12 snilleblixtar som gjorde skillnad: Pacemakern räddar livet på miljoner

12 snilleblixtar som gjorde skillnad: Pacemakern räddar livet på miljoner

Arne Larsson kunde ibland svimma 30 gånger om dagen på grund av svåra problem med hjärtrytmen. Men Rune Elmqvist och Åke Senning gav honom livet tillbaka för 60 år sedan med hjälp av pacemakern. Det var början till en världssuccé.

Ingenjören Arne Larsson, 43, led av en hjärtrytmrubbning som kallas Stroke-Adams syndrom och ingen behandling hjälpte. Prognosen var usel. Då bestämde sig överläkaren Åke Senning vid Karolinska Institutet för att operera in en apparat i Larssons bröstkorg.

VÄRLDSHISTORIA. Från vänster Rune Elmqvist, Åke Senning och Arne Larsson skrev världshistoria 1958 med den första inopererade pacemakern.

Apparaten, en så kallad pacemaker, hade utvecklats av läkaren och ingenjören Rune Elmqvist, men var egentligen inte redo för skarpt läge. Man gjorde ingreppet i alla fall, delvis på grund av en uppmaning från Arne Larssons fru Else-Marie som var desperat. I ett friskt hjärta sänder ett knippe nervceller, den så kallade sinusknutan i hjärtas högra förmak, impulser till hjärtmuskeln så att den drar ihop sig och slappnar av i regelbunden takt. Pacemakern träder in när detta inte fungerar. Den 8 oktober 1958 opererade Senning in världshistoriens första pacemaker. Den batteridrivna apparaten bestod av en dosa i plast med kiseltransistorer som sände impulser via elektroder in i hjärtat. Pacemakern stannade efter tre timmar, men Elmqvist hade för säkerhets skull gjort två exemplar. Den andra pacemakern höll i en vecka och Arne Larsson kom att använda över 20 pacemakers under sitt liv som blev långt tack vare detta snillrika hjälpmedel. Han dog 2001, 86 år gammal, av andra skäl än hjärtproblem. De första decennierna förmådde pacemakern bara hålla en fast puls, men från 1980-talet har den alltmer kunnat anpassas till den enskilde patientens behov och blivit betydligt mindre.

Det finns runt 50 000 bärare av pacemaker i Sverige idag, miljontals människor världen över har räddats till livet. Ingreppet är dessutom numera rutinbetonat och görs över dagen. Åke Senning (1915–2000) var redan i slutet av 50-talet en uppmärksammad läkare och utvecklare. Han var bland annat med om att skapa hjärtlungmaskinen som kunde ta över hjärtats och lungornas funktion under operationer. Under många år fram till sin död var han verksam i Zürich men höll kontakten med Sverige på fädernegården i Dalarna dit han alltid återvände på sommaren. Han hade det medicinska intresset i släkten. Pappa var veterinär och mamma sjuksköterska.

Rune Elmqvist (1906–1996) var egentligen läkare men kom att bli en snillrik uppfinnare inom framför allt det medicinska området. Bland annat konstruerade han Mingografen som med sin bläckstråleteknik blev enormt viktig vid registrering av till exempel hjärtrytmen (EKG).  Han grundade företaget Elema-Schönander som så småningom köptes upp av St Jude Medical i USA, världsledande inom medicinsk spetsteknik.

PUCK. Den första modellen av pacemakern påminde om en ishockeypuck till storleken.
UTVECKLING. Dagens modeller är mindre och har fler finesser.

Pacemakern genom tiderna
1930-tal: En handvevad elektrisk apparatur används vid hjärtstillestånd, stimuleringen sker med nålelektroder.
1952: Paul Zoll uppfinner en stationär pacemaker som användes för behandling av hjärtstillestånd genom elektrisk stimulering med externa elektroder på bröstkorgen.
1957:  Norsk-amerikanen Earl Bakken utvecklar den första batteridrivna pacemakern med transistorer för hjärtstimulation via en implanterad kabel.
1958: Rune Elmqvist utvecklar den implanterbara pacemakern och den 8 oktober opereras det första exemplaret in i patienten Arne Larsson.
1980-tal: Pacemakern förfinas tekniskt och ökar automatiskt frekvensen om patienten anstränger sig.
2011: Pacemakern kan anpassa sig till patientens individuella hjärtrytm, den kan synkronisera höger och vänster kammare vid hjärtsvikt och via en dator kan den kommunicera trådlöst med sjukvårdspersonal dygnet runt.
Källa: Hjärt- och lungfonden.

Sennings sanna glädje
”Åke Sennings revolutionerande insatser renderade honom en lång rad hedersbetygelser och internationella utmärkelser. Det som gladde honom mest var dock att han förunnats delta i skapandet av kirurgiska teknologier som förhindrar lidande och tidig död hos miljontals människor”.
Per Olsson och Kjell Rådegren, Karolinska institutet, när Åke Senning avled 2000.

Elmqvists stora blygsamhet
Rune Elmqvist trodde inte att hans pacemaker skulle användas i någon större utsträckning. Han tyckte inte ens att det var lönt att ta patent på sin uppfinning, så lite var den värd kommersiellt, menade Elmqvist. Han kunde inte ha haft mer fel.