Einar Nerman, skaparen till Solstickan: Alla världskändisar ville bli porträtterade

Einar Nerman, skaparen till Solstickan: Alla världskändisar ville bli porträtterade

Einar Nerman blev världsberömd konstnär efter att han skapat Solstickan och porträttet på Greta Garbo. Monnica Söderberg träffade honom 1981 och fick en exklusiv intervju. 

Jag träffade konstnären Einar Nerman i herrgården Hersbyholm, hans hem på Lidingö, då han fyllt 93 år. Han var vital, mötte mig på gårdsplanen klädd i jeans och en skotskrutig utanpåskjorta. Mönstret hette Black Watch, ett klassiskt klanmönster som han alltid älskat.

Nerman berättade inledningsvis att han hade bestämt sig för att köpa Hersbyholm redan som barn, långt innan han blev berömd för sina karikatyrer av Greta Garbo och andra världskändisar och akvarellen Solstickan med sonen Tom som modell. 1930 blev Hersbyholm hans egendom. Karikatyren av Greta Garbo hängde i det röda biblioteket och akvarellen Solstickan i det solgula köket, originalet är just inte mycket större än en tändsticksask. Vi talade om Einar Nermans liv privat och i rampljuset som konstnär. Han träffade Garbo första gången på en bjudning hemma hos mamma Ida Nerman. Skådespelerskan Mimi Pollak kom dit med sin väninna, på den tiden hette hon Greta Gustavsson. Einar hade beundrat Greta på avstånd men när de väl träffades blev han så generad att han inte kom sig för att säga något.

I fint sällskap. Einar Nerman skålar 1974 med Ingrid Bergman och klädskaparen Max Goldstein, mer känd under namnet Mago.

De tre möttes dagen därpå på Hamngatan i Stockholm. Greta stannade och sade till Einar: ”Jag tycker att ni är trevlig!” Sedan återsågs de i New York. Greta hette nu Garbo och filmade. Einar var där för att göra karikatyrer av känt folk, som Garbo, för en amerikansk tidning. Han var världsberömd för sina karikatyrer i svart/vitt av tidens kändisar, tecknade sedan 1919 för den fina engelska teater- och filmtidskriften The Tatler och bodde med hustrun Kajsa, barnen Tom och Anita i en vacker herrgård utanför London. Greta var lite krasslig då de möttes på hennes hotellrum. Einar gjorde karikatyren av ”den gudomliga”. Den valsade sedan runt i all världens ledande tidskrifter, men originalet hamnade hemma hos Einar.

Vänskapen med Garbo bestod livet ut. Till jul sände hon alltid ett brev till familjen Nerman. Einar Nerman var estet och Hersbyholm hans drömslott. Som liten tillbringade han några somrar med mamma, storebror Ture och tvillingbrodern Birger på Lidingö. Pappa Janne var kvar i bokhandeln i Norrköping. En dag kom de förbi Hersbyholm. Gossen Einar tittade på den stora, vackra byggnaden och sade: ”Här skulle jag vilja bo en gång i tiden.” Kring 1928, då familjen bodde i England, såg han en annons i en svensk dagstidning om att Hersbyholm var till salu. Einar lade ett bud men säljaren ångrade sig. Efter många om och men fick han köpa herrgården 1930 och familjen flyttade då hem till Sverige.

Gudomligt söt. Sonen Tom fick ofta ställa upp som modell då pappa Einar skulle måla.

Men Einar Nermans barndomstrakter var inte Stockholm utan Norrköping. Där föddes han 1888 och där drömde han om att bli artist. Han tyckte om att dansa, spela teater och måla. Bröderna hade andra yrkesplaner. Birger blev professor i arkeologi och Ture journalist, poet och politiker. 1905 tog Einar ett steg närmare konstnärsyrket. Han blev elev vid Konstnärsförbundets skola i Stockholm och professor Richard Bergh. Einar studerade tillsammans med Isaac Grünewald och Einar Jolin. 1908 blev de tre elever hos den världsberömde konstnären Matisse i Paris och snart själva mycket framgångsrika. Einar Nerman for ut i världen, till London, Amerika, London igen och Paris. Och han gifte sig borgerligt 1916 med Kajsa, dotter till skulptören Christian Eriksson. Bröllopsresan gick till Selma Lagerlöfs trakter, till Rottneros gamla herrgård och den vänliga prostinnan Unger. Einar hade skissblocket med sig. Han hade fått i uppdrag av Bonniers att illustrera Gösta Berlings saga. Unga fru Kajsa stod modell som både Ebba Dohna och Marianne Sinclair. Även skådespelarna Gösta Ekman och Uno Henning anlitades som modeller. Och Selma Lagerlöf skrev tackbrev där hon uttryckte att hon var så glad, så glad för Nermans illustrationer:
”Själv har jag fått mer glädje av Gösta Berling än av någon annan bok. Hoppas att ni också skall få den lön som ett gott arbete ännu skänker även i denna onda värld”, skrev Selma Lagerlöf den 15 december 1916. Einar Nerman hade kvar brevet då vi sågs.

Den gudomliga. En av de mest berömda teckningar som Einar Nerman gjort, den på Greta Garbo. De blev senare vänner livet ut.

1919 kom han till England med Kajsa och ettårige sonen Tom. Han arbetade på The Tatler och tillhörde tillsammans med Kajsa de moderna innekretsarna i London. Ibland dansade de i prinsen av Wales´ sällskap, han som abdikerade, gifte sig med Wallis Simpson och blev hertig av Windsor. Sommaren 1921 hade Nermans en svensk barnflicka. Hon hette Inga Tidblad och lagade underbar mat, det gjorde även Kajsa. Inga ville till teatern och så blev det ju med stor framgång. När familjen Nerman kom hem till Sverige igen 1930 var de fyra, dottern Anita hade fötts 1926, och snart blev man fem med Rosita. Så levde de lyckliga på Hersbyholm tills döden kom och knackade på. Lilla vackra Kajsa dog 1960 och Tom 1975. Året innan Kajsa dog hade Einar och hon varit på resa till Mexiko med Greta Garbos bror Sven och hans fru. De brukade resa ut tillsammans. Tom hade tidigt fått stå modell för sin pappa. Han blev Tummelisa i H.C. Andersens saga, en illustration som senare blev inspiration till Solstickan.

Det var ont om tid när Nerman fick frågan om han ville göra etiketten till den första tändsticksasken.  Han tittade på bokillustrationen Tummelisa och tänkte att den kanske kunde göras om lite för att fungera på asken. Han bytte ut facklan mot solen och en odödlig bild var skapad!

Einar var även en duktig dansare
Namn: Einar Nerman.
Född: 1888 i Norrköping.
Död: 1983 på Lidingö.
Yrke: Konstnär.
Familj: Gift med Kajsa 1916 och de fick tre barn. Sonen Tom stod som modell till Solstickan.
Karriär: Han studerade bland annat för Matisse i Paris och lärde sig även dansa och gjorde turnéer i USA och Storbritannien. Han blev snabbt en erkänd konstnär och jobbade för flera utländska tidningar.

Kommentarer