Mormors kök alltid rätt

Mormors kök alltid rätt

Minnenas Journal har spanat in 1900-talets kökstrender och upptäckt att inget är nytt under spiskåpan. Dagens moderna kök är inspirerade av Carl Larsson-idyll, äldre tiders lantkök och stramare 50-talsdesign. Följ med på en tidsresa!

20-tal

I gamla tiderns bondgårdar och torp var köket ett allrum där familjen arbetade, åt, umgicks och sov. Även i städerna kunde köket vara bostadens enda rum. I enkla lägenheter och arbetarbostäder var det under 1800-talet och i början av 1900-talet vanligt att man både åt och lagade mat i köket samtidigt som det fungerade som sovrum.

I den borgerliga stadsvåningen var köket under denna tid främst en arbetsplats för tjänstefolket. Sekelskiftesköken var platsbyggda med profilerade luckor och lister, öppna hyllor och krokar. Köken var ofta små, opraktiska och svårarbetade. En eftersatt arbetsplats för kvinnor.

30-tal

Vid samma tid blev Carl och Karin Larssons ljusa och luftiga inredningar en ny inspirationskälla för svensk heminredning, men det skulle dröja innan detta fick något större genomslag hos vanligt folk.

40-tal

Under 20-talet blev köken generellt sett mindre. Ibland kompletterade med ett separat matrum. Fortfarande gällde vedeldade järnspisar och fotogenlampor. Vatten bars ännu in och ut i hinkar och varmvattnet värmdes på spisen. Porslinet förvarades i fristående skänkskåp och maten ställdes i skafferi mot yttervägg, jordkällare eller i isskåp. Bänkarna var låga och avställningsytor saknades ofta helt.

50-tal

Den samhällsklass som egentligen skulle haft råd att bygga funktionella och praktiska kök var inte intresserad. Den anställde folk som jobbade i köket i stället. Och i arbetarhemmen var köket alltjämt en kombination av kök, matrum och bostadsrum. Ibland också med inneboende.

60-tal

Under 30-talet byggdes allt fler lägenheter med två eller tre rum med litet kök och matrum. På landsbygden däremot, där 50 procent av befolkningen ännu  bodde, levde fortfarande de äldre köken kvar. Det var i städernas nybyggen de nya planlösningar började dyka upp.

I funktionalismens tidevarv, som sträcker sig ungefär från 20-talet till 70-talet, var köken ofta långsmala och utan fönster. I stället fick man in dagsljuset genom en glasvägg ut mot den övriga lägenheten. Funkisköket hade fiffiga lösningar som till exempel de så kallade redalådorna, glaslådor för förvaring av torrvaror och kryddor som sitter i en egen liten hylla under överskåpen.

70-tal

Med senfunkisen kom de karaktäristiska sneda överskåpen som är djupare överst och grundare nederst. Dessa skåp, som var vanliga fram till 50-talet, har skjutluckor som löper i ett spår i stommen.

Under mitten av 40-talet utvecklades de svenska standardmåtten för kök och köksinredning som vi till stor del fortfarande använder. De olika funktionerna i köket anpassades för att bespara husmodern, som nu i många fall blev yrkesarbetande, onödiga steg. Under 40-talet fortsatte arkitekterna att rita lägenheter med små kök och ett separat matrum.

Det var egentligen först under 50-talet som köken började hamna i fokus ordentligt. Plötsligt började arkitekterna tänka på kvinnornas arbetsställning. Som en reaktion mot 30-talets små kök skapades den första svenska köksstandarden på 50-talet. Detta innebar bättre arbetsytor, mer ryggvänlig arbetshöjd, kylskåp, överskåp med skjutluckor och rostfria diskbänkar – allt måttat efter husmoderns längd.

Under 60-talet blev köken rymligare och standardlägenheterna större. Tre eller fyra rum och kök på 70–90 kvadratmeter var vanligt. Köket blev nu mer sparsmakat i designen och utformades oftare kvadratiskt med köksdelen i vinkel eller parallellt innanför den vidgade matplatsen vid fönstret. Bänkdiskmaskinen introducerades, den lilla runda modellen började tillverkas 1959.

Under 70-talet började köket på nytt bli ett umgängesrum. Matlagning blev från och med nu en angelägenhet även för män. Hemmafruidealet hade övergivits helt och hållet.
70-talet är det murriga årtiondet vad gäller inredning och också de färgade vitvarornas tid. Golven var ofta rutmönstrade, till en början med olikfärgade plattor av vinylplast eller annat konstmaterial, senare i form av korkmattor eller plastmattor som efterliknade klinkerplattor.

Utvecklingen mot köket som en umgängesform har fortgått fram till i dag. Öppen planlösning med kök och vardagsrum i ett och så kallade köksöar där spisen är placerad och som gör det möjligt att samlas kring spisen är populära lösningar. I och med att vi umgås i köket har det också blivit en viktig statusmarkör. Vi spenderar allt mer pengar på att renovera våra kök och vi slukar kokböcker som aldrig förr. God mat och matlagning har blivit en livsstil.

Gillar du 50-tal? Läs också här

Kommentarer