Makarna Myrdal vände upp och ned på Sverige

Makarna Myrdal vände upp och ned på Sverige

Få äkta par har haft sådan inverkan på Sverige som Alva och Gunnar Myrdal. Från den dag de först möttes tills att de dog ville de förändra landet. Och förändring blev det – på gott och ont.

Den som begett sig med tidsmaskin till det svenska 1930-talet hade kommit till något liknande ett U-land. Den lågkonjunktur som då svepte genom västvärlden hade även drabbat Sverige. Arbetslösheten var skyhög, barn undernärda, trångboddheten utbredd och hygienen usel; att det var under detta decennium Lubbe Nordström gjorde sitt klassiska reportage Lort-Sverige säger det mesta. Till detta tillkom en låg nativitet – så låg att många oroade sig över att Sverige skulle sjunka tillbaka i det nyss lämnade bondesamhället. Men lösningen fanns inom räckhåll. Den kallades “Social ingenjörskonst”, och två av dess främsta företrädare i Sverige var makarna Myrdal.

Alva och Gunnar Myrdal är så tätt förknippade med varandra att det är lätt att glömma att båda hade egna liv innan de möttes. Gunnar Myrdal var dalkarl i grunden: han föddes som Gunnar Pettersson i Skattungbyn i Orsa. Pappan var byggmästare, vilket gjorde att familjen flyttade ofta, men Gunnar såg sig ändå alltid som något av en dalkarl i grunden. Trots att han blev känd som pragmatisk socialdemokrat var han länge konservativt lagd, ett drag han ärvt av den politiskt aktive bondekonservative fadern.

1904 flyttade familjen till Stockholm, där Gunnar sattes i skola. Under gymnasietiden hette de intellektuella hjältarna Rudolf Kjellén och Eli Heckscher. Särskilt Kjelléns socialkonservativa folkhemsideologi kom att ha ett avgörande inflytande på Myrdal – liksom med tiden även på Sverige. Krigsslutåret 1918 påbörjade Gunnar juridikstudier vid Stockholms högskola, men han märkte snart att juridiken inte riktigt var vad han hoppats på. Det var hans fästmö, en ung studentska vid namn Alva Reimer, som fick honom att ändra inriktning och istället fördjupa sig i ekonomi.

Flit & strävan. Makarna Myrdal arbetande i hemmet i Bromma.

Alva Myrdals uppväxt var kusligt likt Gunnars. Även hon var dotter till en välbeställd byggmästare, Albert Reimer, och liksom Gunnars familj kom Alvas att flytta ofta. Till skillnad från Gunnars far var dock Albert stridbar socialdemokrat och nykterist. Även Alvas mor Lowa var politiskt intresserad, och i hemmet diskuterades politik lika ofta som andra diskuterar vädret. Lowa var liberal men i grunden ganska konservativ, och att dottern skulle utbilda sig var inget hon uppmuntrade. Men Alva var tidigt medveten om sitt värde och påbörjade studier hos en privatist. Senare har Alva Myrdal beskrivit sin uppväxt som hemsk, mycket på grund av modern. Paret Myrdal möttes av en slump. En sommardag 1919 bodde familjen Reimer på en gård utanför Eskilstuna, när tre unga män på cykel bad om nattlogi. Det var Gunnar och två kamrater som reste runt landet på semester. Männen tillbringade natten i ladan och dagen efter bjöd de Alva på bakelser i Eskilstuna. Alva drogs omedelbart till den stilige, intelligente ynglingen Gunnar, och Gunnar blev även han häftigt förälskad. Alva följde sedan med herrarna på luffen, ända tills Lowa satte stopp för det hela via telegram. Istället inleddes en intensiv brevväxling Alva och Gunnar emellan. Breven vittnar om djup och allvarlig förälskelse med känslor utanpå kroppen, något som inte riktigt stämmer med den rationella stelhet de kom att förmedla senare i livet. Men båda var tidigt övertygade om att de hittat sin framtid i varandra, något som alltså skulle visa sig stämma.

