Sylvia Vrethammar – Sveriges okrönta sambadrottning

Sylvia Vrethammar – Sveriges okrönta sambadrottning

Hon hyllades av han som skrev Strangers in the night, gjorde samba­succé i Brasilien och älskades i Sverige. Och allt började med att Sylvia Vrethammar puttade undan Aktuellt i TV-tablån.

Sylvia 2017.

Toots Thielemans tog läpparna från munspelet. Stampade med foten och brände av ett leende så att mustaschen vände uppåt. Det svängde rejält. Sivuca släppte dragspelet och körde fingerknäpp till övriga musikers rytmer. De båda världsmusikerna tittade på varandra: ”Ojdå, jädrans vad skarpt hon sjunger, den där svenskan!”

Sitt första avtryck i Brasilien hade Sylvia Vrethammar gjort redan 15 år tidigare, då hon charmade som svensk deltagare i Internationella sångfestivalen i Rio de Janeiro 1970. Nu spelade hon med belgaren Thielemans och brassen Sivuca in TV-filmen Rendevous in Rio. En tid innan hade de gjort albumet Rio de Janeiro blue i Stockholm, under ledning av Sylvias make Rune Öfverman.
– Bland annat körde vi en intim spelning på en liten bar i Rio som jag aldrig glömmer. Men jag uppträdde också inför 30 000 åskådare i arenan bredvid Maracanã, stadens legendariska fotbollsstadion. Jag körde även en svensk låt och sjöng hälften av texten på portugisiska, och då blev det världens publikjubel, berättar Sylvia Vrethammar för Minnenas Journal.
– Redan från början kände jag mig hemma med den brasilianska musiken. Att det blev och fortfarande också är en del samba för mig kom nog med modersmjölken. Jag tror man är född till vissa saker. Haralds och Brittas glada dotter hade nått höjder i karriären redan innan. 1969 sa det bom, krasch, bang när Sylvias första singel Tycker om dej släpptes. På Folkparksforum, den årliga artistmönstringen inom svensk showbusiness, gick alla omkring med runda Tycker om dej-märken på utstyrseln.

Succé med hyland. 1970 var Sylvia värdinna i Hyland hörna och kramade om Gösta ”Snoddas” Nordgren.

Året därpå blev Sylvia än mer rikskändis som värdinna i Hyland hörna som samlade hela svenska folket framför TV-apparaterna på lördagskvällarna. 1973 slog hon igenom internationellt med låten Eviva España. Den sålde nästan en miljon bara i England och Sylvia var med tre gånger i BBC-programmet Top of the Pops, på den tiden alla artisters dröm. Men det blev politiskt rabalder. En del såg Eviva España som en hyllning till den totalitära Francisco Franco-regimen i Spanien. Sylvia är trött så att gudarna somnar på att fortfarande då och då behöva tala om saken, men säger ändå:
– Låten var inte politisk på något sätt utan enbart en hyllning till det vi längtar till i Spanien, nämligen solen. Eviva España har gett mig mycket glädje, men också mycket jobbigt i onödan.

Sylvia Vrethammars uppskattning gjorde henne stor i Tyskland, där hon under ett par decennier var en av landets allra mest populära artister. Efter hennes första tyska TV-show In Concert där Sylvia bjöd in gäster och musiker var det rena rama autobahn mot framgångar både på scen och TV.bahn mot framgångar både på scen och TV.
– I många år var jag gäst i varenda tysk TV-show, och det var mastiga och påkostade produktioner. På samma sätt var det i Sverige då, det fanns pengar och resurser. Tänk bara vilka underbara TV-program en sådan som Åke Falck skapade. Och Notknäckarna, med storband och allt, där man tävlade i musikkunskap, vilket underbart program, säger Sylvia Vrethammar. Under de gyllene åren hade hon även lika välbesökta som hyllade konserter i Nederländerna, Sovjetunionen och USA. Och då som än i dag gick hon mellan musikstilarna. Jazz, samba, andra brasilianska rytmer, klassiskt, pop och mycket annat i cocktailen.
– Det beror på att jag alltid haft en musikhunger och inte tycker man ska vara rädd för någonting. Dessutom har det ju ändå varit jag i botten av allting, mina versioner av olika låtar och stilar. Jag har ingenting emot att jag har kallats för en musikalisk kameleont.

Dansanta. Sylvias och författaren och komikern Lasse O´Månsson på scen på 1980-talet.

Egentligen ville Sylvia bli konsertpianist, hon gnuggade skalor upp och ner så att skolan kunde få stå tillbaka. Hemmet i Stockholmsförorten Spånga hade sin musikalitet. Mamma Britta var pianopedagog, systern Ulla trakterade cello, Bo älskade jazz över allt och yngste brodern Gunnar spelade gitarr och bas.
– Min pappa Harald var undervisningsråd på Skolöverstyrelsen, men hade också sin kreativitet och sina utställningar. Han letade skrot på ödelagda bondgårdar och skapade otroligt vackra saker. Han kunde fråga: ”Vad tror du jag kan ta för den här? 200?” När pappa sålde sina konstverk sjöng jag till mammas och Ulla ackompanjemang, berättar Sylvia Vrethammar som under sex år utbildade sig till barnavårdslärare:
– Att studera var A och O. Musiken var så självklar för mig att jag inte ens tänkte på att det skulle kunna bli ett yrke. Jag sa: ”Pappa, vad sjutton ska jag bli efter studenten?” Vi satte oss med en lista med yrken och när pappa berättade vad barnavårdslärare var sa jag: ”Ja, vad intressant det låter!”

