Tidsresa med tåg i 60-talets Hässleholm

Torvtåg. I Sösdala fanns förr en torvmosse. Torven fraktades sedan ut i landet med tåg.

Några tågentusiaster i Hässleholm har inte bara byggt en av världens största modelljärnvägar. De har också återskapat exakt hur staden såg ut på 1960-talet. Här rullar över 50 tåg i tidstypiska miljöer.

Hässleholms modelljärnvägsförening

Titta på den fantastiska filmen från Hässleholms modelljärnvägsförening. Här rusar tåget fram i en modell av Hässleholm – som staden såg ut på 1960-talet. Tack Joel Sannemalm på Traktor Power som gjort filmen.

Publicerat av Minnenas journal den 12 december 2017

Det var godsherren August Ehrenborg, ägare av Hessleholmsgården och Hovdala slott som 1857 skänkte mark till järnvägsbolaget när södra stambanan skulle byggas. Hessleholmsgården fick ge namn åt den nya ort som sedan växte fram runt järnvägsstationen. Den 1 december 1860 invigdes Hässleholms station. Då fanns det bara ett spår till Malmö men utbyggnaden av södra stambanan gick snabbt. 1901 bildades Hässleholms köping som 1914 blev Hässleholm stad.

90 år senare, 2004, bildade ett gäng modelljärnvägsentusiaster Hässleholms modelljärnvägsförening. En förening som från början hade målsättningen att bygga en modell av järnvägen i Hässleholms kommun. Allt började när föreningens nuvarande ordförande var på en resa med kommunledningen till Berlin.
– Vi skulle titta på vad man gör när man har en nedlagd garnison, berättar Christer Caesar. Militärstaden Hässleholm var då ingen militärstad längre efter att garnisonen lagts ned.
– Jag var inne och handlade lite modelljärnvägsprylar i några butiker. När jag kom ut till bilen sa kommunalrådet: ”Vad har du handlat?” Sedan började vi diskutera och så växte idén fram.

Våren 2004 bjöds det in till ett första möte.
– Det kom 18 personer och av dem är 17 fortfarande kvar och efter har det kommit 130 till, säger Christer. Till en början diskuterades vad de skulle bygga för modell men det kom de ganska snabbt fram till.
– Det var ganska självklart att det skulle vara en modell av Hässleholm och Hässleholms kommun och omnejd. Kommunen var även med på spåret och hjälpte oss med finansieringen i början.

Ordförande Christer Caesar.

Tanken på att bygga en större bana tilltalade medlemmarna.
– Många av oss har större eller mindre banor hemma. Så man ville sträcka ut tågen lite som man inte kan göra hemma, där längsta raksträckan är högst två meter. Här är den längsta närmare 30 meter, säger Christer stolt. Vi står i föreningens lokaler på Tygvägen 2 i en byggnad som för mindre än 20 år sedan fungerade som miloverkstad på P2. En bit bort pågår arbetet för fullt. På onsdagar träffas man och arbetar med banan.
– De flesta aktiva medlemmarna kommer från Hässleholm men många är från Malmö och nedåt Skåne, säger Christer.

Att banan är stor råder det ingen tvekan om. Den byggs i tre etapper. Etapp ett är i det närmaste klar. Här har vi Hässleholm, Tormestorp, Sandåkra och Sösdala på södra stambanan söderut samt Finja, Tyringe och Västra Torup på Skånebanan västerut. Även Vankiva på banan mot Göteborg är klar. Etapp två med Skånebanan österut är påbörjad.
– Attarp är klar, första stationen men sedan är det inte så mycket, säger Christer. Efter Attarp kommer Ignaberga och Vinslöv innan man når kommungränsen på det hållet. Etapp tre innebär resterande stationer mot Göteborg nämligen Mala, Bjärnum, Vittsjö och Emmaljunga. Även Ballingslöv och Hästveda på stambanan norrut finns med i den tredje etappen. Så det finns att göra för medlemmarna några år till. Men redan nu är det här Sveriges största modelljärnväg.
– Vi kallar den störst i Sverige men det kan man diskutera. Det finns en annan bana som har mer räls än vi men där finns inget landskap utan det har gått ut på att bygga så mycket räls som möjligt. Men ska man koppla ihop storleken med landskap så är vi störst.

Som förr. Hässleholms kommun i miniatyr. I förgrunden stationssamhället Sösdala.

