Gud nåde den som tog sig ton mot hembiträdet

Gud nåde den som tog sig ton mot hembiträdet
Debut som dam i spårvagn Namn: Dagmar Ebbesen. Född: 1 oktober 1891 i Stockholm.  Död 1954. Yrke: Skådespelerska och sångerska. Filmdebut: I Mauritz Stillers Mannekängen (1913) som ”dam i spårvagn”. Kända filmer: Vi hemslavinnor (1942), Hemsöborna (1944) och Kristin kommenderar (1946).
Debut som dam i spårvagn
Namn: Dagmar Ebbesen.
Född: 1 oktober 1891 i Stockholm.
Död 1954.
Yrke: Skådespelerska och sångerska.
Filmdebut: I Mauritz Stillers Mannekängen (1913) som ”dam i spårvagn”.
Kända filmer: Vi hemslavinnor (1942), Hemsöborna (1944) och Kristin kommenderar (1946).

Trots att hembiträdet stod längst ned på stegen var hon älskad som få. Hon var rättrådig,
uppkäftig och en tidig feminist. Hon var den sista i huset man skulle trampa på tårna.

Hon blev en filmikon som utstrålade rättrådighet och kvinnlig urkraft. Biopubliken älskade henne så till den grad att hon fick en egen filmgenre som vann populäritet under tre hela decennier. Hon var det svenska folkhemmets orubbliga klippa – hembiträdet.
Året var 1923 och den populära danska pjäsen Den ny husassistent hade blivit film i Sverige under titeln Hemslavinnor.
Dagmar Ebbesen hade fått titelrollen som hembiträdet Kristiana efter att ha spelat henne över 500 gånger på teaterscenen med fenomenal framgång.
Filmen fick ljummen kritik, men alla var överens om en sak – Dagmar var briljant. Därför fick hon spela samma roll två gånger till på film, 1933 och 1942. Som Kristiana gick hon rakt in i biopublikens hjärtan och med henne föddes den så kallade hem­biträdesfilmen.

I dessa filmer var var historien alltid uppbyggd kring ett färgstarkt hembiträde. Oftast bestod handlingen i att en hemhjälp kommer till en familj som är i stort behov av en strukturerad vardag och som tack vare hembiträdets principfasta framfart snabbt får ändrade livsförhållanden.
Andra gånger handlade det om att en flicka från en annan klass eller ett annat yrke låtsas vara hembiträde för att vinna ett vad eller för att bevisa något för omgivningen.

 

Debuterade som dansös  Namn: Emy Hagman, född Blomster. Född: 9 juni 1906 i Göteborg. Död 1976.  Yrke: Revyartist, skådespelerska och sångerska. Filmdebut: I en mindre roll som expedit i Flickan från varuhuset (1933). Kända filmer: Vi Masthuggspojkar (1940), Göranssons pojke (1941) och Bröderna Östermans huskors (1945).
Debuterade som dansös
Namn: Emy Hagman, född Blomster.
Född: 9 juni 1906 i Göteborg. Död 1976.
Yrke: Revyartist, skådespelerska och sångerska.
Filmdebut: I en mindre roll som expedit i Flickan från varuhuset (1933).
Kända filmer: Vi Masthuggspojkar (1940), Göranssons pojke (1941) och Bröderna Östermans huskors (1945).

En sak förenade dock alltid genren mer än något annat – det skulle vara rejält underhållande!

Det gjordes ytterligare en populär film inom genren under 1920-talet och det var Bröderna Östermans huskors (1925), som även den skulle spelas in två gånger till, 1932 och 1945.
Men det var under 1930-talet som hembiträdesfilmen fick sitt riktigt stora publika genomslag, vilket ledde till fler och fler filmer inom genren.
En av anledningarna till den stora populariteten var att skådespelerskan Tutta Rolf, även känd från dåtidens revyscen, gjorde två hembiträdesfilmer som fick stor uppmärksamhet: Vi som går köksvägen (1932) och Sara lär sig folkvett (1937).
De över 200 000 husligt anställda som fanns i Sverige vid tiden lär även de ha hjälpt till med att höja publiksiffrorna. För vem vill inte se en film om sin egen yrkesgrupp?
Det fanns skådespelerskor som blev ett med sina hembiträdesroller och spelade dem om och om igen i genrens största filmer. Detta till biopublikens stora glädje.
Drottningarna inom genren var Rut Holm, Emy Hagman, Julia Cæsar och den redan nämnda Dagmar Ebbesen.

De spelade med stark utstrålning och stolthet och ingen tyckte att det var jobbigt att fastna i ett rollfack.
Emy Hagman sa till Filmjournalen i augustinumret 1945 när de pratade om alla hennes roller som huskors: ”Ärligt talat gör jag vilka kärringar eller köksbjörnar som helst bara det är en bra roll.”

