Livsnödvändig odling mitt i storstaden

Livsnödvändig odling mitt i storstaden

I dag ligger de som välskötta små gröna oaser runt om i våra städer. Men när koloniträdgårdarna kom i slutet av 1800-talet var de först och främst en odlingslott för att dryga ut den fattiga kosten.

Vårstädning på lotten. Britta Nordin och hennes man Åke vårstädar i sin koloniträdgård i Bergshamra i april 1952. I bakgrunden syns droskägaren Axel Grevillius, far till Britta.
Vårstädning på lotten. Britta Nordin och hennes man Åke vårstädar i sin koloniträdgård i Bergshamra i april 1952. I bakgrunden syns droskägaren Axel Grevillius, far till Britta.

En av de största folkomflyttningarna i Sverige ägde rum i slutet av 1800-talet. Efter jordreformer och befolkningsexplosion flyttade unga flickor och pojkar utan försörjning på landsbygden in till städerna i massor. Nya stadsdelar växte fram, många händer behövdes i de nya fabrikerna. Familjer med fem, sex barn trängde ihop sig i små fuktiga och dragiga enrumslägenheter, ofta med utedass på gården.

Under denna period växte koloniområdena i Sverige fram. Malmö Planterings- och Försköningsförening anlade de första lotterna redan 1895 vid Pildammarna. Snickarglädjen släpptes loss på små verandor, runt fönster och taknockar enligt tidens smak. Arbetarbefolkningen fick möjlighet att komma ut med familjen i friska luften, odla sin egen mat och vila efter fabriksarbetet. På kvällen gick man hem till lägenheten med korgar fulla av bär, frukt och grönsaker.

Lantlig idyll i storstaden. En familj i början av 1900-talet i sin koloniträdgård i Erikdals­lunden på Södermalm i Stockholm.
Lantlig idyll i storstaden. En familj i början av 1900-talet i sin koloniträdgård i Erikdals­lunden på Södermalm i Stockholm.

Idén kom från Tyskland och 1916 hade rörelsen spritt sig till 37 svenska städer. Både partier till höger och vänster använde kolonirörelsen i sin valpropaganda. I den danades friska, medvetna och hälsosamma kolonister som samarbetade med varandra och förädlade sina goda inre egenskaper när de byggde stugor och odlade. Ett slags idealsamhälle i miniatyr.

Under första världskriget var livsme­delsbristen stor och med hjälp av sin kolonilott kunde man försörja sin familj med näringsrik och mättande mat. Till en början fick man bara odla nyttoväxter som potatis, grönsaker, bär och frukt.

Anna Lindhagen_lowresAnna Lindhagen var en stark förespråkare för kolonirörelsen med ett stort intresse för natur, politik, kultur och social rättvisa. Hon kom från en högborgerlig familj men var varmt engagerad i arbetarrörelsen. 1906 skapade hon Föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm.

 

 

 

 

 

Anna__bergsson_lowresTillsammans med Anna Åbergsson arbetade hon hårt för att kolonirörelsen skulle spridas över Sverige. Anna Åbergsson, också hon med högborgerlig bakgrund, såg även till att kolonisterna fick bättre villkor i sina arrendekontrakt för trygghetens skull. I koloniområdet Eriksdalslunden i Stockholm har kvinnorna var sin gång uppkallad efter sig.

 

 

Besök vår webbshop