Man förstår snabbt att det i den här skalan inte handlar om att ”leka med tåg”. Med över
1 700 meter spår och 400 växlar samt 50 tåg på banan krävs det teknik och kunnande för att få allt att fungera. Tågen styrs av datorer vars speciella styrprogram har programmerats av medlemmar med den kunskapen. Ett komplicerat och tidskrävande arbete. Till det ska allt arbete med scenerier, landskap och modeller av byggnader läggas. Medlemmarna är ofta specialiserade på en eller ett par uppgifter.
– Det är nog ingen som gör allt. Vi har medlemmar som bygger snickerier, några bygger landskap och andra scenerier. Själv är jag med och bygger husen. Så har vi elektroniken, programmeringen av styrsystemet och trädtillverkning. Så det är många olika områden, säger Ulf Wennström som tillsammans med Christer visar oss runt. Även han har varit med i föreningen från början.

Ett besök på Hässleholms modelljärnväg är inte bara en häftig upplevelse, det är också en tidsresa. En resa till svenskt 1960-tal där allt ska överensstämma med den tiden.
– Det är 1960-tal, inget speciellt datum där. Någon gång på 1960-talet fanns de här husen, säger Christer och pekar ut över Sösdala i miniatyr. Anledningen till att det blivit just 1960-talet är att det var en tid då ånglok fortfarande var ganska vanliga samtidigt som diesellok och ellok kom på allt bredare front. 1967 kom till exempel de välkända Rc-loken som skulle komma att dominera inom tågtrafiken länge. De flesta är fortfarande i drift.
– Alla lok och vagnsätt som finns här har färdats genom Hässleholm. Vi väljer ut dem, finns inte exakt det vi vill ha får vi måla om dem och fixa till dem, berättar Ulf.

Gods Hässleholms station. Några Volvo PV levereras på järnväg, på väg till lyckliga bilköpare.

Det finns medlemmar som kan identifiera lokens nummer. Att ett speciellt lok inte gick på en viss sträcka utan på en annan.
– Allt byggs utifrån spårplanen som är en kopia av verkligheten och där är vi väldigt noga. När det gäller stationssamhällena gör vi inte avkall på någonting utan de blir i skala 1:87 från infart till utfart, säger Christer. På ett sidospår på bangården står en ljusblå vagn som Ulf pekar på.
– Där har vi kungavagnen, Gustav VI Adolfs vagn. När han åkte till Sofiero ville han inte alltid åka ner med järnvägsvagnen till Helsingborg utan han åkte hit och sedan med limousin till Sofiero, berättar Ulf.

S3L 2904, Hans Majestät Konungens vagn, tillverkades 1931 och användes fram till 1990-talet. Den överfördes i början av 2000-talet till Sveriges Järnvägsmuseum. I dag har kungen ingen tågvagn till skillnad från de danska och norska kungahusen som båda har moderna vagnar.
– Vagnen kördes sedan till Helsingborg och när vagnen stod i Helsingborg visste man att han var på Sofiero, berättar Ulf. Hässleholms station och Hässleholms godsbangård är som de andra stationerna byggd helt skalenligt. Det gör att den är 24 meter lång.
– Enligt utsago är det världens största station i modell enligt experterna. Ingen vettig människa bygger en så stor station på sin modelljärnväg för då får man inte plats med något annat. Vi har heller inte där gjort avkall på längden. Det är en 87:e del av verkligheten precis, all räls och alla växlar finns. Vi är noga och det känns bra att kunna ha det på det viset, säger Christer. Skalan är 1:87 vilket kallas H0 i modellsammanhang. De använder sig av ett tvårälssystem.
– Förr gällde oftast Märklin eller Fleischmann men här finns inget av det. Vi köper de olika delarna där de är bäst. Rälsen från ett företag i England och de flesta loken från ett svenskt företag. Vi måste hålla kvaliteten för vi kör ju oerhört mycket, säger Christer.

Klassiskt tåg. På 60-talet kom de outslitliga Rc-loken som rullar än i dag.

Uppe på ovanvåningen har föreningen mer utrymme. Där finns lokverkstad, rum för trädtillverkning och för tillverkning av husmodeller.
– Man börjar med bilderna och ritningarna. Sedan ritar vi det i ett ritprogram och så kör vi ut delarna i en laserfräs. Så vi skär och fräser ut delar. Det är gjort av plywood och kartong det mesta, säger Ulf. Att hitta rätt utseende på husen kan innebära ett riktigt detektivarbete.
– Inne i Hässleholm har vi använt rätt mycket från kommunarkivet kombinerat med foton från olika samlingar och fotografer som vi har fått hjälp av. Vissa hus som finns kvar i dag har byggts helt utifrån fotografier. För att hitta storleken så har vi mätt ute i verkligheten, eller har vi använt Google Earth, säger Ulf. Varje år kommer mellan 8 000 och 10 000 besökare för att titta på modelljärnvägen. De har öppet för allmänheten en helg i månaden utom på sommaren då man har öppet två helger i månaden.