Väderkaoset i Misterhult 1985: Snökanonen höll hela bygden i ett iskallt järngrepp

Väderkaoset i Misterhult 1985: Snökanonen höll hela bygden i ett iskallt järngrepp

Snön kom som skjuten ur en kanon och höll hela bygden i ett järngrepp. Natten mot torsdagen den 3 januari 1985 överfölls nordöstra Småland av en ofantligt stor mängd snö. Följande tre dagar föll två meter snö från Västervik ner till Oskarshamn.

Kustremsan mellan de två städerna och det närmaste inlandet isolerades och lamslogs i ett gigantiskt snökaos. I många småorter blev människorna helt avskurna från omvärlden. Bara militärens bandvagnar kunde ta sig fram bland de höga snödrivorna – och blev den efterlängtade befrielsen för många skräckslagna invånare.

I den lilla byn Nygård nordväst om Oskarshamn satt bland annat den rullstolsbundna Hildur Håkansson, 79, ensam i sin ensliga stuga i över ett dygn utan att få sina regelbundna besök från hemtjänsten. När räddningsmanskapet från regementet I11 i Växjö anlände fick de skotta fram dörren i den 120 centimeter djupa snön.

– Hildur vill inte längre sitta ensam hemma i ovädret. Så vi tar med henne och lägger in henne på Oskarshamns långvårdsklinik, förklarade hemsamariten Anita Karlsson för en tidningsreporter.

snokaos03-208x300 snokaos02-210x300

Körde fast hela natten

Många andra var i liknande nödläge. Familjen Årsjö från byn Kanalen tre mil norr om Oskarshamn hade bara några kilometer kvar hem efter en skidsemester i Dalarna när bilen körde fast i snömängderna. Över natten, i tio timmar, tvingades familjen att utan mat sitta i fordonet med motorn på tomgång.

– Vi fick nästan lite panik. Vi visste inte om dieseln skulle räcka. Snödrivorna bara växte och det hände ingenting förrän bandvagnarna kom på morgonen, sa mamma Inga-Lisa Årsjö.

Vägarna i det kraftigt snödrabbade området var oframkomliga trots att vägverket hade kommenderat ut manskap som skulle hålla i gång 150 plogbilar, väghyvlar och hjullastare dygnet runt. Först kom familjen Årsjö bara fram till lanthandeln i Kanalen och fick vänta i ytterligare sex timmar innan den sista biten hem var någorlunda körbar.

Precis som på många andra ställen i bygden var det ingen kommers i byns affär. Stormvädret förhindrade kunderna att komma dit. Bengt Nilsson, som drev Kanalens lanthandel, hade av samma skäl inte fått sin dagliga leverans av mjölk, post och tidningar.

– Vi har dessutom haft en del strömavbrott. Det enda som fungerar just nu är telefonen, sa Bengt Nilsson uppgivet.

Snökanonen hade sitt ursprung på Grönland. Där hade ett lågtryck startat, fortsatt in över Finland och sedan ner över Östersjön. Den mycket kalla luften sög upp fuktigheten från Östersjövattnet, som hade plustemperatur och var varmare än normalt, och moln sprängfyllda med snö bildades. När molnen fick kontakt med kustlandet släpptes den vita lasten av innan molnen löstes upp längre inåt landet, där jorden var kallare. På satellitbilder kan man se långa molnband som riktas in mot en kustlinje och väderfenomenet med ovanligt kraftigt snöfall kallas för snökanon.

Misterhult, mellan Västervik och Oskarshamn, var en av de byar som drabbades värst – där ökade snödjupet från ett par decimeter till nästan två meter inom loppet av 48 timmar. Men inte enbart till Misterhults gårdar och hus fick hjälparbetarna i bandvagnarna transportera dricksvatten, ved, mediciner och andra förnödenheter till insnöade fastigheter. I två dygn satt Frida Larsson, 86, isolerad i sitt vedvärmda torp i Marstrand i närheten av Gunnebo. När räddningsarbetarna äntligen dök upp med mat, mjölk och kaffebröd var hon ändå vid gott humör:

– Ni ska veta att det här ändå inte är något riktigt oväder. Ni skulle ha varit med 1929. Då satt jag insnöad i åtta dagar!

Elleonor  Stenhammar i Loftahammar i kustbandet strax norr om Västervik mindes också vinterovädret 56 år tidigare och visste att hantera de besvärliga omständigheterna.

