Coca-Cola kan tacka Alexander för succén

Coca-Cola kan tacka Alexander för succén

Nästan alla har någon gång hållit i en Coca-Colaflaska. Men inte många vet att det var en glasblåsare från Surte som skapade den kurviga succén. Läs om formtalangen Alexander Samuelssons makalösa karriär.

 

Glasblåsaren Alexander Samuelsson från Surte (1862–1934) var gift två gånger och fick tre barn. Yngst var sonen William som dog 1974.
Glasblåsaren Alexander Samuelsson från Surte (1862–1934) var gift två gånger och fick tre barn. Yngst var sonen William som dog 1974.

Surte glasbruk i Ale kommun utanför Göteborg är nedlagt sedan 35 år, men minnena från storhetstiden lever vidare hos många av kommunens äldre invånare. Bruket stod mitt i byn och var den självklara arbetsplatsen för flera generationer under drygt ett sekel.
Glasblåsarna är ett yrkesstolt folk som tidigt startade fackförening och visste sitt värde. Alexander Samuelsson, son till en skicklig smed, var säkert inget undantag.

Familjen kom till Surte 1873 och Alexander, född 1862, började snart arbeta vid bruket. Men redan efter några år ville han vidare i livet och som 21-åring utvandrade han till Amerika för att aldrig återvända. Ett äventyr han delade med många tusen andra i sin generation vid denna tid. Drömmen om ett bättre och rikare liv lockade.
Naturligt nog drogs Alexander till glasindustrin i Amerika. Han fick så småningom jobb hos Everett Glass Company i Newark, Ohio. Det var här som karriären tog fart för den skicklige glasblåsaren. Han utvecklade nya maskiner och metoder för flasktillverkning och blev ett hett namn i glasbranschen.

1904 började han som produktionschef hos Root Glass Company i Terre Haute, tio mil från Newark, som redan tillverkade glasflaskor åt Coca-Cola och det är nu hans öde länkas ihop med den svarta drycken.

Originalflaskan.
Originalflaskan.

Läskedrycken skapades av apotekaren John Stryth Pemberton 1886 som en medicin mot nervösa besvär och baksmälla. När drycken senare blandades med kolsyra var succén ett faktum. Ett problem för företaget var alla konkurrenter som sålde snarlika drycker och försökte snylta på framgången.

Då föddes tanken på en unik flaska som skulle förknippas med Coca-Cola så till den milda grad att en kund skulle känna igen flaskan i sömnen. En designtävling utlystes.
På Root Glass Company fick Alexander Samuelsson och några kolleger uppdraget att utveckla ett tävlingsbidrag och under stort hemlighetsmakeri satte de i gång.

De sökte inspiration genom att läsa om kokabladet och kolanöten, ingredienserna som gett drycken dess namn. Men det blev till slut den kurviga formen på kakaobönan som fick männen att tända till.
De vann designtävlingen i Atlanta och på patenthandlingen står Alexander Samuelsson som upphovsman.

När masstillverkningen  drog i gång hade flaskan förändrats något och blivit lite smalare, endast två stycken flaskor finns kvar av den ursprungliga prototypen. En är i privat ägo och den andra är en välbevarad raritet på Coca-Colamuseet i Atlanta.
Alexander Samuelsson blev inte rik på sitt storverk, men kunde dra sig tillbaka till ett gott pensionärsliv vid 70 års ålder. Huset i Newark står kvar och vid Terre Haute finns en skylt till minne av flaskpionjärerna. Men inte så mycket mer.

Cocacola03MJO01_lowresAlexander efterlämnade inga brev eller dagböcker. En katekes som han ägde är det enda privata som finns kvar. Man vet alltså inte så mycket om hans tankar och funderingar och heller inte vad han tyckte om Coca-Cola. Men det är uppenbart att glasblåsaren från Surte var en skicklig hantverkare med stor talang för design och med kunskap om de tekniska krav som massproduktionen ställde.

Cocacola07MJO01_lowresBesök glasbruksmuseet

Glasbruksmuseet i Surte visar en spännande utställning om Alexander Samuelsson.
Öppet: 7/1–12/12 tisdag–fredag, söndag, kl 11–15.

Besök vår webbshop

Kommentarer