12 reformer som gjorde skillnad: Del 6 Skattereformen som gav hemmafrun ett liv

12 reformer som gjorde skillnad: Del 6 Skattereformen som gav hemmafrun ett liv

Den reform som haft störst betydelse var att skilja ekonomin mellan man och hustru. 1971 tog den omhuldade hemmafrun farväl och skaffade sig ett eget liv. Men har vi kommit så mycket längre i dag?

Det mannen tagit för givet har kvinnan kämpat för i sekler – att få sin röst hörd jämlik. Liberala kvinnors kamp runt förra sekelskiftet gav 1960-talets kvinnor ord för frustrationen att vara inlåst i ett skattesystem som ”lönsamma” hemmafruar.

Sambeskattningen innebar att äkta makars inkomster beskattades gemensamt och maken kunde utnyttja hustruns grundavdrag i sin deklaration för att få lägre skatt. Men om hustrun gav sig ut i yrkeslivet, straffades det med högre marginalskatter då hennes inkomst lades ovanpå makens. Om mannen tjänade nog för att försörja familjen kunde kvinnans inkomster i sämsta fall innebära ett minus i familjens ekonomi. Kvinnan sågs som en decimal i samhället. Olof Palme var drivande i frågan om kvinnans jämställdhet, än om han själv inte var det bästa föredömet som den obotlige slarver han var i hemmet, men han satte tonen i ett tal på partikongressen 1972: ”Vi vet att verklig valfrihet får kvinnor först i det ögonblick då vi har verkligt likaberättigande på arbetsmarknaden. Vi varken vill eller kan förbjuda någon att vara hemmafru men det stämmer inte med våra principer om rättvisa att kvinnan ständigt ska stå tillbaka på arbetsmarknaden.”

Året innan hade han genomfört en av 1900-talets mest genomgripande beslut som tagits om kvinnans oberoende. Särbeskattningen innebar att kvinnan nu var fri från den äkta hälften vad gällde ekonomi och blev självständig gentemot mannen. Nu gavs kvinnorna plats i en expanderande ekonomi där all arbetskraft behövdes. I dag är det mesta självklart men då Frida Stéenhoff och många med henne vid förra sekelskiftet framförde krav på att kvinnan skulle vara ”En oberoende ekonomisk enhet” guppade magarna på många självgoda herrar som flinade inför denna utopi. Trots alla år är idag diskussionen inte avslutad om jämlika löner eller rätt till samma jobb.

Gunnar Sträng 1970

”Skattereformen kan sammanfattas sålunda: Den ger i första hand till dem som bäst behöver det och den ger kvinnorna en större frihet att välja mellan hemarbete eller förvärvsarbete.”
Gunnar Sträng i en annonsen Socialdemokraterna om Särbeskattningsreformen.

Eva Moberg (1932-2011) Svensk författare, dramatiker och debattör. här tillsammans med Bibi andersson och Solveig Ternström 1975

”En förutsättning för jämställdhet mellan könen är att kvinnorna blir helt ekonomiskt och socialt oberoende av männen … fullt arbetsföra kvinnor skall inte kunna bli försörjda i och med äktenskapet och fullt arbetsföra män skall inte heller kunna hålla sig med oavlönad, nitisk och oegennyttig hushållerska.”
Eva Moberg i essän Kvinnans villkorliga frigivning från 1961 (står till vänster på bilden).

YNGVE HOLMBERG Moderatledare vid TV-Debatt 1966

”Det är ett ganska cyniskt betraktelsesätt som man gör sig skyldig till då man som motivering för särbeskattning anger att de gifta kvinnorna i ökad utsträckning måste tvingas ut i förvärvslivet.”
Yngve Holmberg, moderat, i en riksdagsdebatt med Socialdemokraterna 1970.