”Pansarskeppet Kvinnligheten” – Eva Dahlbeck gjorde succé i många roller

"Pansarskeppet Kvinnligheten" – Eva Dahlbeck gjorde succé i många roller

Rolig, kraftfull och mångsidig är några omdömen om Eva Dahlbeck. Hon passade verkligen att vara född på kvinnodagen den 8 mars. Men hon bar också på en inre osäkerhet.

I senaste boken i Minnenas Journals bokserie Livet på landet förr berättar Sven Almer om hur han och brodern Brodde cyklade till Vånga kyrka i Skåne för att se hur en scen i filmen Tarps Elin spelades in. Det var 1956, för jämnt 60 år sedan. Bilden fick oss på redaktionen att minnas Eva Dahlbeck som spelade huvudrollen som Elin Tarp. Filmen byggde på romanen Den söker icke sitt av folkkäre författaren Sven Edvin Salje och var del tre i hans boksvit om familjen Loväng. Eva Dahlbeck spelar den ensamstående Elin som bor med sina tre barn i en förfallen stuga tillsammans med hennes far som är spritlangare. Elin har det svårt, bland annat för att hennes barn kallas horungar och mobbas. Två av barnen lämnar bygden för att söka jobb på annat håll. Elin gifter sig så småningom med Tryggve och blir med barn, men barnet dör strax efter förlossningen och makarna får en svår väg att vandra tillsammans.

PÅ FÄLTET. Inspelning vid Vånga kyrka av en begravningsscen i filmen Tarps Elin 1956. Bilden skickades in av Sven Almer till Minnenas Journals bok Livet på landet förr – livet i byn (2016)
PÅ FÄLTET. Inspelning vid Vånga kyrka av en begravningsscen i filmen Tarps Elin 1956. Bilden skickades in av Sven Almer till Minnenas Journals bok Livet på landet förr – livet i byn (2016)

Filmen är en bondemelodram och i denna miljö passade Eva Dahlbeck perfekt med sin känslostarka utstrålning. Hon gjorde flera liknande roller bland annat i Alf Sjöbergs Bara en mor  från 1949 där hon spelade huvudrollen som statarkvinnan Rya-Rya.
”En av mina få roller som får godkänt”, sa den självkritiska Eva Dahlbeck senare i livet. Hon filmdebuterade redan som student på Dramatens elevskola i Det sägs på stan 1941 och hade en roll i Gustaf Molanders klassiska Rid i natt året efter. Det publika genombrottet på filmduken kom i Brita i Grosshandlarhuset 1946 och på 1950-talet blev hon en av Ingmar Bergmans favoriter i filmer som Kvinnors väntan, En lektion i kärlek och  Sommarnattens leende. Tillsammans med Gunnar Björnstrand visade Eva Dahlbeck komiska talanger som gjorde paret till en svensk klassiker i nivå med utländska motsvarigheter som duon Cary Grant och Katherine Hepburn.

Eva Dahlbeck var snabb i repliken och hon gestaltade ofta intelligenta, självständiga kvinnor som plockade ner uppblåsta män på jorden. Men hon förnedrade dem inte. Det handlade snarare om att först mosa och sedan sträcka fram handen och tacka för god match. Karln stod där, avklädd, fast mänskligare, skriver Ingrid Borggren i en DN-artikel om Eva Dahlbeck. Bergman döpte henne till Pansarskeppet Kvinnligheten, men i detta pansarskepp fanns också mycket värme och medkänsla. Hon föddes den 8 mars 1920 i Saltsjö-Duvnäs i Nacka utanför Stockholm och växte upp på Södermalm. Pappan var jurist och skrev pjäser som visserligen inte sattes upp men kanske inspirerade han dottern.

KÄNSLOSTARK. Eva Dahlberg i en stark scen ur Tarps Elin.
KÄNSLOSTARK. Eva Dahlberg i en stark scen ur Tarps Elin.

Som barn drömde Eva om en karriär som dansös, men hennes bana tog snart en riktning mot film och teater. Efter studentexamen med goda betyg arbetade hon som kontorist på Socialstyrelsen innan hon prövade för Dramatens elevskola, där hon kom in 1941. Eva blev teatern trogen som skådespelerska och lärare fram till 1964. På nationalscenen uppmärksammades hon för roller som den lättfärdiga flickan i Stig Dagermans Den dödsdömde och den stumma Fröken Y i Strindbergs Den starkare. Eva Dahlbeck gjorde över 50 filmroller och blev flerfaldigt prisad. För sin vardagsnära roll i  Bergmanfilmen Nära livet 1958, som utspelas på en förlossningsavdelning, belönades hon med skådespelarpriset i Cannes tillsammans med Bibi Anderson, Barbro Hiort af Ornäs och Ingrid Thulin. År 1965 fick hon en guldbagge för sin roll i Kattorna där Eva Dahlbeck spelar Marta som är arbetsledare på en tvättinrättning och tar sig an flickan Rike. För det utpekas hon som homosexuell av de andra på arbetsplatsen. Eva Dahlbeck tröttnade med åren på att stå på scenen och ägnade sig alltmer åt författande. Efter rollen som fru Markurell i TV-serien Markurells i Wadköping och en medverkan i filmen Tintomara 1970 avslutade hon definitivt sin scenkarriär. Det blev sammanlagt ett dussintal romaner som ofta handlar om relationer och sökande efter kärlek, till exempel Hem till kaos 1964. I hennes författarskap ingår också översättningar, diktsamlingar och filmmanus till Yngsjömordet  (1966) om Karin Månsdotter, den sista kvinnan som avrättades i Sverige.

Att Eva Dahlbeck lämnade filmen och teatern berodde på att hon inte gillade kändisskapet och det ständiga arbetet med att sätta sig in i nya roller. ”Det kändes nästan som en katastrof när jag en gång upptäckte att alla människor ansåg sig ha rätt till Eva Dahlbeck. Ingenting som jag tänkte och tyckte, drömde och planerade var mitt eget”, sa hon i en intervju i Idun redan 1956. Trots att Eva Dahlbeck saknade gemenskapen som skådespelare valde hon det ensamma skrivandet för att utvecklas som konstnär. Och hon höll fast vid sitt val trots många frågor om när hon skulle komma tillbaka på scenen eller framför kameran.

Gift med flygarhjälte
Namn: Eva Dahlbeck (1920–2008), bodde större delen av sitt liv i Stockholm men var bosatt en period i Geneve.
Familj: Maken Sven Lampell (1920–2007) som hon gifte sig med 1944, sönerna Tomas och Magnus. Sven Lampell var flygofficer och  blev känd för sitt arbete med Röda Korset. Han var också elitsimmare.
Bakgrund: På Dramaten från och med elevskolan 1941 till 1964, medverkade i ett 50-tal uppsättningar och tjänstgjorde också som lärare. Över 50 filmroller till och med 1970. Skrev ett dussintal romaner, författade dikter och kupletter, skrev filmmanus och översatte pjäser.

Kommentarer