Firar 50 år: Toffelhjälten vi tagit till våra hjärtan

Firar 50 år: Toffelhjälten vi tagit till våra hjärtan

Lilla Fridolf har varit populär ända sedan 1955. Den populära radioföljetongen följdes av fyra succéfilmer och en egen serie­tidning. Det komiska med en kuvad man och hans huskors har fascinerat oss i mer än 60 år.

En dag i mitten av 1950-talet fick journalisten och författaren Rune Moberg, då anställd som textförfattare på Dagens revy i radio, ett samtal från Roland Eiworth. Roland Eiworth var chef på underhållningsradion och tyckte att skådespelaren Douglas Håge användes för lite i radio. Hade kanske Rune Moberg någon idé?
Enligt en intervju i Myggans nöjeslexikon utspelades följande dialog mellan de båda:
– Hur vore det med ett par i medelåldern? Det känns alltid lättare att ha två att laborera med.
– Vad säger du om Hjördis Petterson?
– Får vi henne är halva slaget vunnet.

Fem minuter senare var skådespelerskan Hjördis Petterson uppringd och tackade glatt ja. Efter det kontaktades Douglas Håge som tyckte att han hade spelat arga män så mycket på scen att han längtade efter att få göra det omvända. Han föreslog att hans karaktär i stället skulle vara en kuvad manstyp.
Rune Moberg tog sig en funderare och med inspiration från bland annat den amerikanska serien Gyllenbom, den svenska diton Fridolf Celinder och sig själv föddes figuren Lilla Fridolf och hans huskors Selma.

Lycklig morfar. Fridolf med sitt älskade barnbarn Lillen alias Valfrid.
Lycklig morfar. Fridolf med sitt älskade barnbarn Lillen alias Valfrid.

Under hösten 1955 sändes det första programmet i radioföljetongen och det blev snabbt ett populärt onsdagsnöje för en road publik.
Signaturmelodi till programmet blev en kuplett av revykungen Karl Gerhard, Lilla Frida och jag.
Rune Moberg hittade snabbt fram till den komiska stommen – huvudkonflikten i programmen skulle handla om Fridolfs och Selmas äktenskapliga duster. Fridolf skulle vara en riktig toffelhjälte och underordna sig sin dominanta hemmafru Selma.

Skratten klingade höga vid inspelningarna, som gjordes med sittande publik och var ett tidigt svenskt exempel på det amerikanska fenomenet ”sitcoms”. Serien kom att sändas periodvis fram till 1959, sammanlagt 40 veckor. Folk tilltalades av den lättsamma igenkänningskomiken och parets besvärliga äktenskapliga vardag.
Redan 1956 var det dags för figuren att göra entré på vita duken. Lilla Fridolf blev ändrat till Lille Fridolf (trots Rune Mobergs invändningar) och Lille Fridolf och jag hade premiär den 29 oktober och blev en av säsongens populäraste filmer. Det gav stort klirr i kassan för filmbolaget AB Publikfilm.
Den följdes upp av Lille Fridolf blir morfar (1957), Fridolf sticker opp (1958) och Fridolfs farliga ålder (1959).

Fridolf tar halsmått (eller?) på en sovande Selma i Fridolfs farliga ålder från 1957.
Fridolf tar halsmått (eller?) på en sovande Selma i Fridolfs farliga ålder från 1957.

Naturligtvis spelade Douglas Håge och Hjördis Petterson titelrollerna även på film. Deras dotter spelades av Inga Gill, förutom i film nummer två då det krockade med hennes graviditet och hon ersattes av Meg Westergren. Hennes man, folkskollärare Palm, spelades av Lars Ekborg.
Genom filmerna fick Rune Moberg debutera som manusförfattare för vita duken. Regissör för film ett, tre och fyra var Torgny Anderberg och för nummer två Per Gunvall. Pressreaktionerna var positiva och publiken strömmade till på alla filmerna.
Tyvärr gick Douglas Håge bort 1959, endast 61 år gammal. Därför blev det inga fler filmer. Att ersätta Douglas Håge med en annan skådespelare ansågs vara helt uteslutet. Lilla Fridolf var Douglas Håge och ingen annan.

Hemmafruns tuffa vardag. Att dra lakan kan sluta riktigt illa.
Hemmafruns tuffa vardag. Att dra lakan kan sluta riktigt illa.

Men 1960 fick karaktären nytt liv när den genom Semic Press blev egen serietidning efter att först ha varit serie några år i Bildjournalen och 91:an.
Den började med att ges ut en gång i månaden men blev så småningom så populär att den gavs ut var fjortonde dag. Rune Moberg hade fortfarande ett finger med i spelet genom att skriva intriger och repliker. Parallellt fortsatte serien att publiceras i Vecko-Revyn mellan 1969 och 1975.   

Från början tecknades serien av Torsten Bjarre men när den förekom i 91:an engagerades Gösta Gummesson som tecknade den mer porträttlikt från verkligheten. Men när Lilla Fridolf blev egen serietidning återvände Torsten Bjarre som tecknare, inte minst för att det ansågs bättre med en tecknare som framställde Fridolf mer olik Douglas Håge efter det att han hade avlidit.
Serietidningen gavs ut ända till 2006. Under några år på 1980-talet var upplagan så stor som 50 000 exemplar – den största under tidningens utgivningstid. Sedan sviktade dock upplagan och från 1995 och framåt var den framför allt en så kallad repristidning förutom när den på nytt dök upp i 91:an.

Lilla Fridolf och Selma försöker medla mellan de trätande unga tu i Lille Fridolf blir morfar från 1957.
Lilla Fridolf och Selma försöker medla mellan de trätande unga tu i Lille Fridolf blir morfar från 1957.

Men 2007 kom en vändning då den slogs ihop med ”Åsa-Nisse” under namnet Humorklassiker och fortsatte att ges ut under denna titel. Den har också getts ut som julalbum och pockets.
Lilla Fridolfs popularitet verkar aldrig ha avtagit. Repriserna i TV och radio har duggat tätt och tidigt blev filmerna utgivna på VHS. Och 2012 gav Folkets Hus och Parker i samarbete med Klubb Super 8 ut Toffelhjälteboxen innehållande samtliga filmer på DVD.

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *