Schlagerdrottningen Kai Gullmar: Orädd, envis valde hon aldrig den enkla vägen

Schlagerdrottningen Kai Gullmar: Orädd, envis valde hon aldrig den enkla vägen

Kai Gullmar var en av 1900-talets mest produktiva kompositörer. Hon skrev mer än 500 melodier, flera odödliga örhängen. Hon bröt mot konventionerna med att klä sig som man och leva öppet som homosexuell.

Redan från barnsben var Kai Gullmar, född Gurli Bergström, en kavat och orädd flicka. Hon var med i en racerbåtstävling och vann första pris och som 12-åring gjorde hon scendebut i ”Barnens revy” spelandes munspel. Genom Sundsvalls spirande nöjesliv kom hon tidigt i kontakt med både dansmusik och film, varvid hon resolut bestämde sig för att det var inom nöjesbranschen som hon ville arbeta.

Tre scenbegåvningar. Kai Gullmar på scen tillsammans med Harriet Andersson (senare stor stjärna i Ingmar Bergmans filmer)
och Maj-Britt Thörn (skådespelare, dansös och mor till vår nutida artist Anne-Lie Rydé).

Kai tog sig artistnamnet ”Gulli Charmados” och började som tonåring uppträda runt om i staden, vanligtvis i herrkostym. Detta hörde förstås inte till vanligheterna för en familjeflicka född 1905 i Sundsvall. Kais föräldrar var dock inte intresserade av att låta sin dotter på allvar syssla med något som hade med nöjesindustri att göra.

De hade uppmuntrat hennes pianospel, men var och varannan flicka i landet lärde sig vid den här tiden att klinka på ett piano utan att det ledde någonstans. Kontorist ansågs som ett respektabelt yrke och därför skickades Kai iväg till London för att få utbildning i stenografi och maskinskrivning. Men vad föräldrarna inte hade räknat med var att London hade ett härligt och lockande nöjesliv. Om Kai tidigare hade varit hänförd av den senaste dansmusiken så blev hon mer eller mindre frälst nu. Efter hemkomsten till Sverige arbetade Kai motvilligt men plikttroget på pappas kontor under några år, men sedan fick hennes rebelliska natur övertaget. Efter mycket tjat gick föräldrarna med på att släppa iväg henne till Stockholm där hon fick jobb som biträde i en grammofonaffär.

Men Kai hade hemliga planer med sin vistelse. Hon drömde om att vara med i revy hos självaste revykungen Ernst Rolf. Och eftersom hon var modig och framåt sökte hon helt sonika upp Rolf en dag och bad om att få provsjunga. I memoarboken Jag har en liten melodi (1982) berättade hon: ”Jag minns inte vad jag sjöng vid den där provsjungningen, men Rolf måtte ha tyckt att jag var kul för jag blev antagen.” Snart debuterade Kai på revyscenen, men Ernst hade stor förståelse för Kais skeptiska föräldrar och ordnade så att det blev en slags smygdebut. Det hela kunde gått vägen om inte föräldrarna plötsligt dykt upp i huvudstaden och bjudit ut sin dotter på middag. Kai var tvungen att säga att det inte lät sig göras, eftersom hon skulle vara med i revy på kvällen.

Swing it magistern. En av Kais stora succéer från 1940 som hon skrev till Alice Babs tillsammans med Hasse Ekman.

Resultatet blev att hon i ilfart fick åka med föräldrarna tillbaka till Sundsvall igen. Där kunde historien ha slutat om inte Kai stått på sig och kämpat för sina drömmar. Snart var hon tillbaka i Stockholm, denna gång med anställning på Lundholms pianomagasin. Ibland roade hon sig med att sjunga till engelska orkestervisor och ljudet hördes i högtalare ut på gatan. En dag gick operadirigenten Nils Grevellius förbi och häpnade över det han hörde. Det ledde till att Kai fick skriva kontrakt med skivbolaget Husbondens röst. Vera Åkerman, som var ett stort namn inom bolaget, konstaterade att Kai bara hade sju toner, men att de var riktigt bra. I samband med lanseringen antog hon artistnamnet Kai Gullmar. ”Nämen, det är ju ett pojknamn”, invände Vera. ”Vad gör det då? Jag vill heta Kai Gullmar. Kai med i”, sa Kai. Och så blev det. Kai brydde sig inte om hur saker och ting borde vara. Ett androgynt artistnamn passade henne som handsken. Det passade även bra ihop med hennes övriga framtoning. Kai hade ingen feminin utstrålning i ordets traditionella bemärkelse.

I vuxen ålder klädde hon sig mest i kostym och slips och med kortklippt kalufs. I det konventionella folkhemmet var det främst inom konstnärs- och nöjesbranschen som det gick att bryta dessa tabun. Hon stod även på sig när hon ville in vid radion och sjöng för Radiotjänsts musikchef Natanael Broman. Han sa att han inte engagerade kvinnor som sjöng som män. Kai invände då, och undrade över varför Zarah Leanders manliga stämma gick an. Han menade att hon var ett undantag, men snart gjorde han ett undantag till. Kai fick göra radio tillsammans med Lennart Falk. Naturkraften Kai gick inte att ge vika för. Den andra insjungningen Kai fick göra var efter egen melodi och text. Visan hette Kan du inte sjunga – så vissla och skrevs 1931 och var inledningen till en glansrik karriär som kompositör inom svenskt nöjesliv. Sammanlagt skrev Kai över 500 visor och schlagers och blev den första kvinna i vårt land som komponerade populärmusik.

