70-talet – så skaffar du stilen

70-talet – så skaffar du stilen

I demonstrationstågen syntes mönstrade skjortor, T-shirts med politiska budskap och trendiga jeans. Stil och mode var inte längre kopplat till pengar, nu var det miljötänk och second hand som gällde. 

Efter Woodstockfestivalen år 1969 började hippietiden att blomstra. Man ville bränna behån och bära blommiga långklänningar och runda solglasögon. Regler var till för att brytas och plötsligt vågade män och kvinnor bära samma kläder.

"Hair" Treat Williams © 1979 United Artists * Editorial Use Only *


De etiniska influenserna och folkdräktsromantiken gjorde att kaftaner, kimonos och Nehru-jackor fick klä de trendmedvetna. Färger som brunt, orange, gult och grönt blev populärt. Gärna i material som velour, sammet och frotté. Bomullsfrotté användes till mer än bara handdukar, det var till exempel perfekt till strandklänningar. Samtidigt började affärskvinnan bära kostym som liknade mannens.

AGNETHA FÄLTSKOG artist 1973 mars.
AGNETHA FÄLTSKOG artist 1973 mars.


Blommor, broderat och batik
syntes överallt. Handarbete fick sig ett uppsving och man använde stickning, lapptäcksmönster och broderi för att skapa sin egen look. De kortkorta shortsen stickade man själv. Stilen skulle vara en blandning mellan hemgjorda kläder, modemärken och second hand – och gärna lager på lager. Mode skulle inte behöva kosta.


Sportmodet blev trendigt
även utanför sporthallarna. Björn Borgs bravader gjorde att pannbandet, träningsoveraller och gympashorts bars av var och varannan person. Ingemar Stenmark gjorde att vi suktade efter skidoveraller i murriga färger och Stenmarksmössan när vintern kom.

Modellfotografering 1970-talet
Modellfotografering 1970-talet.


Kvinnor och män
började bära samma slags kläder. Fransiga läderjackor och afghanpälsar bars av alla, liksom kaftanen. Det dök även upp särskilda unisex-overaller i velour. Uttrycket velourpappa beskrev pappor som var mjuka och mysiga, likt velour. Helst ville man gå klädd i något från Mah-Jong.


Behån skapade debatt.
Vissa ville ”bränna behån”, eftersom den ansågs förtryckande. För de som ändå ville bära behå fanns modeller som Abecitas ”lilla undret” i tunn, elastiskt nylontrikå. Den sas passa nästan alla bröststorlekar. Den första joggingbehån skapades under 1970-talet av två pungpåsar från trikåkalsonger med en resår under bysten. Men helst ville man inte ha underkläder överhuvudtaget. Trosor och kalsonger var små och gjordes i crêpenylon.

Ung kvinna i 70-tals moderna utsvängda jeansbyxor 1973
Ung kvinna i 70-tals moderna utsvängda jeansbyxor 1973.


Jeansjackor, jeanskjolar,
jeansshorts, snickarbyxor och byxdräkter syntes överallt och kunde bäras vid alla tillfällen. Bara Gul&blå sålde 400 par jeans om dagen under det tidiga 1970-talet. Ett universalplagg hade gjort intåg och många klädkoder bröts i och med att män och kvinnor kunde bära jeans till fest. Byxorna var så tighta att man behövde hjälp för att få igen dem och de blev allt mer utsvängda nertill.

BOB WELCH 1945 - 2012, American musician, former member of Fleetwood Mac 1978

Till sitt långa hår bar hippies läderremmar som pannband. Huvudet kunde även kläs av filthatt med breda brätten, sotarmössa i trikå eller en turban. Exotiska örhängen, skramlande armband, halsband och scarfar kunde bäras av både män och kvinnor. Stora glasögon fick en att se intellektuell ut. Man bar väskor med glasbroderier, virkade torgkassar eller något skapat av mattrester. Platåskor eller träskor klädde fötterna – om man inte var barfota. Proggare bar palestinasjal, näbbkängor och Kånken-väska. Allting klätt med pins och politiska budskap.

A young woman enjoying her After Eight mints 1970's

Ögonen skulle sminkas med ögonskugga i grönt, ljusblå och lila. Ögonfransarna markerades spretigt med mascara i svart, vitt, blått eller rött. De modiga inspirerades av glamrocksidoler som Ziggy Stardust med sitt androgyna ansikte och glitter.

BRIGITTE BARDOT PUBLICITY STILL FOR 'VOULEZ VOUS DANSER AVEC MOI' IN 1959

Håret skulle vara lättskött. Det fick växa långt, hos både kvinnor och män. Vissa bar peruk för att få ha ett afro. Musikalen Hair och svenska idoler som Björn Skifs, Ted Gärdestad och Björn Borg influerade hårtrenderna. Man lät även mustaschen och polisongerna växa. Kvinnorna lockade håret med sämskskinnspapiljotter och flätor, det skulle se slarvigt och ruffsigt ut som Brigitte Bardots frisyr. Det färgades hennarött, blont och svart.

Samma år som den ökända nattklubben Studio 54 öppnade i New York släpptes filmen Saturday Night Fever med John Travolta. Discomodet blev hett över en natt. På dansgolven kunde man ana satinkavajer, hot pants, spandextoppar och stretchoveraller. Allt som var glittrigt, glansigt och stretchigt sågs som attraktivt.

Mot slutet av 1970-talet växte sig punken allt starkare. Ett antimode dök upp och band som The Ramones, Sex Pistols och modedesignern Vivienne Westwood stod främst i ledet. Trasiga strumpbyxor, nedklottrade skinnjackor och extrema frisyrer upprörde de vuxna.