12 snilleblixtar som gjorde skillnad: Aga-spisen erövrade världen

12 snilleblixtar som gjorde skillnad: Aga-spisen erövrade världen

Gustaf Dalén började sin uppfinnarbana som morgontrött tonåring, men låg aldrig på latsidan. Den geniala Aga-spisen utvecklade han under sju år hemma i bostaden. Då var Dalén blind sedan länge efter en svår explosion.

SNILLET. Gustaf Dalén har nya idéer på tråden i en bild från kontoret på 1930-talet.

Gustaf Dalén (1869–1937) var i början av 1920-talet en världsberömd uppfinnare, känd framförallt för sina blinkande Aga-fyrar som med ny teknik revolutionerade villkoren för sjöfarten. Sedan 1909 var han VD i Aktiebolaget Gasaccumulator (Aga). Priset för Gustaf Daléns framgångar var ohyggligt. I samband med tester av gastuber 1912 inträffade en explosion och Dalén var nära att mista livet. Han överlevde men blev blind. Kort efter hemkomsten från sjukhuset ringde Nobelkommittén och berättade att han fått Nobelpriset i fysik. Tala om livets berg och dalar. Dalén kunde dock fortsätta sitt arbete i företaget som 1929 lanserade den snillrika Aga-spisen. Den bastanta gjutjärnskonstruktionen tog ett dygn att värma upp till avsedd temperatur i ugnar och på plattor. Sedan spred spisen konstant behaglig värme i köket. Koks, som var det ursprungliga bränslet, behövde man bara fylla på någon gång om dygnet. Spisen var alltid redo för matlagning och bakning, utan långa startsträckor med uppvärmning och passning.

Den ursprungliga spisen hade två rejäla kokplattor, en stekugn och en värmeugn. Tack vare Aga-ugnens så kallade strålvärme kunde den användas vid tillagning av flera rätter samtidigt. Spisen ger många möjligheter att kombinera plattor/ugnar med olika temperaturer vilket är skonsamt mot råvarorna och ger fina saftiga maträtter. Dessutom fanns en varmvattenberedare. Tillgång till varmvatten var ett viktigt försäljningsargument när spisen lanserades. Spisen var tung (600 kilo i originalutförande), dyr i inköp (fyra månadslöner för en arbetare) och krävde installation med särskilda rökgångar. Men spisen var billig i drift och lätt att hålla ren med sina plana värmeplattor och emaljerade ytor. När plattorna inte användes täcktes de med isolerande lock. Aga-spisen var kort sagt en välsignelse för husmödrar och kökspersonal. Framförallt i större hushåll på landsbygden, där det ofta saknades elektricitet och stadsgas, blev Aga-spisen snart en succé.

BRA REKLAM. Aga-spis var ett argument för att behålla pigan, som på denna annons i Svensk Trädgårdstidning.

Särskilda modeller tillverkades för bland annat restauranger och ”grundmodellen” förfinades och utvecklades ett flertal gånger. Spisen blev också en designklassiker. Bara tre år efter lanseringen fanns det Aga-spisar i 20 länder, inte minst i Storbritannien blev framgången enorm. Totalt hade man knappt 20 år efter lanseringen sålt 100 000 spisar. Dalén utvecklade Aga-spisen hemma i Villa Ekbacken på Lidingö nära Stockholm. Kanske kom idén från hustrun Elma som var trött på familjens gamla arbetskrävande spis.  En Aga-spis var effektiv, säker och krävde minimal passning vilket var bra med tanke på Daléns handikapp. Under den långa utvecklingsperioden hjälpte Elma och barnen Gustaf med att läsa av termometrar och testresultat. Första spisarna såldes till utvalda kunder för att kunna utvärderas. Selma Lagerlöf fick en spis i gåva till sitt Mårbacka som tack för att hon ledsagade Dalén vid de årliga Nobelfestligheterna.

Gustaf Dalén föddes som bondson i Stenstorp i Västergötland och visade tidigt prov på sin uppfinnarförmåga. Ett exempel är hur den ständigt morgontrötte tonåringen kopplade olika funktioner till ett gammalt väggur. Därmed tändes lågan under en kaffepanna så att Gustaf skulle lockas av varmt kaffe när det var dags att stiga upp. I nödfall utlöste klockan en spärranordning så att sängen välte ut Gustaf på golvet! Efter en karriär i trädgårdsbranschen stod Dalén 1890 vid ett vägskäl. Skulle han bli vid sin läst och ta över faderns jordbruk eller förverkliga sina ingenjörsdrömmar och börja studera? Han valde det senare och resten är historia, som ni förstått redan. 

Snillets liv förmörkades inte bara av handikappet. Gustaf var lyckligt gift med Elma, kvinnan i hans liv, men den förstfödda dottern Maria Margareta avled, tre månader gammal. Gustaf arbetade sig igenom sorgen och fick så småningom fyra barn till. Dalén stod också under en period på ruinens brant efter en serie satsningar i flygindustrin. Men han kom alltid tillbaka och var aktiv ännu vid 68 års ålder då den cancersjuke Dalén avled i december 1937.
Källor: Tidningen Allt om Vetenskap och praktverket Gustaf Dalén (Förlaget Näringslivshistoria) av Anders Johnson.
Tips: Besök gärna Dalénmuseet i Stenstorp, www.dalenmuseet.se

Världsberömd bondson
Namn: Gustaf Dalén (1869–1937).
Familj: Hustrun Elma, fyra barn.
Karriär: Efter uppväxten i Stenstorp lämnade han tillvaron som bondson och började studera vid Chalmers i Göteborg och även utomlands. Från sekelskiftet och framåt utvecklade han den berömda Aga-fyren. Den blev grunden till företaget Aga som också kom att lansera andra produkter, som till exempel radioapparater. Företaget skapade också landets första ljudfilmsanläggning för biografer 1929.
Aga-spisen: Lanserades 1929, tillverkningen i Sverige upphörde 1957, men pågår fortfarande i Storbritannien. Finns i olika modeller som numera kan drivas också med el, till exempel.Populär: Aga-spisen blev enormt populär. En schweizare ville köpa en spis och skrev till den ”adress” han hittade på en spis:
Luckan ska vara
Stängd
Schweden
Brevet hamnade hos en postmästare på Gotland som själv hade en Aga-spis och kunde vidarebefordra brevet till rätt adress.