Sköna svenska sommarfilmer från förr

Sköna svenska sommarfilmer från förr

Vad vore en sommar utan en klassisk svensk sommarfilm? Smultronstället, Pensionat Paradiset, Att angöra en brygga, alla är de sinnebilden för våra tre vackraste månader. Minns ett urval av soliga filmer från förr. 

Ingmar Bergman skapade fyra 50-talsklassiker

Ingmar Bergman var något av en mästare på att skildra bitterljuva sommarhistorier. Sommaren i sig blir närmast att betrakta som en symbol för människolivets förgänglighet i den Bergmanska värld där underbart är kort. Under 1950-talet gjorde han fyra uppmärksammade filmer med sommartema.

ung kärlek. Sommarlek (1951) med Birger Malmsten och Maj-Britt Nilsson i regi av Ingmar Bergman.
ung kärlek. Sommarlek (1951) med Birger Malmsten och Maj-Britt Nilsson i regi av Ingmar Bergman.

Sommarlek (1951) skildrar en tonårsförälskelse i skärgårdens paradis som slutar i katastrof. Maj-Britt Nilsson och Birger Malmsten spelar kärleksparet Marie och Henrik som delar en magisk sommar innan livets mörka sidor gör sig påminda.

 

 

 

 

 

 

vuxenflykt. Sommaren med Monika (1953) handlar om paret som rymmer ut i skärgården, spelade av Harriet Andersson och Lars Ekborg.
vuxenflykt. Sommaren med Monika (1953) handlar om paret som rymmer ut i skärgården, spelade av Harriet Andersson och Lars Ekborg.

Sommaren med Monika (1953) ledde till stor internationell uppmärksamhet för både regissören och den unga stjärnan Harriet Andersson. Den ökade på myten om den svenska synden genom en lättklädd Harriet bland klipporna. Även denna gång var temat en sommarförälskelse som övergår i bitter verklighet.

Smultronstället (1957), med giganten Victor Sjöström i sitt livs roll som professorn Isak Borg, är en road movie genom Sommarsverige. Den skildrar även en minnesresa där Isak drömmer sig tillbaka till barndom och ungdom och reflekterar över hur hans liv utvecklat sig. Att initialerna IB är samma som för Ingmar Bergman är ingen tillfällighet.

Filmforskaren Lars Lönroth skrev den 18 februari 1978 i Sydsvenska Dagbladet om det Bergmanska sommartemat: ”Det är drömmen om den frihet som sommaren med sina smultronställen ger, kopplad med den melankoliska insikt som säger att hösten, mörkret och döden lurar bakom hörnet.”

Men ibland gjorde även Bergman uppsluppen komedi där sommaren fick förbli enbart något magiskt. 1955 kom Sommarnattens leende som fick makalösa 1 000 000 biobesökare. Den vann ett pris för poetisk humor vid filmfestivalen i Cannes 1956 och därtill ett antal svenska priser.

1977 gjordes den amerikanska nyinspelningen A Little Night Music med Elizabeth Taylor i en av huvudrollerna.

svensk synd. Hon dansade en sommar (1951) av Arne Mattsson med Folke Sundquist och Ulla Jacobsson.
svensk synd. Hon dansade en sommar (1951) av Arne Mattsson med Folke Sundquist och Ulla Jacobsson.

Arne Mattsson satte fart på ryktet om den svenska synden 

Hon dansade en sommar (1951) chockerade en hel värld och la grunden för omvärldens idéer om den svenska synden. Huvudrollerna som kärleksparet Kerstin och Göran spelades av Ulla Jacobsson och Folke Sundquist. De chockerande scenerna bestod i nakenbad, blottade kvinnobröst och samlag i gräset. Mästerfotografen Göran Strindberg och regissören Arne Mattsson skapade den kanske mest bitterljuva film som Sverige skådat om ung, sinnlig kärlek i somrig lantmiljö.

Med 2,8 miljoner besökare är filmen fortfarande den mest sedda svenska biofilmen. Hur biosiffrorna ser ut internationellt går tyvärr inte att fastslå, men med tanke på att filmen exporterades världen runt och till och med nådde USA och Japan så lär de vara höga.
Filmen är byggd på författaren Per Olof Ekströms roman Sommardansen från 1949.

kärlek i skärgården. Änglar, finns dom? (1961) där Jarl Kulle och Christina Schollin väckte heta känslor som det unga paret som prövade kärlekens gränser.
kärlek i skärgården. Änglar, finns dom? (1961) där Jarl Kulle och Christina Schollin väckte heta känslor som det unga paret som prövade kärlekens gränser.

Kulle & Schollin gjorde heta sommarscener

Den näst mest sedda svenska filmen på bio i historien är Änglar, finns dom? (1961) som sågs av 2,7 miljoner. Lars-Magnus Lindgren regisserade Christina Schollin och Jarl Kulle som erotiskt utforskande kärlekspar. Svensk skärgård i sommarskrud, ung sinnlig kärlek och filmat i färg – inte konstigt att publiken blev hänförd. I dag ter sig sexscenerna naiva och gulliga, men 1961 var de minst sagt vågade. Filmen spreds även utomlands och fick bland annat premiär i USA, Mexiko och Japan.

