SKF – en framgångssaga som rullar på

SKF – en framgångssaga som rullar på

Fabriken vilade på blålera, och inget stod rakt från den ena dagen till den andra. Ingenjören Sven Wingquist utvecklade då kullagret som blev grunden till ett av Sveriges största och mest betydande företag. 

Ett företag som onekligen format svensk industrihistoria och haft en avgörande roll i Sveriges utveckling är SKF (Svenska Kullagerfabriken). I industrins barndom fanns enorma utmaningar att ta sig an för att kunna tillverka produkter med precision. En svensk, vars betydelse inte kan överskattas, var Mått-Johansson (Carl Edvard Johansson 1864–1943), som uppfann en standardiserad måttsats där andra mätverktyg kunde kalibreras och skapade det moderna systemet för toleransklasser och standardiserade spel, vilket påverkade hela den globala industrin. SKFs kullager fick en liknande inverkan på industrin, en genial uppfinning som ofta tillskrivs Leonardo da Vinci.

Arbetsmyra. Porträtt av Sven Wingquist från 1941, och givetvis arbetande vid sitt ritbord.

SKF startades 1907 i Gamlestaden i Göteborg som en avknoppning av Gamlestadens fabriker. Gamlestaden var en attraktiv plats för olika industrier och handlare, tack vare läget vid Säveån som är det största tillflödet till Göta älv och som varit en mycket viktig farled för handel i flera hundra år. 1729 anlade bröderna Jacob och Niclas Sahlgren det Sahlgrenska sockerbruket. Byggnaden övertogs 1854 av Rosenlunds textilfabrik, som inredde fabriken till ett ångdrivet spinneri. 1880 köper Johannes Johansson och Christopher Carlander spinneriet, och det är nu historien tar fart på allvar. Vid sekelskiftet var Gamlestadens Fabriker Skandinaviens största bomullsfabrik och 1899 anställdes Sven Wingquist som driftsingenjör vid fabriken. Hans arbete var att se till att maskinerna fungerade som de skulle. Vilket var en utmaning då marken består av mycket blålera, och Gamlestadens Fabriken låg på blålera, vilket ständigt skapade sättningar i marken. Det fick till konsekvens att de långa drivaxlarna slutade linjera och till slut skar lagren. När den tyska leverantören av lager hade minst ett halvårs leveranstid ville Sven Wingquist börja utveckla ett lager som även klarade av sned belastning.

1907 stod det första ”flerradiga självreglerande radialkullagret” klart och redan samma år grundas Svenska Kullagerfabriken som är dagens SKF. Sven Wingquist blev VD, men även chefskonstruktör och resande säljare. Och nu går det fort, 1909 har bolaget startat filialer i Paris, Milano, Duisburg samt Köpenhamn med lager på ytterligare ett halvdussin platser runt om i världen. 1912 tillkom även en filial i New York och aktiekapitalet hade stigit från 100 000 kronor till sex miljoner och bolaget hade 1 200 anställda.

Välkänd siluett. Här låg SKFs gamla industrilokaler på Artillerigatan i Göteborg, som numera bland annat blivit kontorshotell.

Tillverkningen expanderade från cirka 2 200 lager 1907, till 9 000 lager några år senare. 1918 sker nästa stora tekniska genombrott då Arvid Palmgren skapar det betydligt mer komplicerade sfäriska rullagret, som tack vare sin konstruktion kan bära betydligt mer belastning och snart blir standard i exempelvis tågvagnar som tidigare hade haft glidlager. Nästa stora projekt inleds 1926 då det helägda dotterbolaget AB Volvo startades. Det var dåvarande försäljningschefen Assar Gabrielsson som var mannen bakom projektet, och som sedan blev Volvos förste VD, samt Gustaf Larsson som blev vice VD och teknisk chef. Dessa hade sedan något år tillbaka drömt om, och på lediga stunder ritat och funderat, på en bil som sedermera blev ÖV 4 och Volvos första serietillverkade modell. Tanken från början var att utnyttja Volvo som bas för utveckling av olika lager till bilindustrin men de insåg även potentialen i den växande bilindustrin. Sven Wingquist och dåvarande VDn för SKF, Björn Prytz, var de som sjösatte projektet Volvo. 1927 rullade den första ÖV 4 stolt ut från fabrikslokalen på Hisingen.