Vid sidan av sjöng Sylvia i hobbybandet Sylvie et les Seules som deltog i en del talangtävlingar. När Ingela ”Pling” Forsman (senare framgångsrik schlagertextförfattarinna) fick förhinder hoppade Sylvia in i doakören när Ola Håkansson tävlade med Du skänker mening åt mitt liv i Melodifestivalen 1969.
– TV-producenten Gunilla Marcus såg mig bakom Ola Håkansson och tyckte sig tydligen se en talang. För när min första LP kom senare samma år ville de att jag skulle göra en egen halvtimmesshow för sändning den kvällen när starttiden för Aktuellt lades om från 19.00 till 19.30. Så när alla väntade på TV-nyheterna 19.00 fick de i stället se showen Sylvia 24!

Det var det riktiga startskottet. Lennart Hyland och hans manusförfattare Alan Schulman imponerades till den grad att de raskt erbjöd Sylvia medverkan i Hylands hörna.
– Att jobba med Hylands hörna var lärorikt som sjutton. Tänk att få göra tre timmars direktsändning varje lördag och vara grön i branschen! Vilken skola direkt, jag kunde inte få en bättre början. En framtid som barnavårdslärare var inte längre att tala om. Sångerna och artisteriet kom emellan.
– Allt bara ramlade över mig. Men jag hade inga problem med det. Jag är en sådan som tror att vi är predestinerade i våra liv. Vi hamnar på rätt ställe i rätt ögonblick utan att riktigt veta hur det går till. Som liten hade jag en bild framför mig att jag skulle stå framför folk och sjunga. Men då visste jag inte vad det betydde.

En tangokavaljer. På en kräftskiva 1978 med kollegan Lasse Lönndahl som bordsherre skojade Silvia loss ordentligt.

1990 träffade Sylvia musikproducenten Alex Gietz och blev blixtkär. Hon skilde sig från musikern och kapellmästaren Rune Öfwerman, vars trio Sylvia började sjunga med på 1960-talet. Hon flyttade till byn Honrath utanför Köln och bor där än i dag.
– Att ha en karriär både i Tyskland och Sverige fungerar fortfarande bra. Musiken löper ju över alla gränser. Och även om det kanske inte riktigt är mig grej att göra andras låtar på det sättet, var det kul att vara med i Så mycket bättre i TV4 för fem år sedan. Det var absolut en liten nystart för mig hemmavid, säger Sylvia Vrethammar. Fler gånger har döden nosat henne i nacken. I sista sekund kom läkarna till undsättning när gallblåsan var nära att spricka. Vid ett dopp i Stilla Havet hade Sylvia sugits ut och in under vattnet om inte badvakten observerat henne. Men hemskast var nog när det blev snurr på en underkyld bro och bilen studsade halvvägs över räcket. Dessutom hittade Sylvia en knöl i ena bröstet 2003: ”Åh nej, cancer, nu blir jag så sjuk att det är klippt!” Dessbättre var det en liten tumör som gick att ta bort.
– Alla i min närhet sa: ”Det märks ingenting på dig att du opererats för cancer.” Jag har ärvt bra fysik av mina föräldrar och är inte rädd för att drabbas igen.

Och hellre tänker Sylvia på musiken, den kraft och energi som glatt henne och så många. På det senaste albumet från i år, The girl from Uddevalla, hittar Sylvia tillbaka till samban, de brasilianska rytmerna som följt henne i karriären. Många ser henne som Sveriges egen sambadrottning. 1971 turnerade hon med en länge omtalad föreställning, Sylvias samba show. Men hon har heller inte ryggat för att till exempel sjunga med stora orkestrar i de riktiga stora salongerna. Som med Bert Kaempfert, den legendariske tyske kompositören och orkesterledaren som skrev Strangers in the night 1966. Sylvias popularitet hade nått Kaempfert som engagerade henne som gästartist i en bejublad konsert i tysk TV och en Europaturné med avslutning i juni 1980 i Royal Albert Hall i London.

– Det var lyckans stunder att få stå bredvid och sjunga med han som skrev Frank Sintras stora hit. Efter finalen i Royal Albert Hall stod vi kvar ensamma på scenen och Bert sa: ”Sylvia, så som du sjunger mina stycken har jag föreställt mig att de ska låta. Jag ska skriva ny musik till dig, vi ska på turné i Japan!” Tre dagar därpå fick Sylvia ett telefonsamtal. Det var från Berts dotter Doris.
– Bert hade fått en hjärnblödning och dött i huset han hade på Mallorca. Han blev bara 56 år.

Trummis med driv. Under en tid var Frank Andersson Sylvias fästman. Men han var också hennes trummis. Sylvia har alltid varit noga med att ha duktiga musiker runt sig.

Slog igenom med Tycker om dej
Namn: Eva Sylvia Vrethammar.
Yrke: Sångerska och artist.
Ålder: 72 år.
Mest kända låtar: Låtarna Tycker om dej (1969) och Eviva España (1973).
Bor: I byn Honrath utanför Köln i Tyskland. Har även en lägenhet i Stockholm.
Familj: Maken Alex Gietz, 59, och Alex son Damien, 30.
Gör i dag: Fortsätter karriären med skivor och konserter. Senaste albumet The girl from Uddevalla släpptes i våras.