Ernst Rolf: Glädjens monark hade ingen säck att lägga sorgerna i

Ernst Rolf: Glädjens monark hade ingen säck att lägga sorgerna i

I år är det 125 år sedan den store revykungen Ernst Rolf föddes. Han var sin tids ledande schlagerartist och blev berömd för de lyxiga och storslagna revyerna. Odödliga örhängen och glatt humör var hans melodi men det fanns även mörka stråk i hans liv.

Trots överflödet av prakt var Ernst Rolf själv den obestridliga medelpunkten i sina shower, som präglades av hans personliga charm och det alltid goda humöret. Ett gemyt som knöt an till traditionerna i svensk varieté och revy från äldre tider – i Amerika kallades det vaudeville.

Ernst Rolf kom förbluffande nära sin amerikanska förebild, teaterproducenten Florenz Ziegfeld som satte upp sin första revy 1907. Tio år senare startade Ernst Rolf den berömda Fenixkabarén i Stockholm.

Ernst Ragnar Johansson föddes den 20 januari 1891 i Falun. Redan som barn trakterade han fela, gitarr och dragspel och han sjöng egna små visor i nykterhetsloger och på privata danstillställningar, ackompanjerad av sin äldre bror Birger.

Femton år gammal började han arbeta på postorderfirman Åhlén och Holm i Insjön, men det skulle snart visa sig att det var show business som var hans framtid.

Här träffade han nämligen den man som definitivt skulle forma honom till artist, katalogtryckeriföreståndaren Ragnar Åkerblom, som också var Insjöns revypappa och rolighetsminister. Tillsammans började de uppträda som sångduo och Ernst Ragnar Johansson blev Ernst Rolf.

Våren 1907 slutade Ernst Rolf hos Åhlén & Holm för att på allvar pröva på artistyrket. Påverkad av sin vän Ragnar Åkerblom reste han till Göteborg för att provsjunga hos Axel Engdahl på Folkteatern. Ernst Rolf engagerades men tillhörde teatertruppen bara en kort tid, från oktober 1907 till april 1908.

I GOTT SÄLLSKAP. Ernst Rolf tillsammans med hustrun Tutta Rolf (till vänster) och Josephine Hall efter en revy på Chinateatern 1930.
I GOTT SÄLLSKAP. Ernst Rolf tillsammans med hustrun Tutta Rolf (till vänster) och Josephine Hall efter en revy på Chinateatern 1930.

Därefter följde en arbetsam men lycklig tid. Efter att ha härjat en hel del år i den tidens folkpopulära genre, bondkomiken, gick Ernst Rolf så smått över till det betydligt elegantare kabaréfacket.

Under krigsåren slog han helt och fullt igenom som revydirektör. Den 29 september 1917 öppnades portarna till Ernst Rolfs kabaré på Fenixpalatset i Stockholm. Palatset hade just tagits över av Hilda Welander, som genast hade försäkrat sig om Ernst Rolf som kabaréledare. Rolf, som vid det laget hade ”tränat” hos kabaréartisten Bokken Lasson i Oslo, fick en fast lön – en ersättning som också skulle inkludera de artister han ville anställa.

Ernst Rolf inledde med sitt paradnummer Lägg dina sorger i en gammal säck. Kabarén blev en klar framgång och drog fulla hus fram till hösten 1919.

Fenixtiden blev Ernst Rolfs stora genombrott som kuplettsångare av världsformat och i och med revyn Lyckolandet på Oscarsteatern 1924 blev han också hyllad som Skandinaviens störste showman.

Revyn vimlade av praktfulla kostymer, vackra glänsande dekorationer, färgprunkande ridåer och tekniska trick – det optiska tricket med jätteormar och fyrfota djungeldjur fick publiken att hisna. Men största bifallet skördade Ernst Rolf själv med kupletten Bättre och bättre dag för dag. Mer perfekt kunde han inte signera sin optimistiska inställning.

Revygänget. Skådespelarna Karl Gerhard, Tutta Rolf, Ernst Rolf och Brita Werner på väg hem från en föreställning.
Revygänget. Skådespelarna Karl Gerhard, Tutta Rolf, Ernst Rolf och Brita Werner på väg hem från en föreställning.

Med pukor och trumpeter, bokstavligen, inledde Ernst Rolf 1925 sin berömda Cirkusera. Men innan han kunde dra in med sitt brokiga sällskap i den gamla häst­operan på Djurgårdsslätten i Stockholm, var han tvungen att bekosta en genomgripande ombyggnad. Ett tilltag som kostade honom i det närmaste 100 000 kronor, ett kapital som han givetvis hade lånat upp.

Att snåla in på någonting låg inte för revykungen, då det gällde att skapa en magnifik och konstnärlig ram åt sina revyer. Ytterst sällan gick det storstilade ihop för honom, vilket dock aldrig hindrade honom från att fortsätta.

Fast Ernst Rolf hade inte räknat helt fel den gången han rustade upp Cirkusbyggnaden. Han gjorde en enorm publiksuccé och alla baxnade inför prakten och det stora, internationella artistuppbådet.

Mitt på scenen var en konstis utlagd och på denna utfördes virvlande skridskodans av en trupp importerade Tiller Girls, en av dåtidens förnämsta danstrupper. I samma revy var som sista aktslut inlagt den så kallade Valenciatablån: en hel spansk stad med jättetrappor. Upp och ner på dessa trappor marscherade så ”Rolfs flickor”, ett hundratal kanske, insvepta i spanska sjalar och sjungande ”Valencia, heta nätter, kastanjetter och ett vin så rött som blod …”.

Revyer på Cirkus. Ernst Rolf rustade upp den gamla hästoperan i Stockholm för att kunna skapa sina praktfulla scenografier.
Revyer på Cirkus. Ernst Rolf rustade upp den gamla hästoperan i Stockholm för att kunna skapa sina praktfulla scenografier.

Även 1926 års Cirkusrevy var laddad med överraskningar. Temat var sjörövare och scenen var bräddfylld av svartmuskiga pirater och rödflammande piratflickor. Effektfullast var ett egyptiskt sceneri med en gåtfull sfinx i bakgrunden och Nilen rinnande ner i en bassäng under scengolvet.

Malört i bägaren fick Ernst Rolf dock. Hans långivare hade nämligen förnuftigt nog lagt beslag på kassorna kväll efter kväll, sånär som på gager och hyra. Sista kvällen på Cirkus krävdes Ernst Rolf dessutom på 5 000 kronor för skadegörelse i lokalen av Svenska Boxningsförbundet – Cirkus egentliga hyresgäst.

Om något nytt dök upp på kontinenten var Ernst Rolf genast framme och engagerade det till sin revy. Kosta vad det ville.

Några dagar innan premiären på en av hans revyer i Göteborg talades det i tidningarna om en ”negertrupp” på trettiofem personer som gästade Stockholm och även planerade att gästspela i Göteborg. Ett sådant besök skulle vara synnerligen ovälkommet för revykungen – vem vet, kanske skulle de ta publik från hans teater!

Sagt och gjort. Ernst Rolf använde hotellets samtliga telefoner och dikterade massvis av telegram. Och när göteborgarna dagen efter slog upp sin morgontidning kunde de läsa att Rolfs sällskap om trettio vita artister nu utökats med trettiofem svarta.

Ernst Rolf gjorde en av sina största succéer. Men tjänade han något på det? Inte ett rött öre!

Som en roman med mörka kapitel ter sig Ernst Rolfs liv. Han mötte och genomlevde allt med sammanbiten energi och trosviss optimism. Han hade tidvis jätte­inkomster. Men under vissa perioder av sitt liv kunde han också vara fattig som en kyrkråtta. Då vände han ofta galghumoristiskt ut och in på sina byxfickor.

Sandhamn 1930. Tutta Rolf och Ernst Rolf på en båtutflykt tillsammans med bland andra Karl Gerhard och Isaac Gründewald.
Sandhamn 1930. Tutta Rolf och Ernst Rolf på en båtutflykt tillsammans med bland andra Karl Gerhard och Isaac Gründewald.

Till humöret var Ernst Rolf oftast som ett aprilväder. Solskensglad ena ögonblicket för att stunden efter känna sig djupt nere. Ibland kunde han brusa upp av minsta anledning mot folk och nära nog ta heder och ära av dem. Men han var också den förste att räcka handen till försoning. Och då var allt frid och fröjd – tills nästa gång humöret rann på.

Hans hälsa var inte den allra bästa och ofta tvingades han av sjukdom till långa perioder av overksamhet. Att han inte skulle bli gammal anade nog också hans närmaste.

Efter otaliga hot och iscensatta självmordsförsök hände så den grå och regniga julaftonen 1932 det som många befarat.

Vid elvatiden på förmiddagen for Ernst Rolf tillsammans med makan Tutta från sin villa i Djursholm in till Stockholm. De skildes åt och Ernst Rolf fortsatte till hotell Atlantic, där han drack glögg med en gammal bekant.

Vid tvåtiden beställde han en bil från Stureplan och åkte till sin sommarvistelse Mölna gård på Lidingö. På vägen stannade han till vid ett apotek för att köpa nervlugnande medel. Han lär ha varit djupt nedstämd eftersom Tutta, som var hans tredje fru, meddelat att hon tänkte flytta ifrån honom.

