Svenska snilleblixtar lyser upp julen

Svenska snilleblixtar lyser upp julen

Många av ”våra” älskade jultraditioner är importerade från andra länder. Men det finns tre som lyser och klingar mer svenskt!

Under julmånaden december lyste en adventsstjärna och en elektrisk ljusstake upp min barndoms lilla lägenhet i Malmö. På kvällen fick vi barn tända stearinljusen i änglaspelet och vi tittade fascinerat på änglarna som rörde sig och plingade på klockorna med sina små stavar. Detta var långt före dagens TV-utbud, dataspel och internet. Det behövdes inte så mycket för att vi skulle tindra med ögonen. Vad jag inte visste då och kanske behöver bli påmind om idag är att bland alla utländska julimporter är den elektriska ljusstaken en genuint svensk snilleblixt. Adventsstjärnan och änglaspelet har förvisso tyskt ursprung, men blev riktigt folkkära först i sin svenska form. Alla tre ljuspunkterna har förresten fortfarande sin givna plats i mitt hem under december.

Extragnistra. Erlings stjärnor gnistrade extra fint med sina utstansade hål.

1. Från proletär-stjärna till klädjätte
Adventsstjärnan föddes i Tyskland på 1880-talet som en påminnelse om den bibliska stjärnan som lyste över Betlehem och ledde de tre vise männen till Jesusbarnet. Den kom till Sverige via Lundaprofessorskan Julia Aurelius som flyttade till Sverige 1912 med en stjärna i bagaget. På 1930-talet förekom importerade stjärnor i alltfler svenska hem, men stjärnorna var svindyra. Det var då entreprenören Erling Persson och hans kompanjon Björn Wennberg gjorde adventsstjärnan till var mans egendom och en svensk succé. Paret satsade på en gulröd pappstjärna som tillverkades i 200 000 exemplar inför julen 1941. Den fick namnet Tindra Kristall, kostade bara 2,50 kronor och hade små stjärnformade hål stansade i pappen vilket fick stjärnan att gnistra lite extra. Ett genidrag och snart blev tillverkningen en storindustri med 300 anställda. Eftersom stjärnan kunde köpas av nästan alla fick den öknamnet proletärstjärna. Erling Persson gick sedan vidare och byggde upp klädimperiet Hennes & Mauritz där idag sonsonen Karl-Johan är VD.

Formrik. En av många varianter på vår svenska elljusstake.

2. Elljustaken tändes av en ren slump
År 1934 jobbade lagerbiträdet Oscar Andersson på Philips i Göteborg. En av hans arbetsuppgifter var att ta emot krånglande elektriska julgransbelysningar som kom i retur. Men varför slänga en hel belysning när det kanske bara var några lampor som inte lyste, tänkte Oscar, och kläckte en idé som idag förefaller självklar, men ingen hade tänkt på den förut. Oscar köpte en bågformad stake och monterade de fungerande julgranslamporna och erforderliga sladdar. Han satte kontakten i väggen och vips var världens första elljusstake tänd. Hemma i Landala stod Oscars uppfinning och lyste i fönstret. Den väckte uppmärksamhet, förstås, men ledningen på Philips var skeptisk. Inte ville människor byta ut ”riktiga” adventsstakar med sina fina stearinljus mot detta elektriska påfund? Men till sist testade man idén i alla fall. I julhandeln 1939 marknadsfördes Oscars idé under namnet julottestakar och de 2 000 exemplaren gick åt som smör i solen. Brandsäkerheten var ett viktigt försäljningsargument. Numera är elljusstaken en lysande affär. Bara i Sverige säljs runt en miljon stakar varje år. Oscar tog aldrig patent på sin uppfinning och fick först långt senare äran av att ha varit först med elljusstaken.

Pling. Änglaspelet plingar in julen under december.

3. Pinglande änglar tog världen med storm
Änglaspelet bygger på en gammal tradition från medeltiden där änglar hängdes i taket som dekoration. Lite värme eller en luftpust och de rörde sig. Änglaspelet uppfanns av tysken Walter Stock som fick patent för drygt hundra år sedan, men det är Erik Boberg, hantverkare i Gävle, som gav uppfinningen luft under vingarna. Han startade sin tillverkning efter andra världskriget i en källare och det blev succé med en gång. Förebilden för de svensktillverkade änglaspelen var förvisso de änglaspel som tillverkats i Tyskland på 1920-talet. Men konstruktionen förnyades. Bland annat genom att antalet delar minskade och utseendet gjordes enklare. De svävande änglarna med sina klassiska frisyrer blev dock kvar. Tack vare en effektiv marknadsföring blev de svenska änglaspelen mycket populära framför allt i USA, trots att elektriska julbelysningar redan höll på att ta över marknaden. Redan 1952 exporterades de flesta av de 75 000 änglaspelen som tillverkades i Sverige till USA. Suget från de många svenskamerikanerna var enormt, man såg änglaspelen som en fläkt av Sverige. I dag finns änglaspel i många olika former. Och det är inte bara änglar som snurrar. Katter, pepparkaksgubbar och älgar kan man hitta och många andra figurer. Mångfald präglar också utbudet av elljusstakar och adventsstjärnor. Skaparglädjen kring dessa ljusspridare tar aldrig slut.