Färdigsnackat i kiosken – en epok är över

Färdigsnackat i kiosken – en epok är över

Nu överröstar mobil­pratarna varandra i det offentliga rummet. Annat var det förr. Då fick den som ville ringa leta upp en telefonkiosk, stoppa i en 25-öring och lyfta bakelitluren. Den tiden är nu förbi.

Slutringt. Folke Ackerman visar upp en modell av den vackra pagodmodellen.
Slutringt. Folke Ackerman visar upp en modell av den vackra pagodmodellen.

Nu försvinner telefonkioskernas från gator och torg i Sverige efter 115 år. En som vet allt om denna utveckling – och avveckling – är före detta Televerksarbetaren Folke Ackerman.
– Pappa som var snickare anlitades flitigt av dåvarande Telegrafverket redan 1949, och själv började jag 1968 med att jobba natt med driftsövervakning av alla Stockholms läns telefonstationer, berättar han. Tio år senare blev jag anställd för att bland annat renovera och underhålla våra telefonkiosker i trä och metall.

Nu närmade sig telefonkioskerna sin storhetstid, de hade aldrig varit flera och arbetet med att laga rutor, byta telefonkataloger och måla om dem i orange var omfattande.
– Ytterligare tio år senare, vid slutet av 1980-talet, började användningen av mobiltelefoner ta fart vilket blev början till slutet för telefonkioskerna, säger Folke. De har dock blivit kvar tills idag när de flesta har en smartphone, vilket inneburit det definitiva slutet för den gamla tekniken.

Steg för steg. Pedagogisk beskrivning för hur man ringer från en telefonautomat.
Steg för steg. Pedagogisk beskrivning för hur man ringer från en telefonautomat.

Det var också länge sedan telefonkioskerna var en lönsam del av Televerkets, senare Telia Soneras, verksamhet. De har under senare år snarare betraktats som en service och trygghet för medborgarna.
– Går vi tillbaka 100 år så fick ju telefonisten gå in och bryta samtalet för att tala om att det var dags att lägga i en ny fem- eller tioöring, säger Folke. Och under min tid har vi ju, förutom all service och reparation, fått åka runt i skärgården och tömma apparater för att ha hela båten full med enkronor på vägen hem. Sådan administration och skötsel kostar pengar.

Konkurrensen mellan olika operatörer ser vi måhända som en relativt ny företeelse. Faktum är att den fanns redan 1914 när kunderna kunde välja mellan att ringa i Rikstelefons eller Allmänna Telefonbolagets kiosker.
– Valfriheten fanns där men det var kanske inget priskrig, säger Folke.

Klassisk hytt. Så här såg telefonkioskerna ut 1934 och en lång tid framåt.
Klassisk hytt. Så här såg telefonkioskerna ut 1934 och en lång tid framåt.

De telefonkiosker som ännu en tid står i våra tätorter ses nog inte som några smycken i det offentliga rummet. Det fanns dock en tid när man inte sparade på mödan för att göra dem både vackra och funktionella. Den första kiosken som togs fram i Sverige, den gröna Pagoden från 1901 med sitt tak i zinkfjäll, är ett exempel på det. På 1980-talet tog LM Ericsson fram exakta kopior av Pagoden, men med tak i stansad koppar,
– Den var estetiskt mycket genomarbetad och utrustad med paraplyställ, askkopp för cigarren och ett urtag i hyllan för att även korpulenta män skulle få plats där inne, berättar Folke Ackerman, som genom det hantverksföretag han startade 1990 tagit sig an att renovera de äldsta av de som finns kvar.
Den pågående avvecklingen av telefonkioskerna är kanske det mest konkreta tecknet på den teknik- och informationsrevolution vi genomgått.

(L)urhytt. Första telefonkiosken kom i Stockholm i slutet av 1800-talet. Den fick smeknamnet Pagoden.
(L)urhytt. Första telefonkiosken kom i Stockholm i slutet av 1800-talet. Den fick smeknamnet Pagoden.

Knappt någon ringde från en kiosk 2013

I Berlin började man 1881 använda ”offentliga fjärrsamtalsplatser”, där telefonerna fanns på till exempel postkontor och restauranger. Dessa skulle bli föregångare till telefonkioskerna.
Den äldsta och första telefonkiosken i landet är av modellen Pagod. Den började ritas år 1899 av ingenjören Celion vid Kungliga Telegrafverket och placerades 1901 i Humlegården i Stockholm.
I dag kan en originalkiosk av modellen Pagod ses vid bland annat Mosebacke torg i Stockholm.
På 1980-talet fanns över 44 000 telefonkiosker i landet, varefter de blivit allt färre. År 2010 fanns bara 2 700 av dem kvar.
Under 2016 kommer landets alla telefonkiosker att försvinna, men undantag av några av 1901 års modell som kommer att bevaras utan apparater av kulturhistoriska skäl.
Telia gjorde undersökning av våra telefonvanor 2013. På frågan om man ringt från en telefonkiosk under det senaste året svarade 98 procent nej.

Kommentarer