Gunnar lockade Alva till Stockholms högskola, där hon läste religions- och litteraturhistoria. Under tiden tog Gunnar sin jur kand. och fortsatte sedan studierna i ekonomi. Paret kom snart i kontakt med en grupp unga samhällskritiska radikaler, där bland andra Alf Johansson, Sven Markelius och Dag Hammarskjöld var pådrivande. Medan Gunnar fördjupade sig i nationalekonomi studerade Alva socialpsykologi, sociologi och pedagogik, bland annat under den berömde Jean Piaget i Schweiz. Det var också där paret började skriva på Kris i befolkningsfrågan, deras mest kända bok. Fröet till Kris i befolkningsfrågan såddes under en USA-resa ett par år tidigare. De djupa klyftorna paret Myrdal skådade där radikaliserade dem ytterligare och gjorde dem övertygade om vikten av en progressiv socialpolitik. När boken var klar vågade arbetarrörelsens förlag inte ge ut den, utan det blev Tor Bonnier som till slut såg till att den publicerades. I boken pläderar paret för en rationell, genomtänkt familjepolitik för att komma tillrätta med den sviktande nativiteten, vilken var frågan på allas läppar. En sakfråga som de särskilt stred för var en utökad barnomsorg i form av storbarnkammare, förbättrad hygien och barnbidrag. Detta frigjorde kvinnan, som därmed kunde uppmuntras att både föda fler barn, samt delta i arbetslivet. Även bättre bostäder krävdes. Industrialiseringen hade lett till en våldsam urbanisering, vilket i sin tur hade medfört en enorm bostadsbrist i Stockholm. Kris i befolkningsfrågan var ett debattinlägg man sällan sett maken till. Bokens upplägg var nytt så tillsvida att socialpolitik diskuterades vetenskapligt. Samhället skildrades som en organism som kunde formas i rätt riktning, om man bara satte in de rätta åtgärderna och finansierades av en aktiv fördelningspolitik. Detta sätt att resonera angav tonen för arbetarrörelsen och svensk politik för lång tid framöver. Boken är även talande för parets relation: det var Alva som skrev partierna om barn- och familjepolitik, medan Gunnar låg bakom de ekonomiska bitarna. Boken slungade in paret i den politiska och vetenskapliga celebriteten.

Stilmedvetna. Alva Myrdal i huset i Bromma som var ett funkishus för den nya tidens medborgare.

Under 1930-talet var Alva tillsammans med stadsplaneraren Sven Markelius engagerad i Kollektivhuset på Kungsholmen. Tanken med huset var att heltidsarbetande föräldrar här skulle få den avlastning de behövde i form av barnstuga, tvätteri, mathissar och butiker. Huset blev internationellt berömt, men själva bodde paret Myrdal aldrig där. Gunnar var å sin sida upptagen med sina bidrag till penning- och konjunkturteorin. 1933 blev han professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Där arbetade han och blev vän med Bertil Ohlin, en annan blivande politiker och Nobelpristagare. Båda tillhörde den så kallade Stockholmsskolan, där man arbetade med teorier inspirerade av den inflytelserike nationalekonomen Knut Wicksell. 1938 var paret åter i USA, nu för att studera Roosevelts New Deal-politik. Roosevelts idé, att staten skulle expandera bort den ekonomiska depressionen, kom att influera dem mycket och fick även starkt genomslag i Sverige. Men mängden resor makarna företog satte emellanåt det till synes stabila äktenskapet i gungning. Gunnar krävde tid av Alva, tid som hon sällan hade, då hon hade fullt upp med moderskap och karriär. Ändå var resandet nödvändigt, dels på grund av jobbet, men också på grund av deras rastlösa personligheter. Och de lyckades mot alla odds bevara äktenskapet trots att det blåste snålt ibland.

