Barnens ekonomitidning fyller 90 år – grattis Lyckoslanten!

Barnens ekonomitidning fyller 90 år – grattis Lyckoslanten!

Är jag en Spara eller en Slösa? Frågan har genom åren fått miljontals skolbarn att fundera på hur de använder veckopengen. Tacka 90-åriga Lyckoslanten för det!

Barn var sannerligen inte bortskämda på 1920-talet med egna tidningar. TV fanns inte och radion var helt färsk. Det skulle dröja åratal innan det fanns medier som vände sig till barn och ungdom.
Mot den bakgrunden föddes tidningen Lyckoslanten och blev en succé. I oktober 1926 kom första numret och utgivare var Svenska Sparbanksföreningen efter en idé från USA.
Tanken var att fostra barn i ekonomiskt tänkande. Ordföranden i Sparbanksföreningen, Victor Schneider, slog an tonen direkt när han frågar vad barnen ska göra med en slant de håller i handen, köpa en bakelse eller en karamell?
”Vet du, då skulle jag vilja säga något till dig, bara två korta ord som inte äro svåra att komma ihåg: Spara den!”
Namnet Lyckoslanten kläcktes av hushållerskan Emma Andersson i en tävling och det gjorde henne säkert lycklig för belöningen var 50 kronor vilket motsvarar över 1 300 kronor i dag.
Nyttiga pekpinnar i all ära, men inte hade de räckt för att tidningen skulle leva i 90 år.
Lyckoslanten innehöll redan från början roliga serier, tävlingar och tips vilket gjorde den populär hos som mest nära en miljon läsare.
Så hög var rekordupplagan 1957. I dag når Lyckoslantens fyra årliga nummer 350 000 barn i klasserna 4–6 och har hyllats för sin förmåga att begripligt förklara svåra ekonomiska frågor för en ung läsekrets. År 2009 fick den priset Årets Guldblad.

Skaparen. Det klassiska paret skapades av Birgitta Lilliehöök.
Skaparen. Det klassiska paret skapades av Birgitta Lilliehöök.

Ett älskat inslag i tidningen redan från början var figurerna Spara och Slösa som skapades av konstnärinnan Birgitta Lilliehöök (1899–1990) och som fanns med ända fram till 1963 då figurerna tillfälligt gick i pension. Men nu är de tillbaka, tecknade och moderniserade av Lena Forsman.
Hur det kunde låta i serien framgår av ett exempel från 1937 (läs här under). Moralen kan förefalla mossig, men visst håller grundbudskapet att vi inte ska slösa utan hushålla med våra resurser?
I våra dagar handlar det dessutom inte bara om privatekonomin i spargris och plånbok utan om hela jordens ändliga tillgångar.

Den här versen om Spara och Slösa är ju föredömlig i sin syn på återvinning:
Kläder är så dyra, usch!
Spara går på ändringskurs
Slösa köper allting nytt
Kläder har hon aldrig sytt
Spara syr och sparar bra
Sina pengar ska hon ha
Till en cykeltur i vår
Slösa bara skulder får
lyckoslanten1932_lowres

År 1948 gjordes också en film som du kan se på Filmarkivet.se. Få seriefigurer har blivit så slitstarka i samhällsdebatten som dessa två karaktärer. I oräkneliga reportage har finansministrar och direktörer i mer eller mindre smickrande ordalag liknats vid Spara och Slösa. Frågan är vem som är vem bland dagens makthavare?
Läs mer om dagens Lyckoslanten Swedbank.se.
LS1926_lowres