Tacka funkisen för ett vettigt kök

Tacka funkisen för ett vettigt kök

Slitet i köket var ett kvinnogöra som ingen brydde sig om. Men efter andra världskriget startade två framsynta kvinnor Hemmens forsknings­institut. Deras arbete ledde fram till dagens lättskötta kök.

Efter en enkel disk av fikaporslinet känns det redan i ryggen, man står nästan i spagat för att kompensera den låga arbetshöjden. Arbetsbänken är i trä, klädd med Perstorpsplatta, och känns inte så fräsch. Det fastnar fett och damm på de öppna kökshyllorna för tallrikarna. För att ställa in koppar och fat i vissa av skåpen, måste man stå på en pall. Lådor finns det inga.

Vi befinner oss i ett litet kök i ett gammalt torp från 1910-talet. En stilla tanke går till de arma husmödrar som stod dubbelvikta över köksbänken i timmar, runt om i landet. Någon medvetenhet om ergonomi och belastningsskador fanns förstås inte.

Livsmedelsbristen under första världskriget gjorde skolkökslärarinnorna eftertraktade. Den unga generationen skulle fostras att hushålla med knappa resurser. Intresset för att rationalisera hushållssysslorna började spira under 1930- och 40-talen. Det passade väl med funktionalismens idéer om praktiska, funktionella lösningar både utanpå och inuti bostäder. Släta ytor och inga krusiduller på byggnadernas fasader. In med luft, ljus och vackra rena material och ut med trånga bakgårdar, mörka bostäder och snickarglädje!

Svårarbetat kök. Ett gammaldags svårarbetat kök med låg bänkhöjd, få avställningsytor, endast en diskho och öppna hyllor. Lådor finns, men de är få och stora. Från en dansk utställning 1950.
Svårarbetat kök. Ett gammaldags svårarbetat kök med låg bänkhöjd, få avställningsytor, endast en diskho och öppna hyllor. Lådor finns, men de är få och stora. Från en dansk utställning 1950.

Mitt under brinnande världskrig skulle befolkningen undervisas om resurshushållning genom den statliga informationsbyrån Aktiv hushållning. Informationen till hushållen skedde via hemkonsulenter, hushållslärare och skol- och lanthushållslärarinnor.

De hämtade inspiration från bland annat Tyskland och USA, där man låg i framkant när det gällde kunskap om hemmet, home economics. I funktionalismens anda bildades Hemmens forskningsinstitut 1944, som var föregångaren till våra dagars Konsumentverket. Institutets studier ledde till att våra kök och köksredskap ser ut som de gör i Sverige idag. Två systrar stod i spetsen, Carin Boalt och Brita Åkerman, men flera andra kvinnor var också djupt engagerade.

Undervisningen om hushåll och hushållande, byggdes upp av, med och för kvinnor. Men industrin och produktionen var i mångt och mycket en angelägenhet för män. Det ville institutet ändra på, genom att lyfta fram den kvinnliga sakkunskapen.

Hemmens forskningsinstitut genomförde bland annat studier av köksredskap och hushållsmaskiner, finfördelning av mat, diskning och boning av golv och mätning av fysisk ansträngning under hemarbete. Till studierna knöts arkitekter, hushållslärare, ingenjörer, kemister, naturvetare, psykologer, sociologer och tekniker, för att få med så många aspekter på hushållsarbete som möjligt. Man genomförde också enkäter i hushåll både på landsbygden och i staden.

Resultaten påverkade utformningen av våra moderna kök. I en studie undersökte man hur diskning, som beräknades ta cirka 30 procent av kökssysslorna, skulle kunna gå snabbare och effektivare.

Vetenskaplig studie. På Hemmens forskningsinstitut gjordes tester av tvättmaskiner, köksmaskiner och dammsugare.
Vetenskaplig studie. På Hemmens forskningsinstitut gjordes tester av tvättmaskiner, köksmaskiner och dammsugare.

Genom enkäter kom man fram till att diskbänkshöjden var för låg, att avställningsytorna var för få, att diskställ för avrinning av disken behövdes och att nya material för diskbänkar måste tas fram. Matplatserna var dessutom mycket små.

Hemmens forskningsinstitut gav ut boken Kök, planering, inredning 1952. I den fanns en sammanställning av köksstudierna. Boken hade en strykande åtgång och trycktes i fyra utgåvor, den sista kom 1967. Den ledde till en ny standard för köksinredning. Höjd, längd och material på diskbänken förändrades, standard togs fram för lådor och skåp, råd gavs om fler avställningsytor och större matplatser.

Man ansåg också att husmödrar skulle kunna sitta när de lagade mat eller bakade. Typiska funkisidéer var en strykbräda infälld i skafferidörren och den lilla utdragbara skärbrädan där barnen kunde göra barnanpassade sysslor. Fram till 1930-talet byggdes köken på plats av hantverkare. I början på 1950-talet började några bostadsföretag bygga inredningar enligt råden från Hemmens forskningsinstitut.

Snickerifabriker intresserade sig för den industriella tillverkningen och massproduktionen av standardköken startade. Det var inte bara inredningen i köken som förändrades, det gjorde också köksredskapen. Nya material kom på 1950-talet, vem minns inte kycklinggula plastbunkar, tv-kannan och plåtkakburkar i våningar? De rön som kommit fram genom Hemmens forskningsinstitut fick stor genomslagskraft.

Ansvariga i tillverkningsindustrin, lyssnade och genomförde de rekommendationer som kom från institutet. Numera står varken husmödrar eller husfäder dubbelvikta över diskbänken och det finns bättre avställningsytor i köken. Lådor är standard och hyllor och skåp behöver bara undantagsvis nås med hjälp av en pall. Det kan vi tacka kvinnorna i Hemmens forskningsinstitut för.

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *