Nora-Anna blev publikens favorit: Hon fullkomligt flög fram över kolstybben

Nora-Anna blev publikens favorit: Hon fullkomligt flög fram över kolstybben

Under 1940-talet dominerade 800-meterslöperskan Anna Larsson. Hon slog tre världs­rekord på distansen och fick som första kvinna löpa ett ärevarv på Stockholms stadion. 

Kalle var med. Anna i startgroparna vid ett lopp i Örebro 1946. Självklart vann hon, kanske var det tack vare maskoten Kalle som hon alltid placerade vid start- och mållinjen.

Då Sven Jerring kommenterade Nora-Annas världsrekordlopp 30 augusti 1945, på 2,13,8, haglade superlativerna: ”Verkligen förnämlig stil”, ”elegant väloljad”, ”stilen förstklassig.” Då hade Anna Larsson från Nora redan slagit två världsrekord och fullkomligt dominerat sträckan 800 meter under flera år. Hon fick efter den insatsen som första kvinna springa ett ärevarv på Stockholms Olympiastadion.

Anna föddes den 2 januari 1922 och växte upp på familjens gård i Öskeviksby utanför Nora där hennes talang utvecklades. I slutet av 1940-talet skrev Allers: ”Anna Larsson är ett idrottens underbarn. Skogens och gårdens djur var hennes första träningskamrater, och hon flög fram genom markerna som en liten skogens älva.” Anna Larsson upptäckte tidigt sin talang för att springa då hon i 15-årsåldern enkelt sprang ifrån sina jämnåriga kamrater. Hennes fallenhet för löpning upptäcktes 1943 i samband med Riksmarschen och hon övertalades att ställa upp i SM i Göteborg på 800 meter samma år. Hon vann överlägset med åtta sekunder före tvåan. Vilket var en sekund bättre än Inga Gentzels 15 år gamla svenska rekord.

Under samma period som Nora-Anna var fullkomligt överlägsen på löparbanorna fanns det två herrar som också sopade banan med världseliten, Gunder Hägg och Arne Andersson. Gunder satte tio världsrekord på sträckor mellan 1 500 till 5 000 meter under 80 dagar 1942 och slog sammanlagt 15 världsrekord. Nora-Anna kom lite i skymundan av dessa manliga idrottsutövare men fick ändå smeknamnet ”Kvinnornas Gunder Hägg”. Gunder Hägg och Arne Andersson fick mottaga Bragdguldet, 1942 respektive 1943. Däremot fick aldrig Nora-Anna något bragdguld. Den första kvinna som fick ta emot den utmärkelsen var Jane Cederqvist 1960, blott 15 år gammal, för sitt OS-silver i Rom på distansen 400 meter frisim. Nora-Anna försökte komma med till OS 1948 i Storbritannien men då 800 meter ansågs för långt för kvinnor (det fanns med 1928 i Amsterdam) ströks distansen från programmet. Då försökte hon komma med på distanserna 100 respektive 200 meter men till det var hon inte tillräckligt snabb och blev aldrig uttagen. Då hon 1949 gifte sig med Gustaf Holger Hedlund lade hon också löparskorna på hyllan. Men en bättre svensk löperska än Anna Larsson har vi sällan sett.
Källa: Tomas Junglander, Om idrott och annan kultur, artikel i Allers från slutet av 1940-talet.

Fångad i steget. Anna på omslaget till Edwin Ahlqvists tidning All Sport som gavs ut under åren 1945–1967 och skrev om all slags sport. Tidningen hade som mest 100 000 i upplaga.

Anna Larsson var omöjlig att slå
Namn: Anna Karolina Larsson Hedlund, i folkmun Nora-Anna.
Född: 2 januari 1922 i Nora. Dog i Nora 13 juni 2003.
Familj: Gifte sig 1949 med Gustaf Holger Hedlund och de fick sonen Jan 1953. Han omkom tragiskt i en bilolycka 1975.
Talang: Unik löperska och bäst på 800 meter.
Meriter: Förlorade inget lopp under sin karriär och slog tre världsrekord på 800 meter.