Det gick dock trögt för Volvo de första åren och SKF fick skjuta till kapital vid ett flertal tillfällen. Detta gjorde att SKF:s styrelse 1929 var på vippen att sälja Volvo till Charles W. Nash från USA som hade Nash Motors Co. Björn Prytz som då var VD lyckades emellertid övertala styrelsen i sista minuten att avvakta med försäljning. 1935 släppte SKF sin ägardominans i bolaget när det introducerades på Stockholmsbörsen. Sven Wingquist funderade mycket på hur han skulle kunna utveckla det sfäriska kullagret och insåg, som skulle vara viktigt för att öka kvaliteten och hållbarheten, att de måste äga kontrollen över stålet. Efter mycket letande hittade han Hofors järnbruk som då ägdes av Stockholms Enskilda Bank, med Marcus Wallenberg som VD. Marcus Wallenberg hade ett långt förhör med Sven Wingquist om SKFs verksamhet och framtida planer innan affären slutfördes 1916. Då ingick även Grönkvists Mekaniska Verkstad i Katrineholm, som SKF hade haft en lång patenttvist med. Marcus Wallenberg ingick senare i SKFs styrelse.

Gubbar i arbete. Så här kunde det se ut någon gång under tidigt 1900-tal vid SKF:s laboratorium.

SKF kom att spela en viktig roll under andra världskriget. Staten tog över ansvaret för all svensk export i och med krigsutbrottet och SKF var på den tiden, med sitt helägda tyska dotterbolag VKF men även de dotterbolag som fanns i England och USA, ett minst sagt strategiskt viktigt företag. Kullager och inte minst rullager är mycket viktiga delar i det mesta som krävs för modern krigsföring, som järnvägsvagnar, stridsvagnar, flygplansmotorer samt alla lättare fordon. SKF blev därför inblandat i ett politiskt tjuv- och rackarspel som bland annat bidrog till att hålla Sverige på god fot med både Tyskland och de allierade.

Sven Wingquist som är själva upphovet till SKF, och delvis även Volvo, hade sitt finger med i flera av svensk industris viktigaste bolag från den tiden. Han var styrelseledamot i bland annat AB Bofors, AB Volvo, SAAB samt Svenska Flygmotor AB. Han avgick som VD för SKF 1919 efter något som i dag skulle klassas som utbrändhet. Sven Wingquist var även engagerad socialt och införde redan 1913 fyra dagars semester med full lön för alla anställda. Han donerade även pengar för upprättandet av olika fonder samt flera egendomar som bland annat skulle kunna utnyttjas av arbetarna till rekreation. SKF har i allra högsta grad varit med och format vår svenska industrihistoria. SKF har idag verksamheter i Göteborg, Helsingborg, Hofors, Hällefors, Jönköping, Katrineholm, Kiruna, Landskrona, Linköping, Lomma och Luleå.

Smart lösning. Detta är Sven Wingquists första skiss av det flerradiga sfäriska kullagret.

I dag har SKF 46 032 anställda som arbetar vid 140 olika anläggningar i 32 länder. Företaget är vid god vigör och har passerat sin hundraårsdag. Och det är framför allt något som vi som svenskar kan vara mycket stolta över, och som kom till därför att det låg ett spinneri i en fabrik som var byggd ovanpå blålera. Nöden är bevisligen uppfinnarens bäste vän. Och det är tillfället som gör entreprenören, men det är entreprenören som skapar tillfället.

Kommentarer