”Kvinnorna fick större frihet då de emigrerade”

”Kvinnorna fick större frihet då de emigrerade”

Alla känner vi till Kristina från Duvemåla. Men hur det gick för alla andra hundratusentals kvinnor som utvandrade till USA är inte lika välbekant. Ulf Beijbom har lyft fram deras öden i flera böcker. 

Författaren Ulf Beijbom i Växjö utkom 2006 med boken Utvandrarkvinnor Svenska kvinnoöden i Amerika. Under drygt tio års tid samlade han källmaterial, läste dagböcker och brev för att få ett grepp om vad det var som väntade de svenska kvinnorna när de anlände till USA.
– Männens historia är väldokumenterad. Det finns mängder av forskning som ger en bra bild av hur livet var för dem i det nya landet. Men hur det var för kvinnorna finns det inte lika mycket beskrivet, detta trots att det finns mängder av personligt källmaterial bevarat.

Han fann att kvinnornas dagböcker och brev ger en mer personlig och vardagsnära beskrivning.
– Här framträder känslor och sinnestämningar som ger en talande och levande bild av hur förhållandena var i det nya landet. Trots att kvinnorna på den tiden officiellt levde som omyndiga var det ofta de som drev igenom emigrationsbeslutet.
– I de dokument jag gått igenom framträdde kvinnorna som drivande för ett nytt liv i ett nytt land.

Kvinnors berättelser. ”Det finns många dagböcker och brev som beskriver de svenska kvinnornas öden som invandrare i USA. Men det är nästan ingen som tagit sig tid till att sammanställa vittnesmålen”, säger Ulf Beijbom.

Den första vågen av kvinnliga emigranter var dock familjebunden, det vill säga kvinnorna utvandrade i egenskap av hustru eller dotter. Men efterhand utvecklades ett nätverk där kvinnor som redan fanns på plats hjälpte sina kvinnliga bekanta hemma i Sverige med biljetten. Väl på plats fick de tjänst som hembiträden och kunde börja jobba av på skulden för överfarten. Även kyrkorna var drivande i att hjälpa kvinnorna till ett nytt liv. Inte sällan hade olika religiösa sällskap en gemensam reskassa för att erbjuda även de fattigaste en biljett till det nya landet. Det här lockade många ogifta kvinnor som inte hade möjlighet att spara ihop till en reskassa på egen hand. När passtvånget avskaffades 1860 försvann också de formella utvandringshindren för kvinnorna, medan männen fortfarande tvingades att försöka komma undan de allt tuffare kraven på att de skulle fullgöra sin värnplikt.

I takt med att allt fler emigrerade ökade oron bland de besuttna hemma i Sverige att all duglig och billig arbetskraft försvann.
– Under en tid fanns det en särskild byrå som inrättats för att varna framförallt unga kvinnor att ge sig iväg. I bygderna åkte föreläsare runt och berättade om riskerna med att de skulle bli bortrövade för att tvingas arbeta under slavliknande former på avlägsna farmar eller på bordeller i städerna, säger Ulf Beijbom som dock inte funnit några konkreta bevis på att det förekommit slavhandel i någon större skala. Han tillägger dock att det finns många frågetecken när det gäller all forskning om hur det gick för dem som emigrerade. De som inte lyckades lämnade sällan några spår efter sig till skillnad från dem som kunde ta för sig och slå sig fram i det amerikanska samhället.
– I det material som jag läst finns det även en tendens till att många beskrev förhållandena i det nya landet som rosenröda, vilket till viss del kan vara en naturlig försvarsreaktion. För den som blivit avrådd att resa gällde det ju att visa att beslutet ändå var det rätta.
– För de flesta blev dock emigrationen en ekonomisk fullträff. En piga som fick tjänst i ett hem i Chicago fick det enormt mycket bättre jämfört med om hon stannat kvar i Sverige. Skillnaden i levnadsförhållanden mellan USA och Sverige på den tiden var lika stor som det är mellan Sverige och de fattigaste u-länderna idag. Ulf Beijbom menar att de svenska kvinnorna även fick en högre status i det amerikanska samhället än vad de haft hemma i Sverige. En orsak till detta var att de flesta hade fasta jobb som hembiträden medan de svenska männen istället fick kortare anställningar på till exempel byggen. Med tanke på att de allra flesta gifte sig med en landsman gjorde detta att det ofta var kvinnorna som stod för familjens ekonomiska trygghet.

I de större städerna fanns det ett tydligt överskott av kvinnor bland de svenska emigranterna. Under de tidiga emigrantåren valde 90 procent en partner från Sverige medan resterande gifte sig med invandrare från andra nordeuropeiska lutherska samhällen. Även inom kyrkorna fick kvinnorna framträdande roller, antingen i den kyrkliga verksamheten eller som anställda inom kyrkornas projekt i form av sjukhus och skolor.
– Kvinnorna hade goda möjligheter att försörja sig på den amerikanska arbetsmarknaden, vilket gjorde att de fick en betydligt större frihet i att forma sina egna liv.
Fotnot: Totalt utvandrade cirka 1,5 miljoner svenska till USA, vilket i stort sett motsvarar folkmängden i dagens Estland. 

Skrivit flera böcker om emigrationen
Namn: Ulf Beijbom.
Född: 1935 i Härnösand.
Yrke: Historiker och författare. Har varit chef för Svenska Emigrantinstitutet i Växjö och bland annat gett ut Vilhelm Moberg och utvandrarbygden och Amerikaminnen på Norstedts förlag. Utvandrarkvinnor Svenska kvinnoöden i Amerika går att hitta på bokborsen.se