Seriefigurer som levde upp på film: Vakna Kronblom, du fyller 90 i år!

Seriefigurer som levde upp på film: Vakna Kronblom, du fyller 90 i år!

Nu är det dags att hoppa upp ur kökssoffan, Kronblom! För att fira ditt 90-års­jubileum gör vi en djupdykning ner bland alla våra folkkära seriefigurer och deras plats i den svenska filmhistorien.

Seriefigurer verkar aldrig sluta att fascinera. De första tecknade serierna kan spåras ända tillbaka till slutet av 1800-talet, men mer än 200 år senare är intresset fortfarande stort både bland vuxna och barn. De senaste åren har inneburit en explosionsartad ökning av amerikanska filmer baserade på seriefigurer med stor internationell spridning. Just detta att överföra en seriekaraktär från bildrutan till filmrutan är inget nytt fenomen, inte heller i Sverige. Redan på 1940-talet började vårt lands filmskapare vända sina blickar mot serierutorna för att blåsa liv i välkända och folkkära figurer. Men denna växelverkan mellan serier och film har även fungerat på motsatt sätt där figurer först kända från radio, litteratur eller film i ett senare skede också blivit seriefigurer. Filmhistorien rymmer många intressanta exempel på svenska seriefigursfilmer, som var en betydligt vanligare genre på 1940- och 1950-talen än vad den är idag. Med anledning av att vår äldsta fortfarande aktiva seriefigur Kronblom fyller 90 år 17 juli i år vill Minnenas Journal ägna honom och hans kamrater extra uppmärksamhet.

Rart par. Trots Kronbloms brister är Malin förtjust i sin late make.

Ludde Gentzel förkroppsligade Kronblom på film
Den 17 juli 1927 i tidningen Allt för Alla såg karaktären Kronblom från Vinkelboda för första gången dagens ljus. Hans skapare hette Elov Persson och idén till hans namn tog Elov från sina grannar Kron och Blom. Kronblom kan bäst beskrivas som en latmask som gör allt för att komma undan arbete och har sin favoritplats i kökssoffan. Han lever tillsammans med sin hustru Malin och har en besvärlig svärmor som han helst inte vill träffa. Snabbt blev Kronblom en mycket populär serie och flyttade 1932 över till Vårt hem och längre fram till Året runt. 90 år senare är serien fortfarande högst levande och Kronblom lever filosoferandes i sin kökssoffa. Nuförtiden huserar serien i Allers och 91:an. Efter 40 års tecknande lämnade Elov över uppdraget till sin son Gunnar. Numera tecknar även sonsonen Jonas. Film AB Imago fick i mitten av 1940-talet idén att flytta över karaktären till vita duken. 1946 hade man haft stor framgång med den första 91:an-filmen, så det fanns ingen orsak att vila på hanen. För att vara på den säkra sidan valde man att använda samma regissör till Kronblom. Hugo Bolander fick sålunda uppdraget att göra film om den trötta latmasken. Och för att kunna rida lite på vågen av framgången med 91:an lät man radarparet Gus ”91:an” Dahlström och Holger ”87:an” Höglund gästspela i filmen som dessa karaktärer. Kronblom hade premiär 1947, publiken strömmade till och kritikerna var överlag nöjda, framförallt över Ludde Gentzels kärleksfulla rolltolkning av Kronblom. Ludde var lång och gänglig med kal hjässa och klurig blick. Det var som om Kronblom själv hade hoppat ut från seriesidorna. Dåtidens filmnestor med signaturen ”Robin Hood” skrev i Stockholms-Tidningen: ”Kronblom avslöjar sig som en svår egoist och en asocial individ. Men å andra sidan förkroppsligar han det ideal läkarna ställer upp i var eller varannan tidningsartikel: ta’t lugnt, jäkta inte! Och så är Ludde Gentzels Kronblom en så trevlig prick, som pussar och lurar sin Malin med samma glittrande goda humör. Må han i frid samla fulla hus på bio.” Kronbloms hustru Malin spelades av Dagmar Ebbesen och hans svärmor av Julia Caesar och de fick också beröm för sina insatser. Dessutom fick serieskaparen Elov Persson vara med på ett hörn. I början av filmen sitter han vid sitt ritbord och tecknar Kronblom. 1949 kom uppföljaren Kronblom kommer till stan med samma regissör och rollbesättning. Sen blev det inga flera filmer, men däremot gjordes det en radioserie på 1950-talet. Grattis till 90 innehållsrika år, Kronblom!

