Arga fruar såg till att järnvägen byggdes

Arga fruar såg till att järnvägen byggdes

1902 startades arbetet med att bygga linjen från Skövde till Axvall. Där övade militärer som inte var intresserade av någon snabbare resväg. De ville veckopendla men deras fruar ville annat.  

Nostalgisk tågläsning. Boken Skövde – Axvalls Järnvägar är skriven av Thomas Ohlsson och Kent Friman och utgiven på Trafik-Nostalgiska Förlaget. Den går att hitta på bland annat bokus.com för 226 kronor.

I boken Skövde – Axvalls Järnväg berättar författarna Thomas Ohlsson och Kent Friman om SAJ-banan som gick mellan Skövde och Axvall. Men de skriver också om bygden längs banan, om lok, vagnar, rälsbussar och personalen. Banan Skövde – Axvall var inritad på kartor 27 år innan den fanns i verkligheten. Redan 1872 hade man tillsatt en kommitté för att undersöka möjligheterna att bygga en järnväg över Billingen. Anledningen till att politikerna i Skövde var så angelägna att få till en förbindelse väster ut var att Skövde höll på att bli isolerad från de andra orterna i Skaraborgsbygden, skriver författarna. Eftersom Skövde var en garnisonsstad och militären övade i Axvall (Axevalla Hed) under den varma tiden av året var de beroende av ett snabbare transportsystem. Att åka tåg till Axvall innebar att man först fick åka stambanan till Stenstorp, för att där göra en omlastning innan man kunde åka vidare till Axvall, en resa på två timmar. De militära myndigheterna i Skövde hade stora transportbehov för manskap, hästar, vapen med mera och var pådrivande för att den nya järnvägen skulle komma till.

Gubbar i hatt. Här möts de båda rälsläggarlagen på sensommaren 1903. Unionsflaggan anger punkten där den sista skenskarven skruvades ihop. Vagnarna är öppna transportvagnar med sittbrädor och stege. Observera att Plommonstop var på modet då.

Med den nya banan skulle det bara ta 40 minuter att åka från Skövde till Axvall, vilket gjorde att man kunde dagpendla mellan orterna. Enligt bokens författare var inte officerarna så intresserade av någon ny bana, eftersom de trivdes med att vara tillsammans med sina arbetskamrater i Axvall och tyckte att det gick utmärkt att veckopendla till familjen i Skövde. Detta gillade inte deras fruar. De blev därför en påtryckargrupp för den nya banan banans tillkomst och började agera i olika lokala medier. 1902 startades arbetet med att bygga banan Skövde – Axvall. Rallarna kom från olika håll i landet. Många var erfarna järnvägsbyggare medan andra var arbetslösa som fick jobb. Som mest jobbade 300 rallare uppdelade på 30 arbetslag. Den 26 mars 1904 öppnades banan för trafik och verksamheten utvecklades positivt redan från början, vilket gjorde att det uppstod brist på vagnar.

Premiärtur. Första tåget färdigt för avgång på SAJ-banan den 31 mars 1904 vid Skövde järnvägsstation.

1948 köpte Statens Järnvägar (SJ) upp de flesta smalspåriga järnvägarna i Skaraborg. Skövde – Axvall fick leva till 1961 innan den gick i graven. 1967 var banan uppriven och i dag är den ombyggd till cykelväg. Boken Skövde – Axvalls Järnväg är i stort format, vilket gör rättvisa åt alla de fina bilderna i boken. Det är en bok för både den som är järnvägshistoriskt och lokalhistoriskt intresserad, men även för dem som ska göra en cykeltur på den ombyggda banvallen, eftersom författarna skriver om de platser som ligger efter banan.

Omlastning pågår. Soldater och material från Skövde omlastas vid Stenstorps station i slutet av 1800-talet, för vidare färd mot Axvall.