det var Elsa Beskows pudel Lilla Prick från hennes böcker om Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin. Filmen där Lilla Prick var med kom 1947 och regisserades av Rune Lindström. Därefter har det kommit många fler uppföljare.
Det var i stort sett alltid barn och kvinnor som var hundägare  på film under 30-, 40- och 50-talen. Djuren användes påfallande ofta som katalysatorer för komik.
I Fram för lilla Märta (1945), en av de mest framgångsrika komedierna under 40-talet, ställer en irriterande mops till problem när den ständigt följer sin matte, spelad av Julia Cæsar.
Och i Drömsemester (1952), där Alice Babs spelar sig själv, kretsar historiens förvecklingar kring den bortsprungna pudeln Sniff och en annan pudel vid namn Bimbo.
Men det fanns även dramatiska filmer där hundar fick spela en stor roll. I kriminalfilmen Ett brott (1940) skildras en grand danois som en av huvudpersonernas enda vän och i Ingmar Bergmans Sommarlek (1951) har huvudpersonen en kungspudel vid namn Gruffman som ständig följeslagare. Hunden skjuts sedan hans husse omkommit i en olycka.

I Hasse Ekmans Egen ingång (1956) finns även en hund som blir orsaken till en människas död. En kvinna snubblar över tiken Dotties spända koppel och störtar ned för en trappa.
Pudel, grand danois, bulldogg, dvärgspets – det är några av de nya raser som introducerades på vita duken under 40- och 50-talen.
Men 50-talet var ändå taxarnas decennium! Så frekvent som ”limpor” syns i 50-talsfilmer så torde det ha varit en av de populäraste raserna under årtiondet.
Exempelvis springer Harriet Anderssons karaktär i En lektion i kärlek (1954) omkring med en tax i hasorna i hela filmen och i en av de populära filmerna om lille Fridolf skaffar han taxen Kvarten som blir hela familjens älskling.

Min Båtsman! Tjorven älskade sin lurvige vän i Vi på Saltkråkan från 1964.
Min Båtsman! Tjorven älskade sin lurvige vän i Vi på Saltkråkan från 1964.

Även i barnfilmerna Rasmus, Pontus och Toker (1956) och Mästerdetektiven lever farligt (1957) finns det taxar med. Dessa filmer var baserade på böcker av allas vår Astrid Lindgren, som verkligen har bidragit till ett flertal minnesvärda hundar i filmhistorien. Förutom de redan nämnda taxarna så bor hunden Svipp i Bullerbyn och Lillebror i historien om Karlsson på taket får en efterlängtad hund i födelsedagspresent.
Men framför allt är det förstås Båtsman man kommer att tänka på, sankt bernhardshunden som bor med Tjorven på Saltkråkan, och som fortsätter att fascinera nya generationer TV-tittare.
Båtsman introducerades 1964 genom TV-serien Vi på Saltkråkan och var sedan med i de fyra efterföljande biofilmerna. Han har tveklöst blivit vår mest kända och uppskattade svenska filmhund någonsin.
I verkligheten hette han Caesar och vägde hela 90 kilo. Första gången Stephen Lindholm (som spelade Pelle) träffade hunden blev han påhoppad av det entusiastiska djuret och föll till marken. Han var nio år gammal och blev fullständigt chockad.
Båtsmans största konkurrent i fråga om popularitet kom först trettio år senare i deckarserien Snoken som sändes i tre säsonger.
En av huvudrollerna där spelades av border collien Turbo, i serien kallad Tubbe. Det intelligenta djuret förtrollade tittarna genom sina skådespelartalanger.
Sedan dess har det varit skralt på hundfronten i svensk film och TV. Så det är inte konstigt att 1900-talets filmhistoria numera blir till en nostalgitripp in i en svunnen värld full av fyrfota vänner.

Kommentarer