Man tackar! Påhittiga Johansson och hans hustru, spelade av Åke Grönberg och Rut Holm.

Påhittiga Johansson fick ett nytt liv på film
En i dag närmast bortglömd serie är Påhittiga Johansson som tecknades mellan 1922 och 1941 i Vårt hem. Tecknaren hette Axel Bäckman och serien upphörde i och med hans död. Men på läsarnas önskan återkom serien igen 1945 och fortsatte repriseras i fyra år. Axel var en av vårt lands pionjärer inom serietecknandet och förutom Påhittiga Johansson tecknade han även serierna Rulle Rustibus, Snälla Svensson och Tvillingbröderna.  Gubben Johansson var en slags uppfinnare och tusenkonstnär som kunde fixa det mesta. I godmodig och humoristisk inramning skildrades hans tillvaro på landet tillsammans med hustru, svärmor, barn och bybor. Inte förrän serien hade upphört kom filmen Påhittiga Johansson (1950) med Åke Grönberg i titelrollen. Självaste Thor Modéen var med och skrev manus, men medverkade inte som skådis. Kritikerna sablade ner filmen rejält, men vittnade samtidigt om en skrattande biopublik.

Honnör med glatt humör. 91:an och 87:an till nationens tjänst, spelade av Gus Dahlström och Holger Höglund.

91:an Karlsson, lintotten som aldrig får mucka
Beväringsmannen Mandel Karlsson, 91:an kallad, behöver knappast någon närmare presentation. Sedan 1932 har han gjort värnplikten vid Klackamo regemente och haft egen serietidning sedan 1956. Men redan 1946 hade beväringsmannen gjort entré på vita duken – med uppskattat resultat. Publiken gillade militärfarserna så mycket att det mellan 1946 och 1977 gjordes inte mindre än åtta filmer om den älskade karaktären. 91:ans skapare Rudolf Petersson lär ha varit mycket involverad i de tidigaste filmernas tillkommande.

Kraftfull. Den robuste köttätaren Biffen spelades av Åke Grönberg (1914–1969).Han fick sina största framgångar med de tre filmerna om Biffen och Bananen. Smidig. Åke Söderblom blev perfekt i rollen som vegeterianen Bananen.

Biffen och Bananen klarade biffen på vita duken
Jan-Erik ”Rit-Ola” Garland var mannen bakom Biffen och Bananen. 1936 presenterade han sin idé om de två vännerna för redaktionen på Folket i Bild. De sa ja, under förutsättning att serien inte skulle behandla fylleri och våldtäkt. Jan-Erik, som inte bara var tecknare utan även aktiv idrottare och sportjournalist, hade fått idén till serien genom en dansk gångtävling mellan vegetarianen Vold Jensen och köttätaren Viggo Hansen. Sport var för övrigt ständigt återkommande inslag i serien då Biffen var boxningsvärldsmästare och tyngdlyftare och Bananen var en fena på friidrott och löpning. Serien var aktiv till slutet av 1960-talet och repriseras fortfarande då och då. På 1950-talet gjordes det tre filmer om Biffen och Bananen med Åke Grönberg och Åke Söderblom i huvudrollerna. 1951 kom Biffen och Bananen, 1952 uppföljaren Blondie, Biffen och Bananen och 1957 kom Klarar Bananen Biffen? Den första filmen spelades in i samband med Cykelförbundets sexdagarslopp och innehåller många autentiska tävlingsbilder från olika platser i Sverige. Uppföljaren kretsar kring kapplöpning och både Gustav VI Adolf och Prins Bertil syns bland publiken. Den sista filmen fokuserar på en gångtävling mellan Stockholm och Göteborg där självaste Ingemar ”Ingo” Johansson dyker upp i en liten roll. Regissör var Ragnar Frisk, känd för alla för sina Åsa-Nisse-filmer.