– Allt är ett enda vitt töcken. Men jag lyckades i alla fall ta mig ut till vedboden och eldar nu en brasa. Så mig går det ingen nöd på. Men att ta sig till affären är inte att tänka på. Plogbilen var ute här ett tag. Men den lade av. Det var lika igenyrt bakom den som framför, sa Elleonor.

Den hårda vinden i snökaoset var ovanligt kraftig. Fiskebåtar fick gå i hamn och de få som inte hade snö framför dörren kunde ändå knappt öppna den på grund av blåsten. Flyg fick ställas in, och i den mån det var görligt räddades  extra utsatt befolkning på skärgårdsöarna med hjälp av helikoptrar. Så mycket som 25 sekundmeter uppmättes, vilket betydde storm, och i det rådande temperaturläget på minus 10–15 grader var det lika kyligt för en människa som om det vore minus 40–45 grader i vindstilla väderlek. Att ingen förolyckades i det våldsamma snöovädret var ett smärre under.

snokaos05-208x300 snokaos04-202x300

Riksväg E66, pulsådern längs den sydsvenska ostkusten, totalblockerades under några dygn och hundratals bilister satt fast i snömassorna längs den sju mil långa sträckan mellan Västervik och Oskarshamn. Lastbilar blev stående så att utsvultna chaufförer tvingades övernatta i sina kyliga hytter och en gravid kvinna i en personbil fick evakueras med ett terränggående fordon.

Infrastrukturen i nordöstra Småland var förlamad. Det var svårt att ta sig till och från sjukhus och vårdcentraler, och läkare fick skickas ut med bandfordon till behövande patienter. För hemtjänstens personal var det i princip omöjligt att genomföra uppdrag hos gamla och sjuka utan assistans av militärens bandvagnar. Livsmedelsbutiker blev utan varor och många andra affärer höll stängt eftersom folk hade besvär med att ta sig ut, om ens affärsinnehavarna kunde vara på plats.

Hemvårdsassistenten Ingela Elsrud i Västervik var en av dem som hade problem med att ta sig i väg.

– Det var så mycket snö framför dörren att jag inte kunde komma ut. Dessutom hängde det stora snösjok över den. Så jag tog det säkra före det osäkra och klättrade ut genom badrumsfönstret, sa hon innan hon i den bitande vinden kämpade sig fram mellan de meterhöga snövallarna där många valde att ta sig fram på skidor.

Många andra hade sämre möjligheter att förflytta sig. På Scanias fabrik i Oskarshamn lyckades bara en fjärdedel av de 1 300 anställda ta sig till jobbet och arbetarna på Gunnebo Bruk tvingades övernatta på sin insnöade arbetsplats. I Västervik ordnades övernattningsplatser för barn med föräldrar som inte kunde hämta dem på daghemmen.

Varningar på biltak

För att få undan snödrivorna vädjades via radio om att ställa upp med lastbilar och andra fordon för snöröjning. Dessutom uppmanades bilisterna att sätta sina varningstrianglar på taket i stället för bakom fordonet eftersom trianglarna annars snart skulle vara överhöljda med snö. Under snövädrets sista dag gjorde en utryckning till en 92-årig man som var utan ved, han satt ensam i sin stuga och skakade av köld. Men inte enbart människor var nödställda – en räddningsgrupp fick även i uppdrag att leta reda på några biffkor som befann sig utomhus året runt i Baggetorp.

Efter tre omtumlande dygn släppte snökanonen sitt järngrepp, de oroväckande molnen försvann och solen kom tillbaka över nordöstra Småland. Invånarna kunde ställa undan sina spadar och livet återgick till det mer normala. Det snöade inte mycket mer men eftersom det var en ovanligt kall svensk vinter – i Pajala i Norrbotten och Norsjö i Västerbotten uppmättes under fler dagar minus 39 grader – låg den kolossala snömassan i bygden kvar i flera månader.

Det var kallt och MYCKET SNÖ. Fenomenet är inte vanligt, men när en snökanon slår till sker det med besked. Många var dagarna innan tjälen gick ur marken och våren kunde få fäste. Dessutom drabbades nordöstra Småland osannolikt nog av en snökanon även i januari 1987, men av betydligt mindre omfattning.

Även den gången var lokalbefolkningen förnuftig. I de kaosfyllda väderförhållandena drog människorna ner på farten, eldade i husen och tog det med kyla.

Snökanonen i Småland

Var: I nordöstra Småland kring Västervik och Oskarshamn.
När: I början av januari 1985.
Hur: Från en snökanon (ett väderfenomen som orsakar ovanligt kraftigt snöfall) kom under några dygn två meter snö och lamslog hela bygden.

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *