Under med dunderkurer

Under med dunderkurer

Den gamla kunskapen om läkeörter är på modet igen. Flera huskurer har fått vetenskapligt stöd på senare år och säljs som naturläkemedel och hälsokost. Men vissa recept har tack och lov fallit i glömska – som daggmaskolja och kvick­silversalva.

Gud nåde den som blev sjuk för 100–200 år sedan. Då fanns knappt några läkare eller vetenskapligt utprovade mediciner tillgängliga. I stället var de flesta hänvisade till traktens kloka gumma/gubbe eller till sina egna kunskaper. I bästa fall byggde huskurerna på läkeörter, av vilka många i dag har visat sig ha en viss medicinsk effekt. I sämsta fall byggde boten på ren vidskepelse, något som levde kvar en bit in på 1900-talet i flera trakter.
– I dag vet vi ju att många sjukdomar orsakas av virus och bakterier, men förr hade man inte den kunskapen. Man trodde att det var onda makter eller de underjordiska som låg bakom, berättar Håkan Tunón, etnobiolog vid Centrum för biologisk mångfald i Uppsala.
Västernorrlands hembygdsmuseum har samlat in flera berättelser om vidskeplig läkekonst. Till exempel ett vittnesmål om ett slags offer till småfolket för att slippa värk. ”Man skrapar ihop lite guld, silver, mässing, tenn, koppar och olika små tygbitar och lindar in alltsamman i ett papper, går en bit bortifrån huset och kastar det baköver vänster axel – sedan går man därifrån utan att se sig om”.
Annat magiskt läkande var att man skulle knyta bort det onda med en ulltråd med nio knutar, eller hugga bort det genom att med en yxa hugga tre gånger på var sida om den ömmande leden,
– Det byggde ofta på de heliga talen, tre, sju eller nio som ansågs ha en särskild kraft. Det finns fortfarande kvar exempel på sådan andlighet i dag. De flesta har säkert hört talas om kuren mot magsjuka, att man ska äta sju eller nio hela vitpepparkorn för att slippa bli sjuk, säger Håkan Tunón.

Läkemedelsannons från 1933.
Läkemedelsannons från 1933.

Den andra stora grenen inom folkmedicinen förr var läkeörter och de kunde faktiskt ha effekt. Flera gamla örtkurer har fått vetenskapligt stöd genom åren och deras läkeämnen har både ingått i läkemedel eller kopierats och framställts syntetiskt. Salicylsyran i älggräs till exempel, är grunden till acetylsalicylsyran i värktabletter som Magnecyl och Treo.
Och flera hjärtmediciner utvanns förr ur läkeväxter, som digitalis och belladonna. Jan G Bruhn är farmakolog med mångårigt intresse för läkeväxter. Han minns att det fortfarande på 50- och 60-talen fanns läkeörter att köpa på apoteken.
– Det var till exempel blåbärsextrakt som användes mot diarré, linfrön mot magbesvär, kamomillte mot magkatarr eller lätta sömnbesvär, berättar han.

Medevi Brunn i Östergötland sålde medikamenter mot diverse åkommor.
Medevi Brunn i Östergötland sålde medikamenter mot diverse åkommor.

Dessutom förde apoteket rester av det tidiga 1900-talets ”patentmediciner”, ett slags industriellt framställda huskurer i färgglada flaskor och burkar som enligt reklamen kunde bota både det ena och det andra.
– Det kunde vara tinkturer och örtsalvor som var hjärtstärkande eller hjälpte mot ledvärk. Hoffmans droppar och Sloan´s liniment var några klassiska märken, säger han. Under 70-talet exploderade utvecklingen inom läkemedelsindustrin och apoteken tog in nya, vetenskapligt utvärderade mediciner och slängde ut de gamla örtmedicinerna ur sortimentet.
– Det är ganska synd egentligen, för flera av läkeörterna har i dag visat sig ha effekt på lindrigare åkommor, ofta minst lika bra som många receptfria egenvårdsmedel, säger Jan G Bruhn.

Huskurer vi inte vill ha tillbaka

Skyddsmasker som påstods skydda mot infuensa på 30-talet.
Skyddsmasker som påstods skydda mot influensa på 30-talet.

Gråsalva: Av lika delar pulvriserat kvicksilver och fett, ofta fårtalg eller ister. Användes ända fram till 1900-talets början mot svullna leder, parasiter och hudproblem. Enligt Nordisk Familjebok från 1800-talet ”ska salvan ingnidas noggrant i huden, genomtränga denna och upptagas i organismen, samt åstadkomma lokala och allmänna verkningar”
Kommentar: Frågan är hur många som denna starkt giftiga medicin tog död på.

Daggmaskolja: En kur mot stela leder som bygger på signaturläran, det vill säga leta i naturen efter egenskaper som man vill överföra. Vad i naturen har minst stela leder om inte en daggmask? Maskar i glasburkar ställdes att ruttna i solskenet och den smörja som bildades, gneds in på de stela lederna.
Kommentar: Äckligare kur får man leta efter och inga bevis finns för dess effekt.

Anti-fräknenkur: Ett recept ur Fru Prostinnans Huskurer: Ansiktet ingnides varje afton med citronsaft. Gör man detta också, innan man går ut i solen, i synnerhet på våren, verkar citronsaften så mycket kraftigare.
Kommentar: Fräknar är ingen sjukdom och kuren kan inte vara bra för huden.

Huskurer som fungerar

Valeriana.
Valeriana.

Förkylningsörter: Att andas in ångor från ett vattenbad med timjan, kamomill eller mynta, kan lindra nästäppa, eftersom de eteriska oljorna verkar avsvällande i luftvägarna. Timjan är särskilt bra eftersom den har bakteriedödande, slemlösande och avsvällande effekt och används ofta i hostmediciner och naturläkemedel.
Anti-gaskryddor: Det var kanske ingen slump att ärtsoppa kryddades med timjan, mejram och senap, eftersom alla tre har en kramplösande effekt och motverkar väderspänningar efter svårsmält mat som ärtor.
Kåda: Tunnflytande grankåda lades förr över sår som ett slags plåster. Det var helt rätt eftersom kådan är starkt bakteriedödande och skyddade såret som en hinna. Att tugga på kåda var också bra mot munbakterier och gav C-vitaminer.
Läkande blad: Groblad är en läkeört som många människor känner till och använder än i dag. Och den innehåller flera sårläkande ämnen, som både mjukar upp såret, drar ut var och skyndar på läkningen.
Naturliga sömnmedel: Valeriana (vänderot) och johannesört har länge använts som lugnande och sömngivande medel i folkmedicinen. Modern forskning stöder växternas effekt och de ingår i flera naturläkemedel. Även kamomill har visat sig ha en lugnande effekt.

Huskurer som är på gång

Maskros.
Maskros.

Iglar: Blodiglar användes flitigt av kloka gummor mot allt från tandvärk till att rena blodet från sjukdomsämnen. I dag används den av handkirurger på vissa svenska sjukhus igen, för att få igång blodcirkulationen i avkapade fingrar som sys fast igen.
Beska droppar: Förr var det vanligt att använda beska örter i brännvin, aperitifer och dekokter för att hjälpa matsmältningen. Ny forskning visar att bitterämnen i örter som maskros, rölleka och malört kan stimulera både magsaft och gallvätska. Svenska droppar är en känd bitter örtblandning.

Kommentarer