Potatisupproret på Södermalm: Kvinnorna vågade allt för att få mat på bordet

Potatisupproret på Södermalm: Kvinnorna vågade allt för att få mat på bordet

I dag är Södermalm en stadsdel för välbärgad medelklass. För hundra år sedan bodde här fattiga arbetare som tvingades att slåss mot hungern och det var kvinnorna som tog kommandot.

Första världskriget ledde till ransonering och livsmedelsbrist i Sverige. I spåren av regeringens regleringar frodades svartabörshandel, så kallat ”jobberi”, och det var fattiga arbetare som drabbades hårdast när baslivsmedel gömdes undan för att sedan dyka upp på svarta marknaden.

Uppretade mödrar. Den 27 april 1917 samlas 3 000 mödrar för att delta i hungerdemonstrationer utanför mjölkcentralen i Stockholm.

När brödransoner skars ner och det blev svårt eller omöjligt att få tag i potatis var måttet rågat. Ilskan jäste på Södermalm, arbetarstadsdelen i Stockholm. Den 5 maj 1917 drog kvinnor fram på gatorna. De var desperata och trängde sig in i butiker för att kolla så att inte innehavarna gömde undan potatis. I vissa fall fann man potatis undanstoppad som butiken tvingades sälja till arbetarna. Polis dök upp vid butikerna och försökte mota bort kvinnorna, men de stod på sig. Den 22-åriga silverpolererskan och tvåbarnsmamman Clary Ählström förklarade:
– Nej tack vi behöva inte lyda några konstaplar, vi stå kvar tills vi få potatis.

Konflikten skärptes när tusentals människor strömmade till och skällde ut polisen. Förstärkning anlände och bland annat ridande polis skingrade demonstranterna med våld och dragna sablar medan glåporden haglade mot polismakten och dess agerande. Ett tjugotal personer anhölls och flera fick hårda straff. Clary Ählström dömdes till 152 kronor i böter och skadestånd efter att ha suttit häktad i tre veckor. Bötesbeloppet och hennes förlorade inkomst under tre veckor motsvarade åtta månaders inkomst för den fattiga Clary. Dåtidens tidningar skildrade händelserna med helt olika språkbruk. Högertidningen Nya Dagligt Allehanda talade om ”pöbelexcesser” medan vänstertidningar som Folkets Dagblad Politiken uttryckte sympati med de ”tusentals svältande kvinnorna”. Potatisupproret fick väl inte så många konkreta resultat, men blev en del i den folkliga rörelse som så småningom ledde till allmän rösträtt och demokratisering av Sverige.
Huvudsaklig källa: Potatisrevolutionen (Hjalmarson & Högberg) av Håkan Blomqvist.