Vill ni se en stjärna… Kai Gullmar utanför Chinateatern 1954 i Stockholm inför premiären på Internationell Varieté. Visar upp sig som den stjärna hon var född till.

Hennes plats som schlagerdrottning i den svenska musikhistorien är för alltid orubbad. Jämsides med komponerandet fortsatte hon att sjunga och spela lite revy och senare skådespela på film igen, men musikskapandet var hennes verkliga kall. Dock fortsatte hon inte själv att skriva texter till sina melodier utan samarbetade med landets främsta textförfattare såsom Hasse Ekman, Åke Söderblom, Karl Gerhard och Gustaf Wahlenius, känd under pseudonymen Gus Morris. Majoriteten av sina kompositioner gjorde Kai tillsammans med Gus Morris. Han var först skeptisk till att arbeta tillsammans med en kvinnlig kompositör, men kände redan vid första mötet att de tillsammans skulle bli ett vinnande team. Resultatet blev visor som Solen lyser även på liten stuga, Jag har en liten melodi, En liten stjärna föll och Alla tiders sjöman. Arbetsgången var oftast densamma. Texterna kom först och musiken sen. Tillsammans med Hasse Ekman gjorde Kai en uppsjö av populära filmmelodier. De båda möttes på gatan i samband med att Hasse skulle debutera som regissör. Filmen skulle heta Med dej i mina armar, berättade han för Kai som på stående fot började nynna på en idé till en refräng. Hasse blev stormförtjust!

Samma år blev de inlåsta i ett rum av regissören Schamyl Bauman som skulle lansera Alice Babs i en film. Han lär ha sagt: ”Nu släpper jag inte ut er förrän ni har gjort en låt till Alice.” Sagt och gjort så satt de där inne ett bra tag. När de släpptes ut hade de skrivit musikhistoria! Sången Swing it, magistern var född. Den blev Alice Babs signum resten av hennes karriär. Andra populära sånger som Kai och Hasse skapade tillsammans var exempelvis Regntunga skyar, Är man bara två och Om du bara ler mot mej nån gång. Kai gjorde originalmusik till hela arton filmer mellan 1937 och 1970. Men hennes filmmelodier förekom allt som allt i nära femtio filmer.

Skål Zarah! Radiotjänsts chef tyckte inte om Kais mörka röst i radion: ”Det dög med Zarah Leanders mörka röst men inte min?”. Han gav med sig.

Hon var otroligt produktiv, i synnerhet under 1940-talet, och många var de stora stjärnor som sjöng hennes sånger både på och utanför vita duken – Sickan Carlsson, Alice Babs, Marguerite Viby, Edvard Persson, Harry Brandelius, Ulla Billquist och Sven-Olof Sandberg för att bara nämna några. Lustigt nog lärde sig dock Kai aldrig noter, så andra fick nedteckna hennes melodier. Hon lär ha sagt att hon var för lat för att lära sig, men att hon ju ändå alltid visste hur hon ville ha det rent musikaliskt. Kai Gullmar kan beskrivas som något av ett fenomen i svenskt kulturliv på många olika sätt. Hon var orädd och envis och gav aldrig upp sina drömmar. Yrkesarbetande på männens domäner tog hon Sverige med storm och blev både framgångsrik och folkkär. Dessutom utmanade hon sin tids genusmönster som ett feministiskt föredöme. Hon var nämligen homosexuell och detta var något som hon visade mer eller mindre öppet, vilket var anmärkningsvärt eftersom homosexualitet under större delen av hennes liv ansågs som något onormalt och skamligt.

Född 1905 som Kai var levde hon sina första 40 år i ett Sverige som betraktade homosexuella handlingar som något kriminellt och kunde leda till straffarbete. Trots detta gick hon inte under som många av sina homosexuella medsystrar som tvingades in i äktenskap med män där de förtryckte sina egentliga känslor eller som valde att leva ett liv i det dolda. Kai valde inte den enkla vägen, men den enda rätta vägen för henne. Det låg inte för Kai att hymla med någonting. Hennes stora kärlek och livskamrat var den före detta balettdansösen Rita Rosenberg. De båda levde ihop under många år och till henne tillägnade Kai sången Först kommer du, sen ingenting som skrevs 1965. Kai levde alltid sitt liv rakryggat och stod upp för sina ideal.

De sista tio åren av hennes liv förändrades Kais tillvaro drastiskt på grund av en halkolycka som gjorde henne förlamad från midjan och nedåt. Hon drog sig då tillbaka från offentlighetens ljus, höll mest telefonkontakt med sina vänner och togs om hand av Rita. Kai dog 25 mars 1982 i en ålder av 76 år. Men musiken har aldrig tystnat …

Skrev 500 schlagers, varav några odödliga
Namn: Gurli Bergström, mer känd under artistnamnet Kai Gullmar.
Född: 1905 i Sundsvall och dog i Stockholm 1982, 76 år.
Familj: Livskamraten Rita Rosenberg, balettdansös.
Yrke: Utbildad kontorist, efter föräldrarnas vilja men ville komponera musik och sjunga. Sveriges första kvinnliga schlagerdrottning som skrev 500 melodier.
Kända örhängen: Swing i magistern, Med dej i mina armar, Regntunga skyar och Solen lyser även på liten stuga.

Kommentarer