Vart tog flottaren med färg vägen?

Vart tog flottaren med färg vägen?

Jobb som förr krävde många människor tas i dag allt mer över av smart teknik. Den artige konduktören som tog emot våra föräldrar på spårvagnen är ett minne blott. Läs och minns om fler yrken som försvunnit. 

Det forsade om flottaren


Timmerflottning var förr ett vanligt sätt att transportera timmer i strömmande vattendrag från de stora skogarna i inlandet till gruvor och sågverk längre söder ut, ofta vid kusten. Timret följde med det strömmande vattnet i älvar och åar och i mer stilla-stående delar av dessa samlades timret ihop i stora flot varifrån de bogserades till ställen där strömmen kunde ta det vidare. Flottningen slutade vid det så kallade skiljet där timret sorterades efter ägare. De arbetare som jobbade med flottningen kallades flottare. Det var ett hårt och farligt men fritt yrke som ofta gick i arv från far till son. Särskilt farligt var det att skilja så kallade brötar (timmer som satt ihop) och det var inte ovanligt med dödsolyckor.
Flottaryrket hade dock hög status och även ett romantiskt skimmer över sig och till det bidrog säkert Gösta ”Snoddas” Nordgren med sin sång Flottarkärlek. När lastbilstransporterna blev vanligare upphörde flottningen men den fortsatte faktiskt på Klarälven ända till 1997. Flottningen var inte bra för miljön i vattendragen. De rensades på sten och andra hinder för att timret lättare skulle kunna flyta fram och därmed försvann även mikroorganismer, insekter, maskar och sniglar.
Då blev det ont om föda för fisken och färre gömställen för fiskynglen vilket resulterade i att vissa fiskarter blev i det närmaste utrotade och andra sorter minskade kraftigt. De dammar som byggdes för att samla in stockar skapade vandringshinder för fisken med störningar i ekosystemen som följd. Nu läggs stora pengar ner på att återställa dessa vattendrag.

Retro kontor

Förr hade chefen sekreterare

Sekreteraren var spindeln i nätet i företag av alla storlekar och finast av dem alla var VD-sekreteraren. Hon var som draken som vaktade prinsessan i slottet och förhindrade att de anställda stövlade in till VD hur som helst.
Ordet kommer från latinets secretus som betyder hemlig och en bra sekreterare kan bevara en hemlighet. Hon skulle skriva (kanske efter diktamen) och skicka i väg brev, boka möten och resor, svara i telefon och, kanske, hämta kaffe till chefen ibland.
Det finns många berömda sekreterare i litteraturen som till exempel miss Moneypenny i James Bond-böckerna och -filmerna och Hercule Poirots sekreterare miss Lemon. Datorernas segertåg över världen har gjort att sekreterarna sakta håller på att försvinna.
Chefen kan skriva sina egna brev och det är inte politiskt korrekt att ha någon som gör saker åt en som man borde göra själv, inte ens om man är hög chef.
Men man kan undra om det är särskilt smart att högutbildade människors tid går åt till rutinartat pappersarbete.

Retro tryckeri

Ingen vågade sätta sig på sättaren

Sättare är yrkestiteln på en person som, då metalltyper sattes för hand, satte enskilda blytyper till texter i ett tryckeri. Efter hand övergick sättarna till att använda sättningsmaskiner och efter det datorer.
Då persondatorerna tog över flyttades texten elektroniskt från reporterns eller författarens dator till tryckeriet och sättarna som yrkesgrupp försvann.
Då många av dem var språkkunniga och noggranna kunde de i stället jobba som redigerare av texterna på dags- och veckotidningar. Numera är det textredigerare och redaktörer som jobbar med texterna och layoutare som utformar sidorna på tidningsförlagen.

Retro kyrka

Klockaren var allt i allo

Under medeltiden skötte klockaren om kyrkan och ringde i kyrkklockorna. På 1600-talet skulle  han även undervisa i sång och leda psalmsången. Han, för det var alltid en han, fick också uppdraget att lära bygdens ungdomar att läsa och skriva. Efter folkskolereformen förenades klockar- och skollärartjänsterna.
I mitten av 1900-talet var det vanligt att kyrkklockorna ringde med hjälp av en trampmaskin men sedan dess drivs de oftast av elmotorer. I vissa europeiska länder är det fortfarande vanligt att en människa sätter i gång klockringningen.

Retro cykelbud

Springsjas med spring i benen

Mången framgångsrik man har en gång börjat sitt arbetsliv som springpojke: H & Ms grundare Erling Persson, Clas Ohlson, grundare av affärskedjan med samma namn, och den amerikanske skådespelaren Jack Nicholson för att nämna några.
Förr hade de flesta firmor springpojkar som uträttade ärenden och levererade varor och brev från och till företaget där de var anställda. Anställningsförfarandet var inte så komplicerat som i dag utan en driftig kille kunde stega upp på närmaste kontor eller in i närmaste affär och fråga om man händelsevis inte behövde en springsjas.
Dagens springpojkar är cykelbuden som susar fram i våra större städer. Men de är anställda av budföretag och inte av de företag som de kör bud åt.

 

runa-som-polissyster_0004

Polissyster fanns förr

Polissystrarna var föregångare till dagens kvinnliga poliser och yrket fanns i Sverige mellan 1908 och 1958. Polisyrket öppnades för både kvinnor och män 1954. Polissystrarna hade till uppgift att ta hand om kvinnor och barn som tagits till polisstationerna. 1930 fick polissystrarna utökade befogenheter och de fick rätt att förhöra kvinnor i samband med sexualbrott, utföra spaningsarbete och genomföra husrannsakningar hos kvinnor. 1949 kunde kvinnor bli konstaplar efter det att konstapelskolan (en grundutbildning för kvinnor) öppnats. Titeln polissyster avskaffades 1954 och tre år senare antogs de första kvinnorna till samma polisutbildning som männen.

Viveca Lindfors

Biträden hade tid med sjuka

Fram till 1990-talet fanns i vården yrkeskategorin sjukvårdsbiträde. De utförde sysslor som bäddning av sängar, servering av mat, viss städning, de hjälpte patienter att äta om de hade svårt att klara det och annat rutinarbete på sjukhus och sjukhem. Numera är alla minst undersköterskor och städningen sköts av inhyrda städfirmor.

Parkvakten tryggade parken

Många var rädda för parkvakterna under sin barndom men de var där för att skydda dem och för att hålla ordning. Men hyss tolererades inte! Parkvakter fanns främst i storstäderna, framför allt i Stockholm. De höll uppsikt över parkbesökarna och såg till att damer inte blev antastade, att nedskräpning inte förekom och att, i Stockholms parker på 1930-talet, pedofiler inte kom åt att förgripa sig på barn som lekte i de så kallade park-lekarna. De var stränga herrar med pondus som vi verkligen skulle vilja se i våra nedskräpade stadsmiljöer i dag.

photograph

Fluortanten räddade tänder

Fluortant är slang för en tandsköterska eller tandhygienist som besökte grundskolor med fluor i små muggar som barnen skulle skölja munnen med. Efter två minuter ska vätskan spottas ut. Fluortanten ägnade sig också åt att informera om god munhygien. Fluortanten gjorde entré i början av 1960-talet och försvann i slutet av 1980-talet därför att tandhälsan blivit bättre och även för att spara pengar.
I dag har hon dock dykt upp igen på vissa håll i landet eftersom tandhälsan dessvärre har försämrats igen. Numera finns det även fluormän (borde de inte kallas fluorfarbröder?). I vissa skolor ansvarar lärarna för att barnen fluorsköljer tänderna varje eller varannan vecka.