Ture Sventon kunde aldrig motstå en ”temla”

Ture Sventon kunde aldrig motstå en "temla"

Kärt barn har många namn. Semlan, även kallad hetvägg, fastlags- och fettisdagsbulle, är en av årets mumsigaste mattraditioner. Men det gäller att njuta med måtta…

Om detektiven Ture Sventon får bestämma uttalas semla temla och den ska serveras året runt som på Rotas konditori. Han har delvis blivit bönhörd. I dag kan vi äta semla från jul och fram till påsk.

Annat var det förr då den enbart åts på fettisdagen innan påskfastan. När intresset för fastan minskade kunde vi tillåta oss att äta semlor varje tisdag under fastans 40 dagar.

Första gången fettisdagen nämns i Sverige är 1594 då det enda som fick förtäras under fastan var en slät bulle. För att dryga ut denna enkla kost gjorde man ett hål i bullen och petade in lite godsaker med förhoppning om att gömman inte skulle upptäckas av Gud. Med tiden fylldes gömman med mandelmassa och grädde.

För den svenske kungen Adolf Fredrik blev det för mycket av det goda. På fettisdagen den 12 februari 1771 avled han efter att bland annat ha förätit sig på semlor. I bulletinen om kungens död stod att läsa: ”Hans Majestäts dödsfall har skett av indigestion (matsmältningsbesvär) av hetvägg, surkål, rofvor, hummer, kaviar, böckling och champagnevin”.

Adolf Fredrik föråt sig på semlor.
Adolf Fredrik föråt sig på
semlor.

Gott och blandat om semlan

Hetvägg är semla serverad med varm mjölk. Kommer från tyskans Hetwegge. De torra bullarna behövde ibland mjukas upp för att tänderna inte skulla ryka.
Fastlagsbulle kallas semla i södra Sverige och även i de svenskspråkiga delarna av Finland. Ordet semla kommer från latinets semila som betyder fint mjöl.
Fettisdagsbulle kommer av dagen då fastan inleds, i år 8 mars, 40 dagar före påsk. Fettisdagen flyttas efter hur påsken infaller.
Sylt i stället för mandelmassa är norrmännens favorit.
Drygt 40 miljoner semlor säljs i Sverige varje år.
I snitt äter svensken nästan fem köpta semlor per person.
Semlorna har anor från tiden långt innan kristendomen kom till Sverige. Blev så småningom förknippade med fastan fram till påsk.

Ur Cajsa Wargs kokbok – Hettwägg med Mandel

”Tag små runda hwettebröds bullar och skiär en rund plåt ofwanuppå, gräf sedan ut alt inkråmmet och lägg det uti en skål, blöt det med söt grädda eller miölk och rif det wäl sönder med en skied; tag et ägg til hwar bulla och slå dem til det blöta brödet, lägg dertil skalad och rätt fint stött mandel, socker, 2 skiedblad smält smör til hwar bulla och litet salt, rör detta wäl tilhopa och sätt på fyrfat at det intet stelnar, fyll det sedan uti den toma skårpan, och lägg den runda plätten ofwanuppå,bind wäl omkring med grof tråd at plätten sitter qwar, och sätt bröden uti en wid castrull at de kunna stå brede wid hwarandra, slå sedan miölk uppå uti samma Castrull, men intet så mycket at det står öfwer dem, och lät därmed koka en half timma: skulle miölken koka bort, så kan mera spädas til: uti et annat kärill kokas upp et stop söt miölk eller mer, alt efter myckenheten af brödet, och lägg deruti litet såcker och smör; när det skall anrättas tages tråden bort och bullorna läggas uti et diupt fat, slå den kokta miölken uti Castrullen och red af med 2 äggegulor, då öses litet miölk på bröden och det öfriga slås uti en skål at bära in när det ätes”.

Cajsa Warg, Hjelpreda i hushållningen för unga Fruentimber, 1755.

 

 

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *