Familjen fanns i väskan

En familj med glada barn sitter i baksätet på en bil, år 1924.
Bilutflykt 1924.

Jag var tolv år när min pappa kom upp från källaren med armarna fulla. ”Vill du ha det här, Leone? Annars slänger jag det.”

Den gamla läderväskan var inte svår att öppna. Inuti låg en bunt med sköra papper. Det var ett virrvarr av dikter, teaterpjäser och fotografier. Det var min gammelfarfars virrvarr och plötsligt hade han kommit till liv igen, mitt i vardagsrummet.

Här gömde sig bilutflykter på 20-talet, lata dagar i solen år 1930 och fnissande kvinnor runt en charmig irländare år 1911. En ung gammelfarmor Annie, när hon precis hade fått min farfar.

Tänk att få fråga om de var lyckliga och höra hur deras vardag såg ut. Vilka var dom? Vad jobbade dom med? Hur såg deras liv ut? Väskan gjorde att jag tog kontakt med min farmor och snart satt vi lutade över många koppar med te för att tyda den snirkliga skrivstilen.

Här nere kan du se några av bilderna. Dom fyller mig jämt med inspiration och nya frågor. Om du har jobbat med släktforskning känner du säkert igen dig – man vill bara veta mer!

Det är bra tur att det finns bortglömda läderväskor i källaren. Och det är bra tur att det finns farmödrar där ute. De kan både ge en, en bit historia. Och kanske även en bit tårta ibland.

Två tjusigs män och en kvinna med hatt står vid akten av en båt.
Ute på båtfärd i solen, 1911.

 

Två fnissande damer står bredvid en charmig ung man år 1911.
Två damer, Nylbie och Woldmars syster Eyvor, blir charmade av irländaren år 1911.

 

Baksidan av kortet visar snirklig skrivstil som beskriver de två damerna och den charmiga irländaren.
Baksidan av kortet. Det var viktigt att påpeka att den unge mannen kom från Irland.