Kvinnokamp under 150 år

Kvinnokamp under 150 år

Från myndighetslagen till rösträtt, fri abort och jämställdhet – vägen till kvinnors lika rätt har varit lång. Följ med på en rättviseresa från 1800-talets mitt fram till i dag. 

Det var under 1800-talets mitt som något hände i världen. Kvinnor började organisera sig för sina rättigheter. Sedan dess har kvinno­rörelser i olika former utmanat, ifrågasatt och kämpat. Här får du några milstolpar i Sveriges kvinnors historia.

Författaren Fredrika Bremer  var en av pionjärerna för den svenska kvinnorörelsen. Hon bidrog till att driva fram beslutet att ogifta kvinnor kunde bli myndigförklarade 1858.
Författaren Fredrika Bremer var en av pionjärerna för den svenska kvinnorörelsen. Hon bidrog till att driva fram beslutet att ogifta kvinnor kunde
bli myndigförklarade 1858.

1858 Debatten har pågått sedan 1809, men nu beslutar riksdagen att en ogift kvinna som fyllt 25 år får bli myndigförklarad om hon anmäler det till domstolen. Kvinnan behöver dock tillstånd från målsman. Stridande för lagen var bland andra författaren Fredrika Bremer. Hon ses i dag som en pionjär för den svenska kvinnorörelsen och för kvinnors rätt att bli myndiga. Hennes socialrealistiska bok Hertha från 1856 ger uttryck för det och ska ha spelat stor roll för att lagen antogs.

1864 Mannen förlorar sin lagliga rätt att slå sin hustru, något som kallas hustruaga. Många män, framför allt de liberala, utnyttjar aldrig den rätten då den anses förnedrande, men nu blir det olagligt.

1873 Kvinnor får rätt att studera på univer­sitet och ta akademisk examen. Men de får ännu inte ta någon teologisk eller högre juridisk examen. Det här året bildas också Sveriges första kvinnosaksförening, Föreningen för gift kvinnas äganderätt, av feministerna Anna Hierta-Retzius och Ellen Anckarsvärd. Föreningen ifrågasätter bland annat mannens makt över sin hustru både kroppsligt och ekonomiskt. Föreningen bidrar till 1874 års lag för gifta kvinnors rätt att själva ha hand om sin arbetsinkomst. 1895 går föreningen samman med Fredrika Bremer-förbundet som startades 1884 i syfte att påverka det samhälle som inte ger kvinnor möjligheter till utbildning, samhällsinflytande eller egen försörjning. Förbundet existerar än i dag och är därför en av Sveriges äldsta kvinnoorganisationer.

1919 Den kvinnliga rösträtten röstas nu fram i Sverige efter hela tolv års utredning. Pådrivande för kvinnors rösträtt är bland annat Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR), som bildats 1902 och är en förening som har stöd både från höger och vänster. Socialdemokraten Signe Bergman och högerorienterade Lydia Wahlström är de ledande inom organisationen. LKPR självupphör 1921.

1921 Nu hålls det första valet där kvinnor får rösta. Fem kvinnor tar också plats i riksdagen. Det är liberalen Elisabeth Tamm, socialdemokraterna Agda Östlund och Nelly Thüring samt Bertha Wellin från Lantmanna- och borgarepartiet i andra kammaren samt Kerstin Hesselgren i första. Men få kvinnor röstar i valet och kvinnorna i riksdagen får inte delta i arbetet på samma villkor som män. De får jobba hårdare och enbart ägna sig åt så kallade kvinnofrågor, som inte anses viktiga. Kvinnornas strategi blir därför att sam­arbeta över partigränserna för att få genomslag för sina förslag.

Från vänster: Karin Kock-Lindberg var Sveriges första kvinnliga statsråd. Alva Myrdal arbetade bland annat för att modernisera barnomsorgen. Kerstin Hesselgren blev riksdagsledamot 1922 och Sveriges första bostadsinspektris och första yrkesinspektris.
Från vänster: Karin Kock-Lindberg var Sveriges första kvinnliga statsråd. Alva Myrdal arbetade bland annat för att modernisera barnomsorgen. Kerstin Hesselgren blev riksdagsledamot 1922 och Sveriges första bostadsinspektris och första yrkesinspektris.

1935 Alva Myrdals bok Stadsbarn kommer ut och blir Sveriges största skrift om barnomsorg. Alva Myrdal vill modernisera barnomsorgen och att kvinnor ska få delta i arbets­livet på samma villkor som män. Under senare delen av 30-talet sker en kraftig utveckling av barnomsorgen. Abortlagstiftningen är sträng och det är olagligt att upplysa om preventivmedel. Kvinnor är rädda för att bli gravida och för att behöva utföra illegal abort. Elise Ottesen-Jensen, grundare av Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, reser hela Sverige runt för att föreläsa om hur kvinnor skyddar sig mot graviditet. Främst vänder hon sig till arbetarklassen och strider för fri abort, avskaffandet av preventivlagarna och för homosexuellas rättigheter. Det hon gör är olagligt och flera gånger riskerar hon fängelse, men hon får gehör för sitt arbete. 1938 tillåts preventivmedel men får bara säljas i affärer för sjukvårdsartiklar.

1939 Kvinnor kan nu inte längre bli avskedade på grund av graviditet, föräldraskap eller giftermål om de jobbar inom statlig tjänst.

1965 Kvinnokampen har legat i stiltje sedan andra världskriget. Nu börjar den åter resa sig. Först nu kriminaliseras våldtäkt inom äktenskapet. Samma år gör P-pillret sitt intåg på den svenska marknaden. P-pillret ses som en frihetsrevolution för kvinnor då de får möjlighet att själva ta kontroll över sin kropp och reproduktionen.

1968 bildas Grupp 8 som på bred front slåss för att kvinnor ska få en bättre tillvaro.
1968 bildas Grupp 8 som på bred front slåss för att kvinnor ska få en bättre tillvaro.

1968 Grupp 8 bildas av Barbro Backberger, Birgitta Bolinder, Gunnel Granlid, Birgitta Svanberg, Greta Sörlin, Ulla Torpe, Iréne Matthis och Louise Waldén. De kämpar för kortare arbetsdag, utbyggd barnomsorg, fri abort och rätt till smärtlindring vid förlossning. 1971 börjar Grupp 8 återuppväcka Internationella kvinnodagen. Grupp 8 ses som en symbol för 70-talets kvinnorörelse.

1975 Den nya Abortlagen börjar gälla. Från och med nu får kvinnan göra fri abort fram till den 18:e graviditetsveckan, det vill säga hon behöver inte ha särskilda medicinska skäl för att göra abort.

1980 Sveriges första jämställdhetslag börjar gälla, vilket innebär att män och kvinnor får samma villkor i samhällslivet. Det gäller lika rätt i fråga om arbete, anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Lagen är könsneutral men syftar främst till att förbättra kvinnors villkor i arbetslivet.

1999 Sverige inför som första land i världen Sexköpslagen, vilken innebär att man kriminaliserar köp av sexuella tjänster, men inte försäljning. Främst kvinnor är offer för prostitution men lagen är könsneutral.

Källor: Barnomsorgsguiden, Wikipedia, Jämställ.nu, Göteborgs universitet, Umeå universitet