Del 4 Semester­lagen: Semester gav oss en chans att hämta andan

Del 4 Semester­lagen: Semester gav oss en chans att hämta andan

Många insiktsfulla arbetsgivare såg till att arbetarna fick vila upp sig för att orka med. Men det fanns alltid de som såg arbetare som boskap. I kampen för ett värdigt liv skapades lagar om semester.  

Rätt! Den här kvinnan har fattat galoppen och håller sig i trim på semestern.
Fel! Så här skulle man inte göra på semestern, staten ville att man skulle hålla sig fysiskt i form för att orka mer då man kom tillbaka.

Att ”ta semester” är ett ungt begrepp i vårt medvetande. Att en arbetare skulle ha rätt till sin egen tid sågs inte med blida ögon, vare sig av jordägare, industrimän eller maktelit. Ägandet av en människas tid ställdes på sin spets vid förrförra sekelskiftet då agitatorer reste runt och dundrade mot att folk slet ut sig under usla förhållanden. Strejker avlöste varandra och samhället började så sakteliga hörsamma kraven och anpassa sig. Men då två veckors semester lagstadgades 1938 var knappast syftet att medborgaren skulle lata sig och dricka brännvin. En bild motståndarna till att arbetarna fick sin vila, gärna målade upp.

Nu skulle den nya människan danas och ledigheten var en handskakning på att man skulle vila upp sig för att komma stärkt tillbaka till jobbet. Varje människa var en kugge i det nya samhällsbygget och nu ville staten ha ett ord med i laget. I utbyte mot en allt högre levnadsstandard skulle medborgaren under semestern leva ett sunt friluftsliv, bilda sig och ställa undan flaskan. Medborgaren skrev ett samhällskontrakt med staten i utbyte mot att få ett bättre liv.

Under 1930-talet slog modern camping igenom och vi svenskar trampade ut i naturen. Det var inte bara stärkande för själ och hjärta, det passade väl in i våra tunna plånböcker. Efter andra världskrigets slut tog industrin rejäl fart och vi fick allt mer i våra plånböcker då välståndet fördelades. 1951 fick vi tre veckors semester och vi hade råd med bil, nu fanns inga begränsningar och då vår lediga tid utökades till fyra veckor 1963 stod charterbolagen redo att ta oss till exotiska resmål som Mallorca. Semesterturismen har i dag med våra fem veckor växt till en storskalig industri. Och varken godsherren eller staten bestämmer längre över vår fritid.
(P.S. Ordet semester är ett franskt låneord som betyder halvårspermission och har sina ursprungliga rötter i latinets seme´stris.)

”Jag vet av erfarenhet att fabrikernas folk, dessa människor, som långa tider av året ej få gå ut medan solen är uppe, ha en märkvärdig förmåga att tillgodogöra sig naturens hälsobringande krafter. Jag har sett hur en enda veckas vistelse på landet verkat underbart stärkande på uttröttade arbeterskor, hur vissheten om att kunna få en tids ledighet och glädjen att planera för denna tid uppehållit krafter och humör under långa månader av ytterst ansträngande arbete.”
Gerda Meyerson (1866–1929), skrivet 1917 i Arbeterskornas värld. Studier och erfarenheter.