 

Prutade ned sitt eget gage Namn: Rut Holm. Född: 1 november 1900 i Avesta. Död 1971.  Yrke:  Skådespelerska och sångerska. Filmdebut: Som piga i Weyler Hildebrands Söderkåkar (1932) där hon lär ha tyckt att 1 000 kronor i gage var för mycket och föreslagit 800 kronor i stället. Kända filmer: Skärgårdsflirt (1935), Frun tillhanda (1939) och Hanna i societén (1940).
Prutade ned sitt eget gage
Namn: Rut Holm.
Född: 1 november 1900 i Avesta. Död 1971.
Yrke: Skådespelerska och sångerska.
Filmdebut: Som piga i Weyler Hildebrands Söderkåkar (1932) där hon lär ha tyckt att 1 000 kronor i gage var för mycket och föreslagit 800 kronor i stället.
Kända filmer: Skärgårdsflirt (1935), Frun tillhanda (1939) och Hanna i societén (1940).

Ur genussynpunkt är hembiträdesfilmerna intressanta eftersom hushållsyrket är det enda utpräglade kvinnoyrke som fått en egen filmgenre.
Därtill kommer det anmärkningsvärda i hur rollfiguren utformades i film efter film. Hon var ingen hunsad eller försagd figur som man kanske skulle kunna tro med tanke på att yrket på många sätt stod längst ned på samhällsstegen.
I stället framställdes hembiträdet som det svenska folkhemmets stöttepelare nummer ett. Hon var flitig, pålitlig, rättrådig och barsk. Med skarp tunga kunde hon ge svar på tal och försvara både sitt kön och sin yrkesgrupp med en övertygelse som inte gick att ta miste på.
Med andra ord är figuren något av det mest feministiska som vi sett i den svenska filmhistorien.
Följande ordväxling som är tagen ur filmen Vi hemslavinnor från 1942 är ett samtal mellan den bortskämda frun i huset, spelad av Hjördis Petterson och det energiska hem­biträdet Kristiana, spelad av Dagmar Ebbesen. Det belyser väl hela hembiträdesfigurens pondus:
– Vad är det för påhitt att väcka mig så här dags?
– För att frun ska stiga upp förstås. Man blir bara tjock av att ligga.
– Låt bli mina kläder!
– Jo, för all del.
– Tror Kristiana att det är en lagård det här och att korna ska mjölkas. Det är ju alldeles kolsvart ute. Svara människa! Är Kristiana döv?
– Ja, när det passar mig.
– Jag är van att väckas med te på sängen och så ska jag sova till klockan 10.
– För mig får frun gärna ligga hela dan om intet annat finns att göra. Jag sköter huset själv utan hjälp!

Spelade kvinna i pöbeln Namn: Julia Cæsar. Född: 28 januari 1885 i Stockholm. Död 1971.  Yrke: Skådespelerska och sångerska. Filmdebut: I Victor Sjöströms Vem dömer (1922)  som ”en kvinna i pöbeln utanför  Vårfrukyrkan”. Kända filmer: Pensionat Paradiset (1937),  Sussie (1945) och Kronblom (1947).
Spelade kvinna i pöbeln
Namn: Julia Cæsar.
Född: 28 januari 1885 i Stockholm. Död 1971.
Yrke: Skådespelerska och sångerska.
Filmdebut: I Victor Sjöströms Vem dömer (1922) som ”en kvinna i pöbeln utanför
Vårfrukyrkan”.
Kända filmer: Pensionat Paradiset (1937),
Sussie (1945) och Kronblom (1947).

Hembiträdet fungerar som sannings­sägare och förnuftig kommentator, i synnerhet när det gäller att ge synpunkter på herrskapsfolkets liv och leverne, men även när det gäller att uttala sig om samhällsutveckling.

En annan viktig funktion som hon fyller är som medlare mellan familjemedlemmar eller som den förtrogna till någon i familjen, oftast tonårsdottern.
På så sätt ordnar hon allt som oftast upp problem innan de har hunnit växa sig för stora.
Men i de filmer där det finns en motsättning mellan herrskap och tjänstefolk blir hon i stället en representant för sin klass som verkar för sina rättigheter som både kvinna och arbetare. Folk älskade sina hembiträden och genren fortlevde med stor popularitet även under hela 1940-talet. Sedan försvann den, liksom yrkeskåren krympte och så småningom blev så gott som obefintlig.
Men filmerna finns bevarade och fortsätter att roa. Förutom att underhålla erbjuder de en unik inblick i ett stycke ovärderlig kvinnlig yrkeshistoria.

 

Vill du se mer kvinnokamp?

Missa inte:

När kvinnorna vägrade tiga!

Det manliga språket

Tanten är tillbaka!

Kvinnokamp under 150 år!

Facebooksidan – fullproppad med nostalgi!

Kommentarer