Filmen var baserad på John Einar Åbergs roman Änglar, finns dom, pappa? från 1955. 1964 fick den ett slags uppföljare i Käre John där Lindgren åter stod för regin och Schollin och Kulle på nytt spelade förälskat par. Även denna film fick stor uppmärksamhet för sina erotiska -scener, särskilt för en somrig nakenbadsscen. Över en miljon biobesökare såg den!

allt går snett! Att angöra en brygga (1965) med bland annat Hans Furuhagen, Birgitta Andersson och Lars Ekborg.
allt går snett! Att angöra en brygga (1965) med bland annat Hans Furuhagen, Birgitta Andersson och Lars Ekborg.

En bryggklassiker med Garbo

Tage Danielsson regisserade Att angöra en brygga (1965) och skrev manus tillsammans med Hasse Alfredson. I huvudrollerna syntes bland andra Hasse (Garbo) och Tage (Direktör Olsson), Monica Zetterlund, Gösta Ekman, Lars Ekborg och Birgitta Andersson. Inspelningarna skedde utanför ön Högdunsen i Öregrunds skärgård.

Historien är enkel. Det ska bli kräftskiva ute i skärgården och på en ö sitter värdarna och väntar på sina gäster. Gästerna kommer med båt, men får stora problem med en liten men viktig detalj – att angöra en brygga. Dessutom är kräftorna i land och spriten till sjöss.

Att angöra en brygga har visats inte mindre än tolv gånger i TV och verkar aldrig sluta att fascinera. Även Monica Zetterlunds sång med samma namn har blivit ett klassiskt örhänge. Hela 1, 5 miljoner biobesökare såg filmen. Och trots kommande kassasuccéer som Äppelkriget (1971) och Picassos äventyr (1978) så förblev detta Hasse och Tages största filmframgång.

ung kärlek. En kärlekshistoria (1970)med Ann-Sofie Kylin och Rolf Sohlman.
ung kärlek. En kärlekshistoria (1970)med Ann-Sofie Kylin och Rolf Sohlman.

Kärlekshistorien gjorde Roy Andersson världsberömd

1970 var året för Roy Anderssons långfilmsdebut En kärlekshistoria (1970). Filmen blev en stor publiksuccé och fick biosiffror på 700 000. Endast Pippi Långstrump på de sju haven sågs av fler biobesökare detta år.

Andersson berättade om ungdomarna Annika (Ann-Sofie Kylin) och Pärs (Rolf Sohlman) spirande oskuldsfulla kärlekshistoria i ljuset av en komplicerad vuxenvärld full av krossade drömmar. Den dramaturgiska höjdpunkten är en äkta svensk kräftskiva som går helt överstyr.

Filmen fick stor internationell uppmärksamhet och belönades med både svenska och utländska priser. Det blev dock inte någon Guldbagge trots att Svenska Filminstitutet röstning gav filmen de högsta kvalitetspoängen av alla filmer år 1970.
2003 fick filmen nypremiär på bio – något som inte tillhör vanligheterna!

saltkråkeidyll. Gänget som förgyllde 1960-talets svenska somrar.
saltkråkeidyll. Gänget som förgyllde 1960-talets svenska somrar.

Saltkråkan skrev in sig i den svenska folksjälen

Ordet Saltkråkan väcker något till liv. Vi tänker på barndomens oändliga somrar, idylliska miljöer långt från storstadens stress i en värld där vardagens största problem är att få napp. Och vem har skapat den ultimata svenska sommarhistorien om inte vår kära Astrid Lindgren.

I samarbete med regissören Olle Hellbom skapade Astrid historien om människorna på Saltkråkan. Båtsman, farbror Melker, Tjorven och Pelle blev för alltid inskrivna i den svenska folksjälen. Inspelningen skedde på ön Norröra i Kobbfjärden, cirka 2 mil sydost om Norrtälje.

1964 kom TV-serien Vi på Saltkråkan som även blev nedklippt till långfilm 1968. Dessemellan kom det fyra filmer som fick fantastiska publiksiffror! Tjorven, Båtsman och Moses (1964) med
1 343 000 besökare, Tjorven och Skrållan (1965) med 1 504 000 besökare, Tjorven och Mysak (1966) med 1 113 000 besökare och Skrållan, Ruskprick och Knorrhane (1967) med 952 000 besökare.

Folke Helleberg och Greta Ericson i Pensio­nat Paradiset (1933).
Folke Helleberg och Greta Ericson i Pensio­nat Paradiset (1933).

Sveriges mest utskällda film

Pilsnerfilmernas pilsnerfilm Pensionat Paradiset (1937) orsakade stort rabalder när den kom. Kritikerna rasade och det blev en filmdebatt som landet inte hade sett maken till. Recensent Carl Björkman skrev: ”Svensk film – en skamfläck för vår kultur.” och han och författaren Vilhelm Moberg var några av de starkaste kritikerna till filmen när den debatterades i ett slags protestmöte på Konserthuset i Stockholm 25 februari 1937.

Men publiken var nöjd med den lilla filmen som skildrade svenskt semesterfirande och badliv anno 1930-tal. Den fick till och med nypremiär året därpå, i barntillåtet format och med den än mer sommarklingande titeln Skärgårdskavaljerer.
I dag har filmen kultstatus.

Webbshoppen – fullproppad med nostalgi!