Karriärerna gick spikrakt uppåt. Gunnar blev snart världsberömd genom sin bok om amerikanska rasrelationer, An American Dilemma, 1944. Liksom Alva var han socialdemokrat – båda gick tidigt med i partiet – och även handelsminister i den socialdemokratiska efterkrigsregeringen 1945–47. 1947 kom det riktigt stora erkännandet, då han blev generalsekreterare i FN:s Europakommission i Geneve 1947–1957. De internationella framgångarna för Alva kom senare än Gunnars. 1948 var hon en kort tid chef för FN:s sociala avdelning i New York, men då Gunnar och barnen befann sig i Schweiz övergick hon snart till en chefspost vid UNESCO i Paris. Paret Myrdal, som bidragit till att förändra Sverige, såg numera hela världen som sitt arbetsfält. Alva Myrdal blev svensk ambassadör i New Delhi och arbetade där för demokratisering och social utveckling. Även Gunnar intresserade sig för Indien, och Sydostasien generellt. Ett tioårigt forskningsprojekt, “An Asian Drama”, lanserades 1967 och berörde underutvecklingens problem. Genom sitt ekonomiska arbete tilldelades han 1974 Nobelpriset i ekonomi. Vid den här tiden hade både han och Alva kommit att bli djupt engagerade i fredsrörelsen – vilket avspeglade sig i Alvas fredspris 1982. Makarna Myrdal var nu något av levande legender och sågs allmänt som fredsapostlar inte långt från Moder Theresas kaliber.

Drömhus. Sven Markelius ritade huset på John Ericssonsgatan på Kungsholmen. Alva var djupt engagerad i projektet.

Men just som deras gloria lyste som starkast hamnade den på sned. I de självbiografiska böckerna från 1980-talet beskrev sonen Jan Myrdal livet i familjen Myrdal som långt ifrån den idyll som föräldrarna hade försökt åstadkomma politiskt. Föräldrarna är enligt sonen oförstående och kalla; de prioriterar karriärer framför barnen och lämnar bort dem till hembiträden och släktingar. Alva beskrivs som iskall och beräknande, och Gunnar som tyrannisk och domderande. Berömd är scenen från boken Barndom där Alva sitter bakom sin son när han leker och antecknar hans beteende, som om hon studerade en hamster. Under en semesterresa ramlar Jan ur bilen. Den irriterade Gunnars svar blir då: “Sjåpa dig inte!” Makarnas kyligt rationella syn på barn och människor i gemen var genomgående, och Jan ogillade starkt att vara försökskanin. Även om de andra syskonen, Kaj Fölster och Sissela Bok, bidragit till att nyansera bilden av föräldrarna, var deras rykte för alltid befläckat. Gunnar och Alva tog också mycket illa vid sig av böckerna, särskilt Alva som alltid brottats med moderskapsfrågan. Sinnebilden av den rationella yrkeskvinnan som förenade familjeliv med karriär var för alltid borta. Makarna dog tätt efter varandra, Alva 1986 och Gunnar året efter.

Åsikterna om paret är än i dag givetvis delade. Socialt engagerade och drivna av en vilja till förbättring framhålls de ofta som pionjärer. Mot detta ställs parets uppfattning om steriliseringar, något som de ansåg vara nödvändigt för att förbättra den samhälleliga arvsmassan. Mellan 1935 och 1970 steriliserades cirka 60 000 personer i Sverige. Även den sociala ingenjörskonsten har kritiserats. Synen på samhället som en organism förminskar individen. Människan skulle fostras, lära sig att tycka och tänka rätt, och då fick individers fri- och rättigheter stå tillbaka. Men trots detta kan ingen förneka att makarna Myrdals drivkraft var en vilja att försöka göra gott.

Paret skapade det nya Sverige
Namn: Alva & Gunnar Myrdal.
Födda: Alva 1902–1986, Gunnar 1898–1987.
Familj: Gifte sig 1924 och fick barnen Jan Myrdal, Sissela Bok och Kaj Fölster.
Yrke: Alva var politiker och diplomat. Gunnar var nationalekonom och politiker.
Meriter: Alva fick Nobels fredspris 1982. Gunnar fick Nobelpriset i ekonomi 1974.
Kända för: Boken Kris i befolkningsfrågan (1934) som fick en enorm genomslagskraft och anses ha gett socialdemokratin dess grundvalar att stå på.