Natten går tunga fjät

Luciasången är en italiensk visa som skrevs av napolitanaren Teodoro Cottrau 1850. Texten handlar om en stämningsfull nattlig båtfärd, och refrängens ”Santa Lucia” syftar på en stadsdel vid en av hamnarna i Neapel – som har fått sitt namn av helgonet. Arvid Roséns text, som han skrev 1928, är den vi oftast sjunger om morgonen den 13 december. Natten går tunga fjät, runt gård och stuva. Kring jord som sol’n

Pepparkakor som bakats i generationer

I Göteborg finns ett tempel ditt alla vallfärdar för att få Sveriges godaste pepparkakor på julbordet. Hemligheten finns i ett recept som bagaren Per Blomdell ärvt från 1924. Det doftar jul redan i entrén. Väl inne i affären känns den påtagliga lukten av pepparkaka ännu tydligare. Vi befinner oss i en av Göteborgs mest juliga butiker så här års, Göteborgs pepparkaksbageri på S:t Sigfridsgatan i Örgryte. Ett litet bageri som

Rymdinvasion i Lappland (1959): Snällt monster syns sällan i bild

Bland många ambitiösa filmprojekt i Sverige, har flera fiaskon nått bioduken. Där inspelningar gått överstyr, ekonomisk kollaps som resulterat i märkliga filmer. Först ut är filmen om ett rymdmonster i Lappland. Svensk science fiction i fjällmiljö med rymdskepp och gigantiska monster som skrämmer samer och renar på flykt är inte något vanligt tema på den blåvita filmduken. Den svensk-amerikanska samproduktionen Rymdinvasion i Lappland är precis så unik som den låter.

Redan 1978 fanns ett #metoo: Rapporten som skakade tidningsvärlden

Metoo-kampanjen får Sverige att prata om trakasserier och övergrepp. Karin Alfredsson var en av dem som medverkade i 1970-talets motsvarighet till #metoo. Nu jobbar hon med en film om dokumentet på Aftonbladet. Aftonbladet på 1970-talet var en engagerad tidning som sig bör i tidens vänsteranda. Men på redaktionen växte missnöjet mot spritkultur, tafsande och en allmänt gubbsjuk och nedsättande syn på redaktionens kvinnliga medarbetare. Klimatet påverkade också upplagan som sjönk därför

”I varje söm, i varje tyglapp finns en historia”

Då kvinnor vägrades rätten att uttrycka sin förmåga att skapa, förflyttades kraften till det som hörde hemmet till. Lapptäcken är en berättelse om alla de kvinnor som skapade i skymundan.  När Åsa Wettres älskade farmor dog, var det julbonaden över kökssoffan som hon helst ville ärva. På den fanns tjugofyra tomtar – och två lapptäcken. De var Åsas första minne av lapptäcken. I barndomshemmet syddes det flitigt, och mamma hade

En snilleblixt födde succén Tetra Pak

Ruben Rausing och hans briljanta medarbetare skapade en världssuccé med sin mjölktetra. Tetra Pak är idag ett av världens största företag men att det var Erik Wallenbergs snilleblixt lyfts sällan fram.  I Skandinavien har mjölk i alla dess former varit livsnödvändig sedan urminnes tider. På landsbygden förlitade man sig länge på en egen ko, medan man i staden köpte mjölk i marknadsstånd eller från närliggande gårdar. När butikerna slog igenom mot

Reformer som gjorde skillnad: Striden om rätten till en värdig ålderdom

Långt före ordet pension fanns gällde fattighuset. Under 1900-talet kom ett antal pensionsreformer som underlättade livet för de som byggt samhället. På 1950-talet kom den stora ATP-striden som splittrade politikerna.   Långt före vi tog pension som något givet skaffades många barn i förhoppningen om att ett ljushuvud skulle titta fram för att säkerställa ens ålderdom eller så hamnade man på ett fattighus där man svalt ihjäl som oduglig. Allt

Film- och teatergeniet Alf Sjöberg: Hyllas fortfarande för sin mästerliga film Hets

Femtio år på Dramaten grundlade hans rykte som vår främste regissör och Ingmar Bergman såg honom som en av de stora genierna inom europeisk teater. Men Alf Sjöberg förknippas främst med mästerverket Hets. Ingen som har sett scenen kan glömma den. Den sadistiske läraren Caligula, mästerligt spelad av en uppenbart förtjust Stig Järrel, vandrar fram och åter i klassrummet. Medan han maniskt förhör sina elever på latinet viftar han med

Gunilla lyckades vända ett hårt liv till lycka

I Smedstorp i Skåne var skandalen ett faktum. Publiken var på väg att lyncha kändisgigolon Vincent Bjurström. Polis tillkallades men det var strippan Gunilla af Halmstad som lyckades få publiken på andra tankar.  Skandalmanagern Rolf Ingham fick en chock. Folkmassan spårade ur och försökte att lyncha hans mimande stjärna, kändisgigolon Vincent Bjurström. Våren 1966 utspelades ett svart kapitel i svensk folkparkshistoria med en turné som fick publiken att släppa hämningarna