Ernst Rolfs trädgårdsmästare på Mölna gård har berättat hur han såg sin arbetsgivare sätta sig på bryggan och stoppa i sig ett pulver. Sedan hade han kastat sig i vattnet. Han låg där i högst en minut, plaskade vilt och ropade på hjälp och tog de få simtagen tillbaka mot bryggan där han hjälptes upp av den tillspringande trädgårdsmästaren. Denne hämtade hjälp för att snabbt få Ernst Rolf inomhus.

När han efter några minuter kom tillbaka med flera personer hindrades de av revykungens stora grand danois som ställt sig bredbent skyddande över sin husse. Först efter en halvtimme lyckades de få undan hunden och det troliga är att Ernst Rolf under den tiden ådrog sig lunginflammation.

På nyårsdagen 1933 jordfästes Ernst Rolfs stoft i Engelbrektskyrkan i Stockholm, som var fylld till sista plats. Över 40 000 personer följde denne glädjens monark till hans sista vilorum. En trettio man stark orkester bestående av tidigare och dåvarande medlemmar i Rolfs revyorkester föregick sorgetåget ut till begravningsplatsen på Norra kyrkogården och spelade sorgmarscher.

I eftermälet av Ernst Rolfs gode vän Ture Nerman kunde man bland annat läsa: ”Hans storhetstid har kvarlämnat några av livets festligaste minnen, alltifrån den grandiosa, oförglömliga premiären på Fenix 1917 med Lägg dina sorger i en gammal säck.”

Ernst Rolf gav sina medmänniskor många goda råd – men själv hade han ingen säck att stoppa sina sorger i…

Optimist. Ernst Rolf blev hyllad som Skandinaviens störste showman.
Optimist. Ernst Rolf blev hyllad som Skandinaviens störste showman.

Spelade in 851 skivor

Namn: Ernst Ragnar Johansson.
Född: 20 januari 1891 i Falun.
Död: 25 december 1932 (41 år) i Stockholm.
Yrke: Sångare, skådespelare, revykung och skivbolagsdirektör.
Karriär: 1907 bytte han namn till Ernst Rolf och började turnera som skådespelare och vissångare. Han hade en förmåga att hitta melodier som fastnade. Många av våra vanligaste allsånger kommer från Ernst Rolf-revyer. Han var en av sin tids mest produktiva grammofonartister och gjorde sammanlagt 851 skivinspelningar.
Familj: Hustrun Margit Strugstad (1916–1923). Med henne fick han barnen Sven Erik 1918 och Aniti 1919. Hustrun Gueye Wetterstrand (1924–1927), tillsammans fick de sonen Lars 1923. Hustrun Tutta Berntzen(1930–1932). De fick 1931 sonen Tom.

10 Rolf-pärlor vi minns

1. Min vår är din vår
2. Lägg dina sorger i en gammal säck
3. Ju mer vi är tillsammans
4. Jag är ute när gumman min är inne
5. Tacka vet jag det som var en gång
6. Inte gör det mig nåt
7. Det är kvinnan bakom allt
8. Bättre och bättre dag för dag
9. Han har blivit mycket bättre
10. Det är grabben med chokla’ i

Några av Ernst Rolfs revyer

Kvinnan du gav mig (1920)
Lyckolandet (1924)
Leve Kvinnan (1925)
Rolf-Revyn 1927 (1927)
Rolfs Jubileumsrevy (1928)
Rolfs Revy 1930 (1939)
Rolfs Revy av Karl Gerhard (1931)
Rolfexpressen ut i det blå (1932)

Bättre och bättre dag för dag

Nu för tiden var person håller på med suggestion och själv man avgör nu sitt väl och ve.
När den stora skrällen kom köpte jag en bok därom, hatten av för gamle herr Coué.
Jag lärt att hur åt helsike det hela än må gå ska man bara hålla huvu’t upp och säga så:
Bättre och bättre dag för dag, bättre och bättre dag för dag.
Bara glädje hjärtat rymmer, strunt i sorgerna och alla bekymmer!
Om än ställningen är svag, så sjung med välbehag:
Ah-ah-ah-ah-ah-ah-ah!
Det går bättre och bättre dag för dag.
Jämt och ständigt man oss glatt med krascher, skoj och extraskatt, humöret rent utav jag skulle mist, om jag inte, som ni sett, kunde ta det hela lätt, gudskelov att man är optimist.
När banker går kaputt och bringar andra med på fall och själv jag följer med, så säger jag i alla fall:
Bättre och bättre dag för dag,
Bättre och bättre dag för dag.
Alla får vi våra slängar, lyckan hänger inte bara på pengar!
Vid vart grundligt nederlag så hoppfullt sjunger jag:
Ah-ah-ah-ah-ah-ah-ah!
Det går bättre och bättre dag för dag.