Reformer som gjorde skillnad: Ellen chockade med att se barn som likvärdiga

Reformer som gjorde skillnad: Ellen chockade med att se barn som likvärdiga

Från att barn sågs som ett billigt arbetsredskap, har vi idag tagit vara på unga begåvningar som gett Sverige ett världsrykte. Det krävdes mod av en 1800-talskvinna för att lära andra att de unga stod för framtiden. 

 

Ellen Key (1849–1926) såg den idioti i skolan och samhället som hämmade barnens utveckling. Hon vände sig mot hur man trodde att ett barn skulle utvecklas genom aga och förnedring. Hon satte sig ned och skrev sin flammande appell Barnets århundrade. Hennes bok, som kom 1900, blev en kioskvältare och översattes till 26 språk. Hon såg ett samhälle som anpassades till barnens behov, i den klara insikten om att ett välmående barn kommer som vuxen göra det som är bra för sina barn.

Ellen Key satte fart på diskussionen och fick lärare att höja statusen på sitt yrke till pedagoger, snarare än ”pågapiskare”. Hennes bok öppnade för ett nytt tänkande som utmanade den givna ordningen, som var uttänkt av ett förnämt patriarkat. Hon gav barnen en röst i övertygelsen om att det goda inom människan stod att finna i det barn som levde i den vuxne. Hon revolutionerade tanken om hur man borde se på ett barn. Inte som något ofullständigt, utan mer som ett frö att vårda. Hennes tankar fick politiker att tänka om och instifta lagar som gav barnen rätt till att vara barn. Att alla barn skulle få en rättvis chans i skolan.

Ellen Keys betydelse för vår syn på barn kan inte överskattas. Hon skrev om det som vi idag ser som självklart och inte kan ifrågasättas. Men då hon skrev sin bok var det som att svära i kyrkan. Hon utmanade, som kvinna, ett tänkande som var beslutat av män i ett samhälle där bara män styrde. Ellen Keys gärning kan sammanfattas i hennes egna ord: ”Den enda rätta utgångspunkten vid ett barns uppfostran till en social människa är att behandla det som en sådan.”

Mer än hundra år av barnuppfostran
1842 – Skollag ger barn rätt att gå i skola.
1882 – Skolplikten införs.
1900 – Ellen Key kommer ut med sin bok Barnets århundrade.
1906 – Barnens Dag firas för första gången.
1924 – Barnavårdsnämnden tar ansvar för fattiga barn och barn i fosterhem.
1927 – Flickor får samma rätt som pojkar att studera vid statliga läroverk.
1936 – Folkskolan blir sjuårig.
1946 – Det beslutas att alla barn ska få gratis skolmat. (Införs efter kommuners godtycke.)
1948 – Alla familjer får barnbidrag.
1958 – Skolaga förbjuds, det är inte längre tillåtet att piska in kunskap.
1962 – Den nioåriga grundskolan införs.
1968 – Den svettiga studentexamen avskaffades och alla får istället ett slutbetyg.
1969 – Ny läroplan för grundskolan. Färre hemläxor och mer grupparbete prioriteras.
1971 – Barnens rätt i samhället (Bris) bildas av Gunnel Linde.
1979 – Aga i hemmet förbjuds.

203447 kopiera

”Det är inte barnen som ska anpassas till samhället, utan samhället som ska anpassas till barnen.”
Ellen Key

Astrid Lindgren

”Pippidyrkan har ställt allt på ända, skola, familjeliv, normalt beteende. Den har förlöjligat ordning och hänsyn, ärlighet och artighet. Den har förhärligat självupptagenhet, självfixering,
hänsynslöshet och verklighetsflykt.”
Sagt av Kristdemokraten Carin Stenström 1996 om Astrid Lindgrens bok om Pippi Långstrump. Få författare ger så starka avtryck, 50 år efter boken gavs ut.

Bengt Sandin

”Barndomen har blivit till en period man så snabbt som möjligt vill passera för att uppnå en mänsklighetens idealtillstånd – att vara ständig tonåring.”
Bengt Sandin, professor på Linköpings universitet.