Lena Nymans kamp mot sitt dåliga självförtroende

Lena Nymans kamp mot sitt dåliga självförtroende

Filmen Släpp fångarne loss, det är vår blev en av många triumfer för Lena Nyman. Men hela livet kämpade hon mot sina egna bojor.

FÄNGSLANDE. Guldbaggebelönade Släpp fångarne loss, det är vår (1975) blev ett roligt inlägg i kriminalvårdsdebatten.

Den roliga filmen Släpp fångarne loss, det är vår får väl sägas vara en typisk 70-talsfilm med sin vänsterliberala syn på fängelse och kriminalvård. I dag hade den varit omöjlig, men huvudpersonen Lena Nyman som sjunger om att släppa fångarna loss är tidlös. Med sin mångsidiga skådespelarkonst och djupa röst med stockholmsdialekt har hon en plats i våra hjärtan. Kanske är det hennes komiska roller i olika Hasseåtage-produktioner som vi minns bäst. Revydebuten i Glaset i örat 1973 och hennes monolog Stadslollan blev en klassiker och följdes upp med succéer som Fröken Fleggmans mustasch och Svea Hund. Men Lena Nyman hade en lång karriär bortom revyscenen. Redan som sexåring gick hon på teaterskola och hon filmdebuterade i mitten av 1950-talet med Farligt löfte.

Blott 19 år gammal chockade hon publiken i filmen 491 som innehöll sexscener som fick censuren att ta till saxen. Även Vilgots Sjömans nyskapande Jag är nyfiken-filmer (gul och blå) rörde upp känslor och hennes nakna, lite mulliga kropp kommenterades illvilligt av tunga kritiker. Lena Nyman, som sedan tonåren kämpat mot hetsbantning och kroppsångest slog tillbaka, men de hånfulla angreppen satte djupa spår i henne. Det blev inte bättre av att hennes blygsamma lön stannade vid 250 000 kronor i dagens penningvärde medan Sjömans verk spelade in motsvarande 500 miljoner (!) kronor i USA. Lena Nyman föddes på Kungsholmen i Stockholm och växte upp i en enrumslägenhet med en frånvarande, bohemisk pappa och en mamma som hon inte hade någon vidare kontakt med. Men trots denna något kulturfattiga bakgrund och ett dåligt självförtroende tog hon modigt tillvara sina talanger.

Tidigt läser hon mycket och har höga ambitioner för sin konst. Hon kom in på Dramatens elevskola bland nära 200 sökande och spelade senare stora roller som Hedvig i Ibsens Vildanden med Ingmar Bergman som regissör. Den store regissören såg hennes storhet, men också hennes problem, bland annat med män som hon vek sig för och som utnyttjade henne. Någon långvarig, lycklig relation hade hon aldrig och fick inga barn.
– Du är en sådan som blir den som andra vill att du ska vara. Du måste sluta med det, sa Bergman. I boken Jag vill ju vara fri (Norstedts, 2013) skriver Annika Persson:
”När hon är ung strålar det begåvning ur varje por. Intelligens. Känslighet. Hon fyller rollerna med alltihop. De fyller henne i sin tur. Sen går hon sönder. Bit för bit. Hon super, tar tabletter, fylleringer. Missbrukar allt hon kan komma över. Arbete, vänner, älskare, droger, mediciner, alkohol och vanliga cigaretter.”

Drogerna skapar naturligtvis i sig ytterligare problem och Annika Persson berättar inkännande om det motsägelsefulla i Lena Nymans artisteri och höga ambitioner och det nedbrytande levernet. Boken bygger på 17 efterlämnade papperskassar med Lenas dagboksanteckningar och fullklottrade almanackor från hela livet. Trots allt orkar Lena Nyman ändå arbeta och gör älskade roller som Lovis i Ronja Rövardotter  (1984) . En bit in på 2000-talet klingar dock karriären av och filmen Att göra en pudel (2006) blir hennes sista. Mot slutet av sitt liv är hon svårt sjuk i spåren av sitt missbruk, bland annat i kol, och åker ut och in på sjukhus. Men hon orkar skämta ändå.
– Jag ska kosta på mig en lite dyrare champagne, sa hon 2009 efter att ha fått Cornelisstipendiet på 350 000 kronor. Dompan är ju aldrig fel. Tre år senare är hon borta. Men just en flaska Dompan, Dom Perignon, delas ut vid hennes grav varje år sedan 2014. Lena Nyman-priset till hennes minne gick 2016 till skådespelaren Malin Levanon.

SNACKIS. Olof Palme var med när Lena Nyman fick en Guldbagge för sin roll i Jag är nyfiken – gul. I filmen intervjuas han av Lena. En konstig roll för en politiker, menade en del.

På scen sen barnsben
Namn: Lena Nyman (1944–2011).
Född: Kungsholmen i Stockholm.
Familj: Gift med vissångaren Rune Andersson 1977–79, en tid sambo med skådespelaren Tomas Pontén.
Karriär: I teaterskola redan som sexåring, filmdebut 1955 i thrillern Farligt löfte. Dramatens elevskola och en rad tunga roller på Dramaten och på filmduken. Firad revystjärna hos Hasseåtage och rosad för flera skivor, några i samarbete med dåvarande maken Rune Andersson.
Prisad: Guldbagge, Cornelis Vreeswijk-stipendiet, Svenska Akademiens teaterpris är exempel på priser och utmärkelser.

Kommentarer