Välkommen ut ur garderoben!

Välkommen ut ur garderoben!

Livstycke, äppelknyckar­byxor och städrock. Många gamla plagg är dömda till evig glömska. Korsetten däremot är ständigt het och hatten blir bara modernare med åren. Häng med på skattjakt längst in i minnenas garderob.

Konfektionen slog igenom med dunder och brak under 50-talet. Företag som Algots klädde en stor del av Sveriges befolkning. För kvinnorna innebar tiden en stor omvälvning, de gick mer och mer ut i förvärvsarbeten, ofta till textilindustrin, och behövde inte själva sy eller sticka till familjen.

– Många kvinnor hade lönsömnad hemma, de sydde detaljer eller hela plagg till mindre firmor. Boråstrakten blev ett textilcentrum. Efter andra världskriget blev det lättare att importera också, berättar Ingrid Roos, intendent vid Nordiska museet med textil och dräkt som specialitet.

– Redan för 80 år sedan gjorde konfektionen sitt intåg, men länge gick man hellre till skräddare och hemsömmerskor än köpte färdigsytt. Kvinnornas förvärvsarbete och tvättmaskinernas intåg ökade kraven på bekväma, lättskötta plagg. Nya tillverkningsmetoder och material förde med sig nyskapande design.

Underkläder som höll in och stagade upp. Annons för bh och strumpebandshållare i Husmodern nr 16 april 1962.
Underkläder som höll in och stagade upp. Annons för bh och strumpebandshållare i Husmodern nr 16 april 1962.

Den hårdnande konkurrensen från låglöneländer gjorde att den svenska textilindustrin krympte under 80–90-talen.

– Kläder är billiga i dag jämfört med tidigare, men kvaliteten är sämre. Vi sliter inte ut plaggen längre, vi tvättar sönder dem. Nu ställs det stora krav på att kläderna ska vara praktiska. Sportbranschen har gett oss nya material som transporterar svett och står emot regn. Det presenteras ständigt nya kollektioner, ofta fyra om året, med inspiration från tidigare mode. Just nu är det mycket 40-talsskärningar, dekorativa hattar och sexiga korsetter som fått komma ut ur garderoben igen. Vem vet, kanske vi får se bäddkoftan, städrocken och flugan igen?

Bäddkofta. Om man satt och läste var det skönt att ha en bäddkofta över axlarna när det var dragigt i rummet. Ofta var de korta, ungefär som en bolero, och ibland hade de bara en kort ärm. Bäddkofteperioden varade under 30- och 40-talen.

Modeunder. Grymt snörd korsett från 1902.
Modeunder. Grymt snörd korsett från 1902.

Livstycke. Ett  livstycke höll strumporna på plats för både pojkar och flickor. På de tidigare modellerna hade livstycket resårband med knapphål, strumporna knäpptes fast med en knapp i knapphålet. Livstycket hade gjort sitt när strumpbyxorna kom i början av 60-talet.

Städrock. Städning innebar städrock på, alltså en helknäppt bomullsrock, gärna blommig. I fickan kunde det sitta en dammtrasa och ett tygskärp hörde ofta till. Städrocken kunde också fungera som sommarklänning. Den dog ut på 60-talet då man började använda gamla jeans och T-shirt i stället.

Korsett. Korsetten fanns i olika varianter och höll hård kontroll på kroppen, här skulle helst ingenting puta ut. En del korsetter hade hemska metallskenor som inskränkte rörelsefriheten. Spirellaombud tog mått på kvinnor som ville ha en specialsydd korsett som satt bättre. Korseletten var behå och korsett i ett. Under 50-talet kom mera töjbara material och på 60-talet slog strumpbyxan helt ut korsetten.

Det ljuva 20-talet. PUB-annons för det allra senaste i underplaggsväg.
Det ljuva 20-talet. PUB-annons för det allra senaste i underplaggsväg.

Fluga. Under 30-talet var flugan som populärast. Det var ofta akademiker som bar fluga, ett praktisk accessoar att ha under till exempel en läkarrock. Dessutom fanns det en enkel variant att sätta på sig, en fuskmodell där man slapp knyta flugan själv. Många kulturpersonligheter, till exempel Herbert Tingsten och Olof Lagercrantz, bar fluga.

Strumpeband. Också män hade strumpeband. Gummiresårerna blev snabbt uttänjda och för att strumporna inte skulle korva sig fanns det band som spändes fast över vaden. Bättre resårer kom på 50-talet och gjorde strumpebanden överflödiga.

Strumpa med söm. Den som ville väcka uppmärksamhet valde strumpor med svarta sömmar och mönstrade hälar.
Strumpa med söm. Den som ville väcka uppmärksamhet valde strumpor med svarta sömmar och mönstrade hälar.

Damstrumpor. Strumpor har tillverkats i många olika material. Ylle och bomull fick konkurrens av silkesstrumpor på 20-talet, de slogs ut av nylonstrumporna som var en het nyhet efter andra världskriget. Strumporna var dyra och gick det en maska lämnade man in dem för uppmaskning. De elastiska crêpenylonstrumporna kom under 50-talet. Alla kvinnor hade problem med att försöka få sömmarna raka, när strumporna kunde rundstickas på 60-talet försvann det problemet