Pionjärer som förändrade skolan: Tack fröken, för att du visade vägen!

Pionjärer som förändrade skolan: Tack fröken, för att du visade vägen!

1800-talets lärarinnor hade en avgörande betydelse för det svenska samhällets utveckling. Genom dem fick tusentals svenska flickor sin kunskapstörst stimulerad.

Före mitten av 1800-talet fick välbärgade flickor undervisning i hemmet eller på flickpensioner, ofta med bristfällig pedagogik. Flickor ur de lägre samhällsklasserna kunde ofta läsa lite, men förmodligen inte skriva. På landsbygden förändrades livet genom jordbruksreformer. Att familjer hade åtta-tio barn var vanligt och det var främst folk ur de lägre samhällsklasserna som ökade i antal: torpare, backstugusittare, statare, drängar och pigor.

Sikta mot stjärnorna. Anna Sandströms skola var en privat flickskola i Stockholm som fanns under åren 1883–1939.

Det här oroade de styrande. Något måste sysselsätta de unga, särskilt flickorna, så 1842 infördes den allmänna folkskolan i Sverige, långt efter den danska 1814 och den norska 1827. Skulle staten ta ansvar för flickors vidareutbildning på samma sätt som för pojkars och varför skulle de få utbildning? Diskussionerna var häftiga. Vissa ansåg att en flicka skulle lära sig att bli en god husmor, maka och mor. Möjligen kunde bildade kvinnor behövas i det borgerliga sällskapslivet. Andra ville att kvinnor skulle ha ett arbetsliv utanför hemmets väggar. Vissa yrken passade bättre än andra; administration, läkare, apotekare, telegrafist och lärarinna, särskilt för yngre. Det fanns ingen högre utbildning för flickor, motsvarande den för pojkar vid pojkläroverken. Men när flickskolorna spreds sig över landet, skickade även överklassen sina flickor dit.

Cecilia Fryxell (1806–1884) var guvernant och sällskapsdam. Hon reste till Schweiz och Tyskland för att möta ledande pedagoger och väl hemma startade hon skolor i Helsingborg, Västerås och Kalmar. På schemat stod bibelkunskap, katekes, allmän och svensk historia, geografi, räkning, grammatik, franska, tyska och engelska. Istället för att traggla glosor, koncentrationslästes språk under en vecka i taget, också utanför lektionstid. Hon tillhörde frikyrkorörelsen och gudstron var central i undervisningen. Cecilia Fryxell satte barnet i centrum, en vanlig idé i 1880-talets flickskolor. Hon professionaliserade lärarinneyrket, genom hennes lärarinneutbildning spreds nya pedagogiska idéer ut över landet.

En av hennes studenter var Sigrid Rudebeck (1831–1924) som startade en flickskola i Göteborg 1869, kvar idag som gymnasiefriskola. Den var en av de första med huslig ekonomi, klädsömnad och kvinnlig träslöjd på schemat. I början på 1900-talet började folkskolelärarinnor utbildas vid skolan. Under 18 år fanns seminariet och totalt 800 lärarinnor utbildades där. Det höjde utbildningsstandarden för lärarinnorna och motverkade den stora bristen. I Uppsala grundade Maria Henschen (1840–1927) Henschenska skolan, senare Uppsala Högre Elementarläroverk för flickor. Flickor fick undervisning i kemi, fysik och naturvetenskap, just som läroverkspojkarna. Dessa djärva grepp ledde till att en skolinspektor förbjöd undervisningen under en period.

Driftig kvinna. Anna Whitlock som startade Whitlockska samskolan, grundade även det kvinnliga matkooperativet Svenska Hem. TV-serien Fröken Frimans krig är baserad på hennes liv.

Maria Stenkula (1842–1932) startade en egen skola i Malmö och införde imiterandet i språkundervisningen och sång för att träna rösten. Liksom Rudebeck införde hon huslig ekonomi, men också daglig gymnastik och lek, hälsolära, skolbibliotek och skolresor. Alla pionjärerna var varmt kristna och kanske hörde lärarinneyrket ihop med deras livssyn.

Under åren mellan 1865 och 1885, exploderade antalet flickskolor. Nästan varje stad hade en, de större hade flera. Jämfört med pojkläroverken var de obruten mark där nya idéer och metoder kunde testas. Och det behövdes massor av nya lärarinnor. Privata lärarinneutbildningar fanns runt om i landet och 1861 öppnade Högre lärarinneseminariet, den första högre utbildningen för kvinnor i Sverige. Fram till 1943 utbildades lärarinnor där som grundade nya skolor, provade nya pedagogiska idéer och tog stor del i samhällsdebatten. Nya pedagogiska vindar blåste och kadaverdisciplin och utantillinlärning ifrågasattes, istället lades fokus vid barnets perspektiv. Den friare formen och pionjärandan vid flickskolorna gjorde att idéerna fick bättre fäste där än vid pojkläroverken.

Anna Sandström (1854–1931) gick i spetsen för de nya pedagogiska idéerna. Bara 28 år gammal grundade hon en skola och ett lärarinneseminarium i eget namn. Hon var kritisk till den rådande språkundervisningen och skrev kritiska debattartiklar.

Efter sin lärarinneexamen studerade Anna Whitlock (1853–1930) utomlands och var även en tid Aftonbladets korrespondent i Paris. 1878 grundade hon en flickskola i Stockholm tillsammans med Ellen Key med självstyrande elevråd, föräldradagar, koncentrationsläsning, fria ämnesval och omväxling mellan praktiskt och teoretiskt arbete. Hon var en av grundarna i det kvinnliga matkooperativet Svenska Hem och i TV-serien Fröken Frimans krig är huvudpersonen Dagmar Friman baserad på Anna Whitlocks liv i den första säsongen. Tusentals lärarinnor utbildades och flera tilldelades kulturpriser och kungliga medaljer för sitt arbete. Fastän vi i dag inte längre minns vissa av dem, förändrade de Sverige.

Respekt och glädje. Aina Erlander (Tage Erlanders fru) undervisar sina elever i matematik, fysik och kemi. Året är 1951 och eleverna tycks trivas med sin lärarinna.

Det här banade väg för lärarinnorna
1842 – Folkskola för både pojkar och flickor.
1846 – Skråna avskaffades och näringsfrihet infördes. Det underlättade grundandet av flickskolor och lärarinneseminarier.
1853 – Folkskolläraryrket öppnades för kvinnor.
1861 – Högre lärarinneseminariet (HLS) i Stockholm grundades.
1863 – Ogifta kvinnor blev myndiga vid 25 år, ändrat 1884 till 21 år. Gifta kvinnor var omyndiga.
1873 – Kvinnor fick tillträde till universitet.